Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 20 sept. 1933 - Anna Sörensen: Barnet inför boken. En god bok - en god kamrat - Herman Siegvald: Psykologiska kompensationsfenomen. Mindervärdighetskänslan kompenseras. Motgången sporrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall grundläggas, redan innan de kan
läsa. Om lärarinnan visar dem några
av de vackra böcker för små barn, som
vårt land är så rikt på, och läser för
dem ur dessa t. ex. en stund på
lördagsmiddagen, då blir det för dem som för
Öyvind, som Björnson berättar om i
»En glad gut»: »Bögerne havde han ejet
laenge og taenkt meget på, hvorledes det
skulde gå til, når også de begyndte ät
tale.» Barnen kommer att gå med glad
förväntan till böckerna.
Även senare är det viktigt, att
läraren har bokglädjen gemensam med sin
klass. Visserligen skall var och en få gå
på upptäcktsresa själv i biblioteket och
finna den bok, som passar honom, men
det skall också finnas böcker, som hela
klassen läser ungefär samtidigt. Det
binder alltid samman människor att ha
gemensamma vänner, och det gäller
också de vänner vi har bland och i
böckerna.
Så stor framgång har
skolbibliotekstanken haft i vårt land, att vi
storstadsbor kanske är färdiga att tro, att allt
är väl beställt, om vi ej står i rapport
med landsortslärare och nås av nödrop
från fattiga socknar i Norrland eller öar
i Blekinges skärgård. Jag skulle önska,
att var och en, som har möjlighet att
hjälpa bokfattiga skolor, läste Vilhelm
Mobergs gripande skildring av sin
barndoms värkande, pinande läshunger i den
samling självbiografiska skisser, som
förra året utkom på Bonniers förlag
under titeln Ansikten.
Men även i skolor, som är gynnsamt
ställda i bokhänseende, måste man
komma ihåg, att barnen också behöver tid
och rö att läsa. Det kan hända, att det
måste bli skolan, som ger även detta.
Många föräldrar förstår ännu inte
betydelsen av att bafnen får försjunka i
läsning. Aldrig finns det så många
ärenden att uträtta, så mycket, som mor
behöver barnens hjälp till, som när dessa
slår sig till rö vid en bok. Föräldrarna
har ju blivit så uppfostrade, att de
nästan tycker, att det är syndigt att sitta
mitt på en vardag och läsa i en bok. Då
måste skolan bli just den fristad för
andliga idrotter, SQHI namnet skola
förpliktar till. Med glädje kan man se, att
den tysta läsningen vinner allt större
utrymme i skolan. Jag skulle endast
vilja betona, att den tysta läsningen inte
alltid bör vara för direkt
nyttighets-betonad. Det är naturligtvis en
nödvändig övning, att barnen vänjas att läsa
med pennan i haM, att göra
anteckningar och sammandrag för
arbetsboken o. d. Men det får inte överdrivas.
Om barnen aldrig får läsa i skolan mera
obundet, kan läsningen bli tråkig för
dem. De skall någon gång få gå till
böckerna utan några biavsikter, helt enkelt
bara f or att umgås med dem, f or att
försjunka i dem. Endast då kan barnens
förhållande till boken bli verkligt
innerligt, när ingenting, inte ens lärarens
pedagogiska intentioner, står mellan
barnet och boken.
SVENSK LÄRARTIDNING
Psykologiska kompensationsfenomen
Minde rvärdighe t s känslan kompenseras
Motgången sporrar
Av seminarieläraren HERMAN SIEGVALD
På det fysiologiska området har
kompensationsfenomen varit kända ganska
länge. När inandningsluftens
syremängd minskas, ökas de röda
blodkropparnas antal och aktivitet. Då vid vissa
psykiska påverkningar andningen blir
flackare, höjes pnlsfrekvensen
omedelbart. Minskas blodsockerhalten under
en viss kritisk punkt, t. ex. efter
insulininjektion, påverkas det sympatiska
nervsystemet. Detta stimulerar i sin tur
binjurarna till rikare
adrenalinavsönd-ning och blodets ökade adrenalinhalt
åstadkommer, att socker frigöres ur
levern och ingår i blodcirkulationen, så
att jämvikten återställes. Skadas
språkcentra, som hos högerhänta personer
ligger i vänstra hjärnhalvan, så att läs-
eller skrivförmågan förloras, träder
vikarierande centra i andra hjärnhalvan i
funktion, så att vederbörande kan lära
sig läsa och skriva på nytt. Vid vissa
förstörelseprocesser i ryggmärgen kan
nya nervösa system upptränas och träda
i de förstördas ställe o. s. v.
Psykologiska kompensationsfenomen
manifesterar sig också dagligen för
varje uppmärksam iakttagare av mänskligt
själsliv. De är eti psykisk mekanism,
som ofta i betydande grad bestämmer
en människas livsföring och formar
hennes personlighet. Man möter dem på
vitt skilda områden av det mänskliga
själslivet, från éinnesförnimmelserna
till det intellektuella livet.
Naturen är stundom så nådig, att den
mera givmilt skänker ersättning på
vissa områden för vad den tagit på
andra. Människan har då att tacksamt
erkänna detta, även om förlusten mången
gång synes både bitter och oersättlig.
Det fordras också städse både
livsvisdom och övernormal energi för att
tillgodogöra sig de sålunda dyrköpta
fördelarna. Döva barn utvecklar ofta en
större förmåga av
uppmärksamhetskoncentration än normala barn. De blindas
hudsensibilitet är i regel övernormalt
utvecklad. Edison var ganska döv, men
detta betraktade han som en fördel, ty
därigenom blev det möjligt för honom
att bättre koncentrera sitt vetenskapliga
tänkande, i vilket han annars skulle
blivit störd av buller i omgivningen.
Defekten blev för honom också en
kärkom-men anledning till social isolering,
vilken han ansåg fördelaktig med hänsyn
till de forskningsuppgifter, som var
honom kärare än allt annat. Detta utgör
ett exempel på den livsfilosofi och
levnadskonst, varförutan även den rikast
utrustade är fattig. Man måste förstå
livets vägningskonst samt kunna
avvinna tillvaron dess värden.
Kompensationen kan vara antingen
omedveten eller medveten för individen
själv. Det förra är mera pregnant fallet
i det patologiska själstillstånd, som
kallas personlighetsklyvning. Då är icke
sällan den ena personligheten i vitala
avseenden en kontrast till den andra-
»det bättre och det sämre jaget». Vad
den ena personligheten har, saknar i
mångt och mycket den andra (t. ex.
Mary Eéynolds fall).
Personer med kroppsliga defekter, t.
ex. puckelrygg eller exceptionella skön-
837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
