- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
704

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. (2693) 9 augusti 1933 - August Grönberg: Skolans anda. Skolpsykologiska betraktelser - Statsbidraget till Augerums skolor - Skolvärlden runt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

års undervisningsplan fick ödet att
komma till förverkligande, och det är inte
mycket att undra över, om dess
ursprungs ändå haft svårt att göra sig
gällande.

Docent Olle Holmberg, som har den
retsamma benägenheten att ofta på ett
underfundigt sätt slå huvudet på
spiken, säger någonstans, att när en svensk
slutat sin skolgång, kan han bara en
sak: den nämligen att gå i skola.
Annars inget! Det var egentligen ej
meningen med 1919 års undervisningsplan,
fast det nu blivit så.

Dr Cederblad har lite för svajig
formulering på sina frågeställningar, när
han tar prov på det svenska
folkbildningsväsendet. Den stämmer inte med
skolan, som har sina order från
överlärare och inspektörer. Inte från —
livet.

Här är inte fråga om anklagelse mot
personer; men om att rikta
uppmärksamheten på en begynnande byråkrati.

Jag ska genom några analyser
klargöra vad jag menar.

*


Statsbidraget till Augerums
skolor.



Ett uttalande av hr Sandström.

Med anledning av k. m :ts utslag i
fråga om statsbidraget till Augerums
skolor och ett uttalande i
statsbidragsfrågan av folkskolestyrelsens ordförande,
hr Harry Larsson, efter en
blekingetidning på begäran av en av Sv. Ltgs
läsare också återgivet i denna tidning, har
statens folkskolinspektör Hugo
Sandström begärt, att vi skulle delge vår
läsekrets hans syn på frågan. Hr
Sandström anför:

— Skolstyrelsens ordförande har
begått den stora oförsiktigheten att
kategoriskt uttala sig inför offentligheten,
innan k. m :ts resolution angående
berörda fråga föreligger, och att därvid på
nytt upptaga frågan om överlärarens
kompetens.

Alldenstund k. m :t icke »har skäl att
göra ändring i länsstyrelsens beslut i
vad det blivit överklagat men medger»,
d. v. s. i nåd beviljar statsbidragets
utanordnande, har styrelsens ordförande
ingen som helst rätt att därur avläsa
någon »upprättelse» för överlärare och
skolstyrelse. Resolutionen innebär raka
motsatsen för var och en som är
någorlunda förfaren att tolka kanslispråket
och bekräftar ånyo vad överstyrelse och
k. m:t i sistnämnda fråga redan
resolverat.

Vad ordföranden i övrigt i samband
med statsbidragsfrågan anfört, slutar hr
Sandström, är så absurt, att något
svaromål icke tarvas.

*



<h1>SKOLVÄRLDEN RUNT.<h1>

Akademisk frihet finns ej mer i
Tyskland.


De tyska studenterna tycks för
framtiden få säga farväl till den
mångbeprisade akademiska friheten. Politiken
genomsyrar allt mer och mer det tyska
universitetslivet.

Dr Krüger, de tyska studenternas
chef, har ånyo uttalat sig om, hur det
ska ta sig ut i det tredje rikets
universitet. Man kan ej tala ens om en rest av
akademisk frihet, framgår det av hans
senaste meddelande. Studenterna ska ju
uppfostras politiskt, och de erhåller
denna uppfostran vid de nazistiska
studentförbunden, som uppdelas i
fackgrupper. Villkoret för att över huvud
taget få studera är att vara medlem av
en av dessa fackgrupper. Utesluts man
ur en grupp, utesluts man automatiskt
också från universitetet, vilket med
andra ord vill säga, att de politiska
studenter, som enligt ledareprincipen utsetts
till chefer för grupperna, suveränt
bestämmer över möjligheten att över
huvud idka akademiska studier.

Det politiska arbete, som föreskrivs av
gruppledarna, kallas inte arbete utan
tjänstgöring, »Dienst», precis som »S.
A.-Dienst». Försummelser i denna
tjänstgöring, ohörsamhet gentemot
gruppledarnas order och »okamratligt
uppträdande» bestraffas — för att
citera ordagrant — »efter soldatiska
synpunkter». Det låter som krigsrätt.
Reglerna för dessa soldatiska
bestraffningar, inklusive uteslutning ur grupperna,
sammanfattas i ovannämnda
disciplinstadga.

En särskilt viktig uppgift för
fackgrupperna är, heter det, att avlägsna
sådana universitetslärare och
studerande, »som inte kan uppehålla sig vid en
kommande tysk, d. v. s. politisk
högskola, vilken inte rättar sig efter den s. k.
humanistiska bildningen och
privatmannen utan efter den politiska uppfostran
och en politisk studentkår».

Här har man en otvivelaktig antydan
om att alla misshagliga kommer att
hindras såväl från att föreläsa som
från att åhöra föreläsningar. De
kommer att försvinna. Vilken myndighet
universitetsrektorerna egentligen ska
tilldelas, framgår inte av föreliggande
meddelande.

Rasens betydelse understrykes i tysk
historieundervisning.


Såsom förut meddelats i denna
tidning var det all anledning vänta en
fullständig revidering av de tyska
läroböckerna i historia. Riksinrikesminister
Frick hade antytt en sådan reform i ett
föredrag vid ett lärarmöte.

Dr Frick har nu, enligt Vossische
Zeitung, utfärdat riktlinjer för
historieundervisningen i de tyska skolorna, tills
de nya historieböckerna hinner
utkomma, vilket knappast väntas ske före påsk
nästa år.

I cirkuläret föreskrivs bl. a.: Ända
från förhistorisk tid till samtiden måste
rasens betydelse understrykas, då den
utgör den urgrund, ur vilken såväl den
enskilda personligheten som folkets
egenart hämtat sin näring. Den
nationella tanken måste sättas i motsats till
den internationella, vars smygande gift
sedan mer än 100 år hållit på att förinta
den tyska psyken. Vid behandlingen av
Tysklands historia får man inte
inskränka sig till det inom Tysklands gränser
liggande området utan även ta de
utanför gränserna boende tyskarnas öde i
betraktande. Den heroiska tanken i dess
germanska gestalt, förbunden med vår
tids ledartanke, måste gå som en röd
tråd genom hela historieundervisningen.

Ett särskilt stort utrymme ska ägnas
utvecklingen under de båda senaste
årtiondena.

Konsten att klä sig — skolämne i
U. S. A.

I Amerika får man i skolorna även.
studera konsten att klä sig. En dam,
bärande namnet miss Ruth E. Mathews,
har nyligen besökt Köpenhamn och för
en tidningsman berättat en del om sitt
arbete. Hon är anställd vid New Yorks
universitet som instruktör för blivande
lärarinnor i konsten att klä sig.

Från sitt tolfte år får eleverna
i flickskolorna lära sig, hur de ska klä
sig. Man tränar deras smak och lär dem
skilja på olika tygkvaliteter,
färgsammansättningar och sådant. Men det
är inte vem som helst, som undervisar i
det inte. De har särskilt utbildade
lärarinnor, som avlagt examen efter
fyraårig facklig utbildning på universitetet.
Miss Mathews har själv dessutom gått
och praktiserat hos en stor modefirma i
Paris och i en i New York.

På universiteten får studentskorna
lära sig kostymteckning och
varukunskap. För att lära sig vävningstekniken
får de studera på spinnerier och
fabriker, och när de är inne i det teoretiska
får de praktisk utbildning. Alla
studentskor ska själva kunna sy en
klänning och en hatt. Dessutom har de
lektioner i konsthistoria och får gå på
museer och mannekänguppvisningar.

— Men blir inte småflickorna som
små apor, när de ska lära sig allt det
där i skolan?

— Det är alldeles fel! påstår miss
Mathews. I stället för att göra kvinnorna
fåfänga, gör det dem bara säkra på sin
sak. Det är nämligen aldrig
kvinnor, som förstår sig på kläder, som
slösar mest tid på dem. En sådan här
undervisning gör, att amerikanskan
alltid är lämpligt klädd på alla tider av
dygnet och vid olika slags väderlek. Hon
får lära sig att inte ge ut pengar på de
dyra, stora toaletterna, som hon nästan
aldrig använder, utan på dem som hon
dagligen har användning för.

N. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:33:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free