Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 37. 13 sept. 1933 - Gustaf Mattsson: Nordens nyskolefolk samlat. Folkskolans lärare främst i pedagogiskt reformarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
NORDENS NYSKOLEFOLK SAMLAT
Folkskolans lära re främst
i pedagogiskt reformarbete
Av ordf. Svenska sektionen av Förbundet för ny uppfostran
Rektor GUSTAF MATTSSON
Gustaf Mattsson.
Redan två år efter det de fyra
nordiska sektionerna av Världsförbundet
för ny uppfostran på det gamla
sägenomspunna Widtsköf le slott samlades till
sitt första nordiska möte, var våra
norska fränder klara med
förberedelserna till det andra nordiska
nyskole-mötet. Och det bör från början sägas
ifrån att de med den största heder
skilde sig från den ingalunda lätta
uppgiften att på mindre än sex månader
organisera en kongress, som från den
första dagen till den sista höll
deltagarnas intresse på toppunkten. Årets
ny-skolekongress i det underbart vackert
belägna Lillehammer––den 5-8 aug.
- blev en stor upplevelse. Och i första
hand är detta norrmännens förtjänst.
Deltagare hade till ett antal av omkring
200 infunnit sig från de fem nordiska
länderna, representerande samtliga
lärargrupper - främst folkskolekåren.
Liksom vid den förra kongressen fann
man på programmet i år ett stort antal
föredrag och diskussioner berörande i
Norden aktuella skolproblem.
Studiekretsarna delade upp sig kring följande
fyra områden: undervisningen i biologi
och sexuell hygien, språkundervisning,
pedagogisk psykologi och praktiska
försök med nya undervisningsmetoder. I
synnerhet den sista studiekretsen sam-
lade ett stort antal deltagare. En
synnerligen intressant redogörelse för ett
försök med samlad undervisning
lämnades inom denna studiekrets av lärare
Martin Strömnes från Harstad,
vilken fått impulsen till sitt
undervisningsexperiment från vår även i
grannländerna uppskattade landsman,
seminarielärare Sjöholm. Strömnes hade
samlat så mycket som möjligt av årets
arbete kring geografistudierna.
En för den högre undervisningen
uppslagsgivande redogörelse lämnades
av rektor G- a u f f i n från Lundsbergs
skola. Eektor Gauffin hade på
gymnasiestadiet utbytt en stor del av
undervisningen i historia, tyska och
engelska mot självstudier på lärorummet i
dessa ämnen. Han sammanfattade de
påtagliga fördelarna av denna
anordning sålunda: man vinner grundligare
arbete av eleverna och ökad förmåga att
sammanhålla större pensa, självtillit och
stimulering av initiativ samt omväxling
i dagens arbete. Man undviker
överarbete, och man vinner ökad kontakt
mellan lärare och elever.
Bland föredragen minns jag framför
allt folkskolinspektör Ribsskogs
och rektor Zilliacus. Oslo
vetenskapligt inställde folkskolinspektör har
nyligen tillsammans med några
medarbetare gjort en tämligen omfattande
och utomordentligt intressant
undersökning rörande inflytandet på
skolpresta-tionerna av vad han kallade »ris og
ros». Och det var för denna sin
undersökning dr Ribsskog redogjorde i sitt
föredrag. Av detta framgick, att vid de
experiment, som utfördes av elever,
presterades ett avsevärt bättre
genomsnittligt arbete av den som erhållit enbart
uppmuntran än av de lärjungar, som
utsatts för en enbart negativ kritik.
Den norska undersökningen förtjänar
att bli känd även i sina detaljer i
samtliga de nordiska länderna.
Den finländske rektorn Laurin
Zilliacus’ föredrag, vilket ursprungligen
var avsett att utgöra en historik över
Världsförbundets utveckling alltifrån
dess första internationella kongress i
Calais 1921 med c:a 100 deltagare och
fram till den sjätte kongressen i Nizza
1932 med över 2,000 deltagare, kom på
grund av föredragshållarens upplevelser
under en nyss företagen resa i Tyskland
att ställa åhörarna inför problemet
politisk propaganda i skolan. Rektor
Zilliacus höll före, att den andliga kris,
som världen nu genomgår, har fått sitt
mest förtvivlade uttryck i våra dagars
Tyskland. Rektor Zilliacus slutade sitt
föredrag med en vädjan till kongressen
att göra ett uttalande i den viktiga
fråga han berört i sitt föredrag. Och då
deltagarna för sista gången samlades
till överläggning, antogs så gott som
enhälligt följande resolution:
»Det andra nordiska mötet, anordnat
av de nordiska sektionerna av
Världsförbundet för ny uppfostran i
Lillehammer den 3-8 augusti 1933, gör
följande uttalande.
Vi önskar, att de unga ska ta levande
del i det samhälle och den värld, de
tillhör, och vill därför redan i.’ skolan
föra dem till en möjligast objektiv kan-
.:::,,,: , .;- -X-. ’ .-:-.- .:.-: ,:, . ^’:’& ^SÄ^-S’^Ä^
Utsikt över Lillehammar.
811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
