Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. (2693) 9 augusti 1933 - Miss X: På tal om... - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 32
På tal om . . .
Den som anser, att barn och ungdom under
skoltiden utsättes för andlig misshandel, har
genom några beklagliga skolhändelser fått
vatten på sin kvarn.
En rektor vid ett latinläroverk håller vid
skolavslutningen ett offentligt strafftal till
en yngling, som med rektors medgivande
ut-sette att inneha årets idrottesköld. En
läroverkeadjunkt gör sig riksbekant igenom sin
säregna uppfattning om pedagogik och hyvsat
uppträdande gentemot elever. En elev vid
ett tekniskt gymnasium anser sig ha fått
sänkt uppförandebetyg endast därför att han
stått i spetsen för en elevaktion mot
undermålig undervisning. Alla tre fallen har lett till
anmälan hos skolöverstyrelsen.
Pressen har dömt de båda taktlösa och
obalanserade lärarna i Karlstad och Göteborg
strängt. Örebrofallet har ådragit sig mindre
uppmärksamhet.
Men pressen har gått ännu längre. Den
har ställt den frågan till allt vad skola är
och heter, om lä rar typerna Karlstad-Grö
teborg i våra dagar är antediluvianska
’företeelser, eller om dessa två skolskandaler, som
råkat bli offentliga, har många parallellfall,
som förblivit hemligheter, väl inlåsta bakom
skolportarna.
’Generaldirektör Holmdahl säger om
läroverksadjunkten i en tidning: »Det ligger i
sakens natur, att det är en enstaka
företeelse.» Är det tyvärr inte i stället så, att det
är en enstaka företeelse som renodlad typ av
en art, som tycks outrotlig? Arten finns ännu
här och var i den pedagogiska örtagården,
fast mera sällan än förr. Läroverksadjunkten
gör lektionerna till ett slags pedagogiska
cir-kusföreställninigar med halsbrytande frågor:
»Vilken bekant vinsort står omnämnd i en
allmänt bekant svensk kokbok?» Han har
många ’föregångare i genren, han har som sagt
själsfränder här och var i skolorna i våra
dagar. Man gjorde förr anekdoter om dylik
undervisning, och skolan var smått stolt över
att ha ett original bland sina lärare. Nu sä-
ARBETSBOK I MODERSMÅLET
av Isaacsson-Paulsson.
»Barnen kunna helt enkelt inte unfdgå att få grepp om det eljest ganska svåra
språkläreproblemet. Och teckensystemet är ypperligt», skriver lärarna till oss och
uttrycker samtidigt sin glädje över det ypperliga hjälpmedel i
modersmålsundervisningen, som författarna skänkt barndomsskolans lärare.
Ur innehållet i »Tredje skolåret»: .Sats. Satsens huvuddelar. Substantiv. Egennamn.
Ental. Flertal. Verb. Talspråk. Skriftspråk. Hjälpverb. Predikatsfyllnad. Flera
satser i samma mening. Prov. Genom ett särskilt poängsystem kan proven noggrant
bedömas.
Tredje årskursen 45 öre. Fjärde årekursen 50 öre.
Provex. till halva priset.
SKOLFÖRLAGET, Gävle.
ger man liksom en värmlandstidning kort och
gott:
»Kan en lärare icke uppfylla de ganska
enkla kraven på metodisk och samlad
undervisning bör han utan vidare skiljas från sin
tjänst. Ty det gäller här ett samhälleligt
intresse, som ej kan negligeras.»
Samma lärare har låtit eleverna vara
skott-tavla för ’skymfliga tillmälen:
»Drängfysionomi, sluskaktigt utseende m. m.» För några
tiotal år sedan fanns det intet gehör om
elever klagade på lärare, som »lånade språkets
rännstensavfall», när de fällde omdömen över
skolbarnen. Det var ett rätt vanligt sätt att
läsa lagen för felande elever. Det finns
fortfarande i alla slags undervisningsanstalter
lärare, vilkas sätt att tillrättavisa närmast kan
betecknas som »skällning». Forna tiders
elever och målsmän tog vanligen sådana
lärar-utbrott såsom man tar åskväder. »Det blir
snart klar himmel igen.» Nu skriver den förut
citerade tidningen:
»Nervösa, obalanserade och självkontroll
saknande lärare bör utrensas. De kan icke
uppfostra sig själva och i ännu mindre grad
andra.»
Rektor Nils ’Lundqvist har om denna
beklagliga brist på självkontroll skrivit några
förklarande ord, vilka naturligtvis dock ej
avser att ursäkta vaneförbrytare:
»Pedagogens kall är förfärligt nervslitande
och om en lärare har ett nervöst temperament
och lätt för att bli tröttkörd, livlig fantasi
Ämnet naturkunnighet i folkskolan
får icke bli ett pluggämne. Det är ett övervägande estetiskt ämne. Bort med
musei-dammet och systematikraseriet från barnaskolans naturstudier, är en av lektor
Lorentz Bolins programpunkter. Efter denna .förnämliga, av ingen öppet antastade
princip har han utarbetat hela serien av läroböcker:
Folkskolans Naturlära för sexklassig folkskola.......................... kr. l: 80
» » för sjunde årskursen och fortsättningsskolan ___ » l: -
Handledning (gratis vid rekv. av Naturläran) .......................... » __: 50
Arbetsböcker, 4 st., pr häfte....................................... . » __: 55
I 3:e klassens kurs, II 4:e klassens kurs, III 5:e och 6:e klassens kurs
i biologi och hälsolära, IV 5:e och 6:e klassens kurs i fysik.
Arbetsuppgifterna i ovanstående arbetsböcker I och II samlade i särskilt
häfte, för lärJungen ............................................... » __ 25
D:o till Arbetsboken, del III, för lärjungen .......:.................. » __ 25
D :o till Arbetsboken, del I, II och III med förord, för läraren ........ » - 50
Bildhäften, 3 :e och 4 :e årskursen.................................. » __ 50
» 5:e och 6:e årskursen.................................. » __ 50
Ur djurens och växternas värld:
Läsebok i biologi av Lorentz Bolin .................................. » 3 -
Skolrådspris » 2 40
Handledning för iordningställande av akvarium, ’dess skötsel och
användning i skolans biologiundervisning av Lorentz Bolin.................. » - 50
Provex. till halva priset.
SKOLFÖRLAGET, Gävle.
samt ett drastiskt uttryckssätt, kan han
måhända ibland använda sig av uttryck gentemot
eleverna, som är målande men icke direkt
kan betecknas som lämpliga. Det är väl
kanske inte heller så underligt, om
säkerhetsventilen hos en tröttkörd och nervös lärare
brister i kritiska moment, och »ångan väser ut
med ett visslande ljud».
En annan skolman, adjunkt Kökeritz, ber
press och målsmän ej så snabbt fälla dom i
skolmål:
»Det finns så många andra faktorer man
måste ta i beräkning för att la en klar
uppfattning om händelsen.
Det kan dock icke bortresoneras att det
klagas mera nu än förr, att det finnes ett
rätt betydande antal s. k. kverulanter och att
man är »mera känslig» nu än i forna tider.
(Man behöver ju bara komma ihåg att det inte
är så förfärligt många årtionden sedan
undervisningen huvudsakligen sköttes med hjälp av
björkris och rotting. Man »teg och tåligen
led» på den tiden och skolorna hade något
mera militäriskt över sig.
Nu kanske i viss mån föräldrar och
målsmän ibland lägger sig i saker och ting, som
de inte riktigt förstår och fattar.»
En historia från en folkskola visar, att
elever och målsmän kan totalt missförstå en
lärares uttalanden. En vredgad moder bad att
få veta, varför lärarinnan varit så oförskämd
att säga: »Din mamma haf ingen ©jäl.»
Lärarinnan hade sagt: »Din mamma har intet
skäl att vara missnöjd med det här betyget.»
Det finns många skolskandaler, som kan
reduceras till en enda liten fjäder.
Oöteborgs- och örebrohändelserna faller
båda - utom i fråga om göteborgsrektorns
taktlöshet - tillbaka på det faktum, att det alltid
funnits och väl tyvärr alltid kommer att
finnas lärare, vilka är godh j artade och milda i
sitt uppträdande men helt saknar förmåga att
upprätthålla aktningen för sitt ämne. Forna
tiders skolbarn var tacksamma mot de lärare,
som ej störde deras andliga sömn och deras
skoj. De utpekade eleverna i ’Göteborg och
Örebro påstår sig - de har ju, trots att de
är minderåriga, rätt att tros på sina ord,
efter ju detta ej är en domstolesak - har lidit
av sin egen och sina klassers brist på
hållning under vissa lärares lektioner. De menar
sig ha visat sin ambition, när de opponerat
sig mot undermåliga lärare. Örebroaren
skriver till skolöverstyrelsen:
»Man vill tydligen icke tro, att vi vågat
göra anmärkning mot lärare för vårt
kunskapsbegärs skull och detta under beaktande
av att vi därmed icke kunnat skada utan
tvärtom måste gagna läroverkets
undervisningsstandard, d. v. s. läroverket självt. Man
synes tro att nämnda ’undervisningsstandard
kan vara likgiltig lör den nutida
genomsnittseleven vid gymnasiet. Denna elev är ju fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
