Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 33. (2694) 16 augusti 1933 - Folkskollärarförbundets 15:e kongress - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmö, Alfr. Frankman, Löberöd, E. G.
Risberg, Revsund, och nyvaldes hr
Örtendahl, Stockholm, i stället för hr
Fredriksson, Göteborg, som bestämt
undanbett sig omval.
Förbundsstyrelsen bestämmer plats
och tid för nästa års kongress. Inbjudan
framfördes från olika kretsar att
förlägga kongressen till Kalmar, Falun, Visby
och Växjö.
I sitt avslutningstal vände sig hr
Liander till den avgående
styrelseledamoten hr Viktor Fredriksson och
tackade honom för det banbrytande arbete
han utfört som pressombudsman.
Nr 33
SVENSK LÄRARETIDNING
721"
SKOLVÄRLDEN RUNT.
Nytt från Tyskland.
Ett nionde skolår införes. Vid
folkskolorna i Tyskland ska införas ett
nionde skolår, ett så kallat lantår.
Preussiske kultiisministern Rust föreslog redan
för flera år sen ett sådant nionde
skolår, och nu vidtas förberedelser för
införande därav från och med år 1934.
Lärjungarna ska tillbringa detta år på
landet i enlighet med den
nationalsocialistiska grundsatsen om sambandet
mellan blodet och jorden. Framför allt ska
man på så sätt uppnå, att
stadsbefolkningens förståelse för de tyska
böndernas nöd och behov ökas och
motsättningarna mellan stad och landsbygd
försvinner i folkgemenskapens intresse. Tills
vidare ska man först och främst låta
barn från de största städerna delta’ i
detta lantår, och 1934 räknar man med
omkring 220,000 barn. Föräldrarna ska
delta i kostnaderna.
Hitlerhälsning i skolorna. Från och
med innevarande hösttermin, som tog
sin början i förra veckan, tillämpas den
nya bestämmelsen, att lärare och elever
på morgonen hälsar varandra med
Hitlerhälsning. Eleverna ska hälsa sina
lärare med »Heil Hitler», och de senare
ska på samma sätt besvara hälsningen.
Luftskydd som läroämne. Det
mystiska flygöverfallet mot Berlin i juni
har i Tyskland väckt ett ytterst livligt
intresse för luftskyddsfrågan. Tyska
luftskyddsförbundet har bl. a. i
sommar utbildat flera tusen lärare i
luftskydd. Deltagarna i dessa kurser, som
pågått i tre dagar, har utsetts av
nationalsocialistiska lärarförbundet. De
nyutbildade lärarna får till uppgift att
genomdriva, att luftskydd blir
läroämne i deras respektive skolor och att
utbilda nya lärarkrafter för
civilbefolkningens behov.
Lärjungeurval efter naziprinciper. I
Völkischer Beobachter har
offentliggjorts en utförlig resumé över
inrikesministeriets planer på en fullständig
omgestaltning av skolväsendet. I
artikeln heter det bl. a. :
»En enda vilja kommer hädanefter
att vara utslagsgivande vid skolväsen-
dets utformning: viljan att redan från
början låta ungdomen växa in i den
nationella andan och staten.»
Genom lag ska för fortsatta studier
ett sunt urval av begåvade elever
verkställas. Tillstånd till fortsatta studier
ska ges, endast om ett behov måste
täckas. För de funktioner och uppgifter,
som kräver särskild utbildning, får
endast de bästa och duktigaste komma i
fråga.
Helsingfors universitet bara finskt?
Enligt uppgift föreligger för
närvarande inom finska regeringen till
behandling frågan om den framtida
regleringen av undervisningen vid
Helsingfors universitet.
Enligt konsistoriums förslag, som nu
behandlas, skulle undervisningsspråket
vara finska, men även svenskspråkig
undervisning skulle meddelas av ett i
lag begränsat antal i centrala ämnen
tillsatta ordinarie professorer.
I konsistorium har emellertid även
framställts ett förslag, att all
svenskspråkig undervisning vid universitetet
skulle avskaffas och att den
svenskspråkiga studerande ungdom, som önskar
erhålla högskoleutbildning på detta
språk, borde hänvisas till Åbo akademi,
med vilken skulle träffas
överenskommelse om ökad undervisning mot att
akademin erhölle ersättning av
statsmedel.
Med anledning härav har
undervisningsministeriet vänt sig till styrelsen
för Åbo akademi med förfrågan,
huruvida och i vilken omfattning akademin
vore hågad och i tillfälle att på berört
sätt utvidga sin
undervisningsverksamhet.
De finska lärarnas naturaförmåner.
Enligt lag utgörs de finska
folkskollärarnas på landet löneförmåner utöver
den kontanta lönen av särskilda
naturaförmåner: fri bostad, badstuga, ett
tunnland åkerjord jämte foderlada och
fähus samt nödigt mulbete. Ofta och
mångenstädes har förmärkts missnöje
och ovilja med detta lagstadgande, dels
hos kommunernas myndigheter, vilka
icke alltid funnit det möjligt att
tillfredsställande lösa frågan om samtliga
dessa naturaförmåner, dels bland
lärarna, vilka inte alltid funnit
kommunernas anordningar motsvara skäliga
anspråk. Sedan i lagen inryckts en
bestämmelse, att kommun, som icke ser
sig i stånd att tillhandahålla lärare alla
de nämnda förmånerna, är berättigad
att ersätta åkerjorden, betet och
tillhörande ekonomibyggnader med
penningvederlag enligt av statsrådet
fastställda grunder, därest lärare icke ha
verkligt behov av dessa naturaförmåner,
har det blivit lättare att ordna frågan
till båda parternas belåtenhet. Men att
den icke är avförd från dagordningen
och att det åtminstone på det ena
hållet förefinns en önskan att slippa från
skyldigheter, som man anser
besTär-liga och obekväma, framgår av att
de finska landskommunernas förbund,
Maalaiskuntien liitto, bland de initiativ,
som det för statsrådet för någon tid
tillbaka framlagt rörande vissa
kommunala angelägenheters ordnande, även
intagit en hemställan om ändring av
lagen om folkskolekostnaderna i sådan
riktning, att lärarna tillkommande till
lanthushållningen hörande
naturaförmåner skulle vid nyinrättade skolor
utbytas mot penningvederlag och ett
skäligt område trädgårdsjord, att vid
uppförande av nya folkskolor måtte
inrättas endast en lärarbostad utom i fall,,
där statsrådet på skolstyrelsens förslag
annorlunda bestämmer, ävensom att vid
alla skolor måtte införas
avlöningssystem med hyresbidrag i stället för fri
bostad.
Förslagen i denna hemställan har
väckt blandade känslor hos dem, som
närmast berörs av densamma, nämligen
lärarna. Fördelarna av det nya
systemet skulle tillfalla kommunerna. Då det
är staten, som erlägger lärarlönerna, och
kommunerna, som svarar för
naturaförmånerna, vore det att öka statens
utgifter.
Landskommunernas förbunds
hemställan torde näppeligen kunna
påräkna ett gynnsamt mottagande, enär
statens finanser redan är till den grad
ansträngda, att den genom åtgärder - som
inte i allo varit tilltalande - söker
komma ifrån kostnaderna för
folkundervisningsväsendet. Lärarkåren tycks i stort
sett vara nöjd med de nuvarande
anordningarna, och någon förändring i
ovannämnda riktning är den säkerligen inte
glad över.
Tyskarna uteslutna från
internationella lärarkongressen.
Vid den i Santander pågående
internationella lärarkongressens
sammanträde i lördags förklarade sig den
österrikiske delegaten icke kunna samarbeta*
med tyskarna på grund av Tysklands
fientliga hållning mot Österrike. De
tyska delegaterna lämnade därpå salen,
och kongressen beslöt med 40 röster mot
21 att icke mer bevilja dem tillträde till
sessionerna. Därefter beslöts enhälligt
att lämna en post i kongresskommittén
vakant för att besättas med en tysk
delegat, så snart de tyska lärarnas
organisation tagit fastare form.
N. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>