Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 36. 6 sept. 1933 - Höstbekymmer - Omdömets depression
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
situationen, endast klarlägga den
och. till rimliga och riktiga
dimensioner reducera klagolåten. Läget
är dessvärre bekymmersamt även
för den högre folkskolans
vidkommande. Också denna läroanstalt har
i huvudstaden nödgats avvisa ett
stort antal vid prövning godkända
lärjungar. Enligt de uppgifter vi
inhämtat synes ungefär samma antal
lärjungar, som bestått denna skolas
inträdesprov, ha blivit avvisade,
som vid den femåriga realskolan.
Utrymmesbristen gör sig där
gällande med samma eller måhända
relativt sett med än större styrka.
Huvudstadspressens
»läroverksbekymmer» ger för övrigt osökt
anledning till en reflexion av mera
allmän innebörd. När det passar sig,
veklagar man över skolornas alltför
trånga utrymme. Men däremellan
offrar man mängder av trycksvärta
på meditationer över temat
»överbefolkningen inom de lärda
yrkena». Hur skulle det vara med en
smula konsekvens i den s. k.
kulturpolitiken! De obligatoriska
höstledarna rimmar illa med texterna
under predikoårets övriga delar.
Att 1927 års -skolreform ställes i
skottgluggen året runt faller av sig
själv. På hösten klandras den nya
skolan för att den släpper fram
alldeles för få, på vårsidan däremot
alldeles för många. Det ena är lika
oriktigt som det andra. Det finns
anledning att syna även
vårdiktningen en smula i sömmarna. Till
det spörsmålet ska vi återkomma.
SVENSK LÄRARTIDNING
Omdömets
depression*
Sedan några dagar föreligger i
tryck ett utlåtande, som den av
stadskollegiet i Stockholm vid
början av detta år tillsatta
besparingsberedningen avgivit.
Beredningen har granskat
huvudstadens olika budgetsposter och på
grundval av denna undersökning
föreslås besparingsåtgärder, som
skulle medföra en minskning i
debiteringen med 7,633,195 kr. Av
denna summa skulle
folkskoledirektionens budget få vidkännas 565,200
kr. En stor mängd anslagsposter
skulle därvid ifrågakomma, med eft
nedskrivning av några hundratal
eller tusental kronor för vardera.
Sålunda skulle anslaget till
vikariatsersättning minskas med 20,000
kr. i stället för, som
folkskoledirektionen föreslagit, 11,000.
Minskningen skulle möjliggöras geno.m sådan
ändring av avlöningsvillkoren, att
avlöningen åt fast anställda
vikarier något reducerades för tid,
under vilken förordnande icke
uppehälles som vikarie, förslagsvis till
75 % av eljest utgående belopp.
Den största besparingsposten är
emellertid följande: »Genom att
ålägga lärare utsträckt
tjänstgöringstid samt begränsa antalet s. k.
lediga timmar beräknas olika
löneanslag kunna nedsättas med
sammanlagt 100,000:-.»
Enligt det för Stockholms stads
folkskolor gällande reglementet
stadgas för lärare i läs- och
skriv-ämnen, att de ’Ska vara skyldiga
tjänstgöra i regel 30 timmar i
veckan. För vissa lärargrupper har
folkskoledirektionen medgivit en
minskning i tjänstgöringstiden. Sålunda
har denna varit fastställd till 28
timmar för lärarinna i klass I och
till 24 timmar för lärare i
hjälp-klasser.
Beredningen har ansett sig böra
undersöka, »huruvida besparingar
kan vinnas genom ett mera
effektivt utnyttjande av
lärarpersonalens tjänstgöringstid». De frågor,
som därvid för beredningen trätt i
förgrunden, har varit, »dels
huruvida det föreskrivna maximiantalet
tjänstgöringstimmar per vecka kan
uttagas i större utsträckning än för
närvarande är fallet, dels huruvida
s. k. lediga timmar kan mer än
hittills utnyttjas för egentliga
undervisningsändamål». För närmare
bedömande av detta spörsmål har
beredningen av förste
folkskolinspektören begärt en redogörelse för
lärarnas tjänstgöringsskyldighet
samt uppkomsten och utnyttjandet
av lediga timmar.
I sin redogörelse har förste
folkskolinspektören bland annat
framhållit, att nedsättningen till 28
tjänstgöringstimmar i klass I
närmast motiverats med det tröttande
arbetet i denna klass, där barnen
ska bibringas de första
elementerna och nödtorftig skoldisciplin.
Om detta yttrar beredningen:
»Vad–––––’beträffar lärarinna i klass I,
’har ’beredningen icke kunnat finna, att
grundad anledning föreligger .för någon
begränsning av tjänstgöringstiden. Även om
lärarinnornas arbete på detta stadium skulle kunna
anses vara något mera betungande än i de
’högre klasserna, vilket beredningen för sin
del icke är övertygad om, så kompenseras
dock detta av att lärarinnorna i den lägsta
klassen icke har något hemarbete för
rättning av skrivningar eller för ’förberedelse till
lektioner. Arbetet inskränkes sålunda till 30
undervisningstimmar i veckan. Då en
undervisningstimme omfattar 45 minuter,
motsvarar denna tjänstgöringstid, om hänsyn tages
till tid för morgonbön och raster mellan
lektionerna, endast 26V2 timmar, således endast
ungefär två tredjedelar av den
tjänstgöringstid, som i allmänhet är fastställd *för stadens
befattningshavare. Vid en .sådan jämförelse
bör emellertid hänsyn också tagas till
lärarnas långa ferier och förekommande lovdagar
under terminerna. För lärare vid Stockholms
folkskolor utgör sålunda det faktiska antalet
tjänstgöringsdagar per år endast omkring
210 (förra året 212).»
Så långt referatet. Vad här
citerats är på visst sätt intet nytt. Man
har någon gång förr uppbyggts
därmed. Men då har det som regel
kommit i en mer eller mindre
anonym tidningsinsändare, där någon
mot skolan och lärarkåren, kanske
mot någon viss lärare avogt stämd
medborgare velat säga sin
oförgripliga mening. Vad som nu
observeras, är det förhållandet, att en
delegation från stadsfullmäktige i
rikets huvudstad i ett
genomdiskuterat kommittéutlåtande ansett sig
böra uttala, att lärarinnorna i den
lägsta klassen icke har något
hemarbete för rättning av skrivningar
eller för förberedelse till lektioner,
att deras arbete alltså inskränker
sig till 26l/2 timmar i veckan under
allenast omkring 210
tjänstgöringsdagar, och att förty en
tjänstetids-förhöjning mycket väl kan
genomföras !
Beredningens yttrande gör ett
beklämmande intryck. När man
lämnar verklighetens mark, kan man
komma långt i konstruktioner och
fantasier. Beredningen ställer sig i
själva verket på samma ståndpunkt,
som någon gång lett en kritiker att
yttra om prästlönen: »Det är bra
betalt för en timmes arbete i
veckan.» Man kan möjligen
föreställa sig en präst, som utan
förberedelse går upp på predikstolen; vad
man med säkerhet kan säga om
honom är, att han snart nog skall
sakna åhörare i sin kyrka. Barnen,
som går i skolans första klass, kan
inte som åhörarna i kyrkan lämna
salen, om de har framför sig en
lärarinna, som inte genom en
tillräcklig förberedelse och en
behövlig omvårdnad av skolarbetet gör
detta intressant, givande och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
