Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 20 sept. 1933 - Svensk Lärartidning till S. A. F:s medlemmar - Läget och lärarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
20
SEPTEMBER
Svensk Lara rif clmiig
till S.A«F:s medlemmar
Det är ett gammalt önskemål
att få varje medlem av S. A. F.
till prenumerant på Svensk
Lärartidning. För att underlätta ett
realiserande härav har vi
vidtagit en åtgärd, som helt visst ska
hälsas med glädje inom Sveriges
lärarkår. Med anledning av en
framställning från Stockholms
folkskollärarförening har Svensk
Lärartidning beslutat erbjuda
samtliga kretsar av S. A. F.
kollektiv prenumeration å
tidningen. Till samtliga kretsordförande
utsändes i dagarna meddelande
om att de medlemmar av S. A.
F., som genom respektive
kretsordförande anmäler sig som
prenumeranter å Svensk
Lärartidning 1934, erhåller tidningen till
det verkligt billiga priset av 7
kronor för helår. Medlemmar
av den allmänna lärarföreningen
åtnjuter alltså en rabatt å 3
kronor, om de genom sina
kretsord-forande prenumererar å Svensk
Lärartidning. Vid
postprenumeration bibehålles det
hittillsvarande priset, 10 kronor för helår.
Samtidigt som denna stora
förmån erbjudes S. A. F:s
medlemmar, kan vi meddela, att
Svensk Lärartidning under 1934
kommer att utöka sin
textavdelning. Redan under innevarande
höst utges ett par extranummer
i form av litteraturbilagor, varav
.den första medföljer dagens
tidning. Om det nya uppslaget
mötes med intresse, kommer antalet
litteraturbilagor nästa år att
ökas. Därmed skulle realiseras
ett inom lärarvärlden ofta
uttalat önskemål, att
uppmärksamhet skulle ägnas nyutkommen
skönlitteratur och
populärvetenskapliga arbeten av värde. Vi
har också andra för läsekretsen
angenäma nyheter i beredskap,
varom meddelanden senare
kommer att lämnas.
För att bereda envar tillfälle
redan nu följa med Svensk
Lärartidning och bilda sig en
uppfattning om tidningens innehåll,
anordnar vi under hösten en bil-
lighetsprenumeration. För
endast 2 kr. erhålles tidningen
jämte bilagor till årets slut.
Med detta nummer följer en
postgiroblankett, på vilken
endast namn och adress behöver
ifyllas och avgiften insändas, så
tillställes de nytillkomna
prenumeranterna tidningen i
utgivar-korsband till årets slut.
Ingen intresserad medlem av
S. A. F. får underlåta att
prenumerera på Svensk Lärartidning.
Lösen är:
SvensH Lärartidning
till varje lärare
och Ittrarinna!
OKS.! It ill i o Ii
etspreiiu-111 era t i ön e ii
till årets slnt verkställes genom
att direkt till Svensk
Lärartidning, Vasagatan 1O, Stockholm,
insända 2 kr. (postgiro nr 2788).
Kollektiv prenumeration
för 1934 sker hos resp.
kretsordförande före 1O dec. 1933.
Läget och lärarna*
Det nuvarande läget i världen och
i den enskilda staten har över sig
mera av oro än på länge. Begrepp
och uppfattningar, som ansetts
oomtvistliga, upplöses, förändras,
försvinner. Vem hade ännu för något år
tillbaka räknat med att
maskinteknikens ändlösa utveckling icke skulle
ha till följd en lika ändlös
förbättring av människornas
levnadsstandard? Vem hade ännu blott för
några år sedan kunnat ana, att
varuutbytet länderna emellan skulle i
fredstid tyna av och hart när
avstanna? Vem hade drömt om
arbetslöshetens hotande obrutna
varaktighet? Vem hade tänkt sig, att ett
demokratiskt ornat styrelsesätt skulle
i Västerlandets stater hastigt och
lätt kunna övergå i sin motsats,
diktaturen?
Betraktar man det allmänna läget,
kan man ej undgå en stark känsla
av undran och ovisshet över vad
nuet och framtiden skall ha att
uppvisa. Denna känsla av osäkerhet blir
ej mindre, när man ur folkskolans
synpunkt ger akt på läget i vårt
eget land. Vern hade ännu för några
år tillbaka räknat med att folkskolan
skulle som nu få erfara trycket av
en ekonomisk depression? Vem
hade föreställt sig, att en kunglig
kommitté skulle år 1933 framlägga
ett förslag, som låter statsmakterna
i stället f or kommunen bestämma om
antalet lärare i distriktet och om
underhållet av skolhusen? Vern hade
tänkt sig möjligheten av att en
lärare, som utnämnts till ordinarie vid
en skola, skulle mot sin vilja kunna
förflyttas till en annan, kanske
sämre i både geografiskt och
ekonomiskt hänseende?
Det gäller sannerligen för skolans
män och kvinnor att verka med kallt
huvud och hoppfull håg, för att ej
skolgärningen skall tryckas ned av
tidens mörka skyar. Det gäller att
hålla fast vid den gamla satsen, att
ingenting plägar bli så bra, som
man önskat, eller så illa, som man
fruktat. Men ska svårigheterna
övervinnas, fordras i varje fall, att man
uppbjuder allt för att kunna
genomkämpa den. »’Man har endast då lätt
att vänta sig segrar, när man gjort
allt vad man förmått för att försäkra
sig mot nederlag», yttrade Fridtjuv
Berg för tjugo år sedan. Så gör
varje stat, som vill bestå, så gör varje
enskild, som vill kämpa sig fram i
tillvaron. Så måste också varje
livsvillig samhällsinstitution handla, så
måste folkskolan leva och verka.
Folkskolans närmaste
representanter, lärarna, måste härvid hålla
ihop. Det har funnits tider, då
starka motsatser gjort sig gällande
mellan lärare från land och stad,
mellan manliga och kvinnliga, mellan
lärare i småskolan och den
egentliga folkskolan. Emellanåt har
motsatserna brett ut sig, fått starkare
rötter och kommit avsevärt ogagn
åstad. I det hela har dessa inbördes
fejder dock föga betytt för den
gemensamma saken. Det gör också
mindre, om invånarna i en stad
under fredens dagar förnöter kraft på
att kivas och strida, men skulle de
fortsätta därmed, då ofärden står för
dörren, då staden är belägrad, vore
undergången viss.
Så manar det nuvarande läget
lärarna kraftigt att hålla samman, att
bortse från små ting, som skiljer,
att ena sig om det väsentliga. Det
viktiga är och förblir här känslan
för och uppskattningen av
gärningen och kallet. Finnes den bärande
tron, försättes svårigheternas berg.
Men den yttre arbetsformen,
organisationen, får ej glömmas eller under-
844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
