Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 32. (2693) 9 augusti 1933
- Karl Larsson: Arbetsövningar vid historieundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundläggande historieundervisningen kan icke
undvara det.
*
Historieundervisningen liksom
undervisningen i många andra av skolans
läroämnen har från den lärda skolan
övertagit »läxförhörsmetoden» som det mest
effektiva sättet att utröna barnens
kunskaper. Någon egentlig undersökning
från psykologisk-pedagogisk ståndpunkt,
om detta undervisningssätt är riktigt
eller icke, har aldrig framkastats i
diskussionen. Den ende, som satte ett bestämt
frågetecken emot den slentrian, som
utvecklats vid historieundervisningen, var
A. F. Wenner i en 1920 utkommen
skrift,
Historieundervisningen i folkskolan, där han skarpt
gick till rätta med den vanliga
historieundervisningen. Jag kan i stort sett
ansluta mig till den ståndpunkt, som han
där utvecklade. Särskilt torde behovet
av lämplig för olika åldersstadier
avpassad bredvidläsningslitteratur vara ett
lika nödvändigt komplement till
läroboken som arbetsövningar. I stort sett
har dock utvecklingen gått framåt.
Historieundervisningens problem har under
de sista tre-fyra åren upptagits till
diskussion. Nya uppslag icke minst i fråga
om »arbetsövningarna» har sett dagen.
Läroböckernas språk och stoffurval har
begränsats. En lärobok i historia för
folkskolan av F. W. Morén tar upp en
förteckning på lämplig historisk
barn-och ungdomslitteratur, avsedd för fri
läsning och individuella studier. Detta
är helt enkelt nödvändigt. Man kan inte
begära, att den enskilde läraren ska
kunna ha reda på vad som finns i bibliotek
etc., som lämpar sig för det eller det
åldersstadiet i anslutning till den period,
som har genomgåtts. I Göteborg har
5 :e och 6 :e klasserna erhållit särskilda
hyllor för klassbibliotek med lämplig
litteratur. Detta har befrämjat intresset
och undervisningen. Men att det för
barnen är synnerligen lämpligt, att de i
sin lärobok i historia har tillgång till
en förteckning på böcker, som ansluter
sig till det tidsavsnitt man håller på
med, torde väl ingen kunna förneka.
Arbetsövningarna får ingalunda bli
ett självändamål - utan endast ett
medel att befrämja kunskapstillägnelsen
och öka det historiska intresset. Det är
icke nog, att vederbörande lärare kan
visa fram prydliga, vackert rättade
arbetsböcker. Detta kan vara en god
början, men det får icke vara allt. Vid
ar-betsövningar i historia liksom i andra
ämnen utgör de svaga barnen ett
retarderande moment. Lämpliga
fyllnadsöv-ningar måste givas åt mera begåvade.
Och kunskapstillägnelsen och en säker
sammanfattning av det genomgångna
måste säkras. Det synes klart, att ju
mera man kan ha tillgång till
hjälpmedel vid historieundervisningen av olika
slag, arbetsövningar,
bredvidläsningslitteratur o. s. v., så kan läroboken bli
mera kortfattad och endast inskärpa
huvuddragen av den historiska
utvecklingen. Att man därför skulle återgå till
tidigare använda schematiska läroböcker
torde väl ingen ifrågasätta. Men
läroboken ska ge de stora dragen. Lärarens
undervisning och lämpliga
arbetsövningar bildar utgångspunkten.
Undervisningen blir härigenom mera levande.
L. G. Sjöholm och A. Goes har i sina
tidigare omnämnda
Arbetsövningar i historia (Skriv- och
Ritboks-aktiebolaget, Arlöv) slagit in på nya,
fruktbärande linjer. Två häften
föreligger färdiga. Det första behandlar
Sveriges historia under forntiden och
medeltiden, det andra reformations- och
stormaktstiden. Principerna har
undergått en viss förändring i det sist
utkomna häftet. Detta utgöres av ett texthäfte
och två bildhäften. Teckningarna, som
dominerade i första häftet, har
inskränkts, och fotografiska
reproduktioner, kartskisser och grafiska
jämförelser har i stället införts i bildhäftena.
Dessa bilder kan antingen användas som
åskådningsmaterial vid behandlingen av
en viss period i läroboken eller också
urklippas och inklistras i arbetsböcker etc.
Skulle man rikta någon anmärkning
mot det rikhaltiga bildmaterialet, så
måste man närmast vända sig mot det
allt för stora antalet reproduktioner av
drabbningar till sjöss och lands.
Visserligen är det en krigisk tid, som
behandlas. Men då nu både
undervisningsplanen och på sistone även läroböckerna
sökt att få fram en »fredlig»
historieundervisning, kan det väl knappast vara
lämpligt att så starkt framhäva krigen
- främst då bataljerna. Då enligt
undervisningsplanen den fredliga
samhällsutvecklingen bör komma i främsta
rummet, hade man icke väntat att
genom arbetsövningar krigsskildringarna
åter skulle komma till heders. Sant är
att det kulturhistoriska har erhållit sin
beskärda del. De många utdragen ur
lagarna, Gustav Vasas brev,
reformationstidens skrifter, Uppsala mötes
beslut, våra första tidningar etc. får
betecknas som en nyhet i sitt slag. Dock
torde det vara lämpligare att skriva en
eventuell översättning i en arbetsbok och
icke på linjerna under texten. Utrymmet
är för litet och kommer att bereda 10-.
11-åringar stora svårigheter. Över
huvud taget kan väl endast enstaka
»begåvningar» gå i land med dessa
arbetsuppgifter. De är säkerligen också
avsedda som »fyllnadsövningar».
Värdefulla ur rent historisk synpunkt
är de sammanfattningar, som barnen
med bokens hjälp ska få utarbeta. Här
har enligt min mening författarna
lyckats alldeles förträffligt. Den översikt
av det historiska stoffet, som genom
denna erhålles, befrämjar
kunskapsin-hämtandet och skapar ökad fasthet och
reda. Arbetsövningarna kan annars lätt
leda till en splittring och många gånger
endast öka lärarens arbete, utan att någ-
ra större resultat kan spåras. Förff. har
på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att
kravet på kunskaper icke eftersattes.
Även de små tabellart ade »Vad jag
skall minnas från -» har samma syfte.
Med de läroböcker, som hittills har
använts och väl fortfarande måste
användas, torde det vara dubbelt behövligt,
att vid arbetsövningarna den
kronologiska sidan av historien
uppmärksammas. När man klagar över att barnen
icke kan något i historia, beror detta pä
att kronologien försummats. Historien
har blivit en följd av händelser, men
sambandet, ordningen dem emellan är
utsuddad i barnens föreställningsvärld.
Mycket skulle vinnas om all
historieundervisning uppskötes till femte klassen
i folkskolan.
Att förff. nedlagt så mycken möda på
att få fram arbetsövningar till Gustav
Vasas äventyr i Dalarna förefaller
något egendomligt. I en läsebok kan de
möjligen försvaras. Folkskolan har
ingen anledning att syssla med av den
historiska forskningen för länge sedan
avfärdade »problem». Tiden räcker ändå
inte till och angelägnare uppgifter
förefinns än att låta Peder Svart och
1600-talets fantastiskt överspända
historiekonstruktion tynga framställningen i
folkskolan. Det kan då lätt vara en fara
för att vi får en särskild »folkskolans
historia» utan samband med den
historiska forskningen. - I övrigt har förff.
nedlagt stor omsorg på att anpassa sin
framställning efter nyare synpunkter.
Med tillfredsställelse tar man del av den
behandling, som näringslivet och den
andliga odlingen erhållit. Text och
bilder till »Hur man bodde» och »Hur man
klädde sig» läser man med odelat
intresse.
Till sist en fråga till förlaget. Vore
det ej möjligt, att dessa arbetsövningar
kunde förses med starka pappärmar?
Många gånger inköpes dessa häften till
de gemensamma materiellförråden vid
skolorna. Inom kort ligger de
söndertrasade och utan att någon använder
dem. En bättre inhäftning skulle i hög
grad öka användbarheten.
De kritiska anmärkningar om
arbetsövningar vid historieundervisningen,
som jag här i all korthet framlagt, har
närmast avsett att fästa
uppmärksamheten på de. nya hjälpmedel för en
förbättrad historieundervisning, som vi
under de senaste åren har erhållit. I
första hand har sådana arbeten, som
kan vara av värde för den
grundläggande historieundervisningen, beaktats. I
en följande artikel kommer däremot en
del arbeten, som närmast är avsedda för
ett högre stadium och bygger på
arbetsskoleprincipen, att upptagas till
behandling.
Karl Larsson.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0713.html
