Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. (2693) 9 augusti 1933 - Dödsfall - Per Thomèe - Josefina Berggren - Elin Wassberg - Fredrik Olsson - Alma Sätherlund - L. P. Larsson - Emma Håkansson - Brevlåda - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 32
FÖRBRUKNINGS MATERIELL
av alla slag, såsom skrivböcker, räknehäften, ritpapper, blyertspennor, radérgummin,
färgkritor m. m., köper lärarna med största fördel från lärarnas eget andelsföretag.
Ny katalog med tusentals skolartiklar av olika slag sändes gratis och franko på
begäran.
Kekv. Edert behov av skolartiklar från
SKOLFÖRLAGET, Gävle.
motstånd till endast för att övervinnas. Hans
förslag till omorganisation av skolväsendet
voro alltid sakligt starka och väl utformade.
Utan »stora låter och starka ord» kom han
till sammanträdena, men den klara logiska
skärpa, varmed han städse med övertygelse
förfäktade sina åsikter, ingav respekt, och
inför hans stora sakkunskap och helgjutna
personlighet böjde sig snart motståndet. Han blev
allmänt populär ute i bygderna, ej minst bland
skolrådsledamöterna, som med iförtroende och
aktning gärna lyssnade till hans ofta av
humor färgade inlägg i diskussionerna.
Betecknande är, att många av hans öppna
motståndare under de första verksamhetsåren inom
inspektionsområdet snart blevo hans
uppriktiga och hängivna vänner.
Det är en oerhörd arbetsbörda Per Thomée
burit. Den, som ingående känner till vilken
omfattande omorganisation, som vidtagits i
de flesta skoldistrikten inom Nordsmålands
västra inspektionsområde ’genom hans
initiativ, och den, som är väl förtrogen med
smålänningens kynne och tänkesätt, när det
gäller skolreformer, skänker Per Thomée sin
odelade beundran inför det livsverk, han här
utfört.
Med överlägsen skicklighet skötte han även
inspektörstjänstens omfattande expeditionella
göromål. I allt höll han en mönstergill
ordning, och aldrig blevo några ärenden
»liggande».
Hans stora arbetsförmåga, rika erfarenhet
och duglighet togs ofta i anspråk inom
skolöverstyrelsen, där han under lång tid årligen
hade ’förordnande som ’undervisningsråd och
anlitades såsom sakkunnig vid utredning av
skolfrågor. I ecklesiastikdepartementet var
han sakkunnig 1926-1927.
Tid och krafter räckte också till ett
omfattande arbete med författande och utgivande av
läse- och läroböcker iför folkskolan och dess
överbyggnader. Särskilt intresserade han sig
för modersmålet. Han hade en ingående
kännedom om svensk litteratur. Tillsammans imed
Eodhe och Zimmerdahl utgav han den i våra
skolor allmänt lästa antologien »Ur svenska
litteraturen», och tillsammans med Rodhe
utgav han för några år sedan en av våra bästa
läseböcker för fortsättningsskolan. Verksam
ledamot av redaktionskommittén för
folkskolans läsebok är det till stor del hans
förtjänst, att de senaste parallellupplagorna av
läseboken, blivit så väl anpassade efter såväl
barnens förmåga att kunna tillgodogöra sig
innehållet som efter folkskolans lärokurser.
Även ’geografiundervisningen var föremål
för hans speciella intresse, och vid skolmöten
höll han ofta föredrag i detta ämne. Den läro-
bok i geografi, som han utgav tillsammans
med Holmen och Bruce, har ännu stor
spridning i våra folkskolor. Innan sjukdomen bröt
hans krafter var han i livlig verksamhet med
utgivande av nya läseböcker. Det är att
hoppas, att detta arbete skall fullföljas.
För lärarpersonalen inom
inspektionsområdet var inspektör Thomée ett stöd, som aldrig
svek. Visserligen var han sparsam med både
beröm och tadel. Hans sätt var ej att vid
varje anledning giva erkännanden eller imponera
med kritik. Fåmäld var han, ofta sluten men
alltid nobel. Ingenting gladde honom ’mera än
lärarnas och lärarinnornas trogna arbete för
sin uppgift. Ett trofast handslag, en varm
blick var nog för att entusiasmera till nya
ansträngningar.
Många lärare och lärarinnor känna
säkerligen djup tacksamhet för det osvikliga stöd
och de goda råd, de fått av sin inspektör.
Minnet av den h j ärtegode inspektören, den
trofaste vännen och den ädla människan skall
alltid tacksamt bevaras!
Per Jacob Thomée var ’född 1879 i Kävlinge,
Kristianstads län. Efter folkskollärarexamen i
Lund 1900 var han folkskollärare i Göteborg
under åren 1900-1916. Sistnämnda^ år blev
han vikarierande folkskolinspektör i
Östergötlands östra inspektionsområde. 1917
tillträdde han befattnigen som folkskolinspektör i
Nordsmålands västra inspektionsområde,
vilken befattninng ha innehade vid sin död.
Under åren 1919-1932 tjänstgjorde han tidvis
varje år som t. f. undervisningsråd.
Livligt intresserad av sin kårs
iför-eningsangelägenheter var han redan som ung
lärare ledamot av styrelsen för ’Göteborgs
skolförening, ledamot av styrelsen för
Pedagogiska sällskapet i Göteborg och i Dicksonska
stiftelsen. Vid sin död var han sekreterare i
Statens folkskolinspektörsförbund. Han var
ordförande i Jönköpings liberala förening och
i Jönköpings filatelistförening. Dessutom var
han styrelseledamot i ett flertal pedagogiska
föreningar och sammanslutningar.
Närmast sörjande äro maka, två söner och
en dotter.
Josefina Berggren.
Lärarinnan vid Ty f ta småskola i
Svenne-by Josefina Berggren, har avlidit, 53 år
gammal. Hon var född i Svenneby. Efter att na
genomgått Skara småskoleseminarium hade
hon en tid anställning vid Fjällbacka
folkskola. Härefter reste hon till Amerika, där hon
var lärarinna vid en luthersk skola. Hon
återvände till hembygden 1915 och tjänstgjorde
då först vid Kärrets skola i Kville och sedan
vid Tyfta skola,
Elin Wassberg.
Den 28 juli avled i sitt hem i Stockholm
f. folkskollärarinnan fru Elin Wassberg, född
Holmqvist, i en ålder av 65 år.
Den avlidna var änka efter föreståndaren
för kolonierna på Barnens ö, folkskollärare
Christer Wassberg. Hon avlade
folkskollära-rinneexamen i Stockholm 1885 och har varit
verksam som lärarinna i Jakobs och Johannes
folkskolor till 1923, då hon avgick ur tjänsten
med pension. Bl. a. har hon tillhört
sammanslutningen Sveasystrarna och nedlagt ett
hängivet och uppoffrande arbete på Barnens ö.
Närmast sörjes hon av svåger, ö ver lä ra re
Anton Wassberg, och hans maka.
Fredrik Olsson.
F. folkskolläraren och organisten i Näsby
församling Fredrik Olsson avled den 28 juli
i sitt hem i Lia, Näsby. O. var född i
Vintrosa 1844 och fyllde för några dagar sedan
89 år.’ Han tillträdde tjänsterna i Näsby
1868 och kvarstod till l juli 1902, då han
avgick med pension. O. var även bibliotekarie
för Näsby sockenbibliotek. O. var under sin
krafts dagar en duglig och intresserad lärare
och säkerligen är det många sockenbor, som
med tacksamhet minnas honom. Han sörjes
närmast av maka, 3 söner och 3 döttrar.
Alma Sätherlnnd.
F. folkskollärarinnan Alma Sätherlund,
Ål-sten, har avlidit i en ålder av 73 år.
Den bortgångna avlade
folkskollärarinne-examen i Stockholm 1881, blev e. o. lärarinna
i Vårdinge 1881-1884, blev e. o. lärarinna
i Stockholm i Adolf Fredriks församling 1884
och ordinarie i tjänsten 1894. År 1906 kom
hon till Matteus församling. 1921 avgick hon
ur tjänsten med pension.
L<. P. Larsson.
F. folkskolläraren i Hässjö L. P. Larsson
avled den 25 juli på Fredriksro sjukhem i
Sundsvall, 82-årig.
Född i Arnäs i Ångermanland kom han
efter avlagd lärarexamen 1879 till Hässjö, där
han i fyra decennier med nit och intresse
handledde och fostrade de unga. Han var en
enkel, gedigen och fridsam person, som vann
alla, både stora och små. Varmt religiös var
L. i många år den ledande kraften inom
Big-sta luth. missionsförening. I nära två
årtionden var han föreningens predikant och var
dessutom en tid verksam som resetalare inom
Evangeliska fosterlandsstiftelsen. L. sörjes
närmast av fyra söner och två döttrar.
Emma Håkansson.
På Vasselhyttans pensionat har f. lärarinnan
vid Loviselunds folkskola Emma Håkansson
avlidit.
Hon var född i Filipstad 1865 och kom till
Bofors efter avlagd examen år 1884, där
också hela hennes lärarinnetid var förlagd. Den
bortgångna sörjes närmast av två systrar
och tvenne svägerskor, brorsbarn och en stor
vänkrets.
Brevlåda.
Frågor rörande skolförhållanden
besvaras i brevlådan. Däremot kan red.
icke åtaga sig att lämna svar i brev.
Förfrågningar, som icke är undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.
222. Byte. Varken folkskolinspektören
eller skolöverstyrelsen kan hindra skolrådet
(folkskolestyrelsen) att bevilja den ordinarie
lärarinnan tjänstledighet för att anställa
henne såsom extra ordinarie å den nyinrättade
e. o.-tjänsten och upprätthålla den ordinarie
tjänsten med vikarie. Men eftersom bägge
tjänsterna i sådant fall komma att
uppehållas av icke ordinarie lärare, kan det hända,
att statsbidrag kommer att utgå endast
såsom för vikarierande och extra ord. lärare.
Under de fyra månader den ord. lärarinnan
icke åtnjuter tjänstledighet, skall dock utgå
fullt statsbidrag för henne såsom ordinarie.
Det blir sedan en räknefråga, huru mycket
staten eller skoldistriktet vinner eller
förlorar på anordningen.
223. A. B. 1)-2) Ja,
224. Pål. 1} Högst 124 timmar. 2) Ja. Se
författningen i nr 31!
225. Kersti. Några med statsmedel bekostade
kurser för ’utbildande av lärare för
hjälpklas-ser äro f. n. ej planerade.
226. V-g 23. Tillskriv Skolidrottsförbundet,
Strömsborg, Stockholm! Se även 8. A. F:s
tidskrift Föreningen, år 1931, andra häftet, sid.
186!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
