Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38 B. Boknummer. 20 sept. 1933 - J. Franzén: Kulturhistoriskt - Socialt patos - Hunger - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
A-B. M. Falkmans
bokhandel
Malmö
Tel. 2O3 96 Tel. 373 96
Rekommenderas vid inköp
av all slags litteratur. Alla
slag av läroböcker i lager.
Läs för en ringa kostnad den
nyutkomna litteraturen genom
att bilda läsecirklar. Vi stå
Eder till tjänst med råd och
upplysningar vid valet av
litteratur, utarbeta
cirkulationsschema samt förse alla
läse-cirkelsböcker med prydliga
och starka omslag.
Svensk
och
utländsk
litteratur
Samlade verk och
present-böcker i konstnärliga band
från egna bokbinderier.
Snabb expedition av
biblioteksorder, skolböcker och
pedagogisk litteratur.
A.-B.
NORDISKA BOK-
Nordens största bokhandel
STOCKHOLM.
niska, och de tillämpades med
stränghet. Därvid litade han nästan blint på
sina talrika monitorer, pojkar, som voro
till en del mycket illa uppfostrade,
somliga till och med rena lymlar, som tog
mutor och var partiska och orättvisa mot
sina yngre kamrater samt formligen
förföljde de barn, som icke förmått innästla
sig hos dem. Därför blev även läraren
partisk och orättvis mot barnen. E. var själv
en av dem, som genom en hatfull monitors
inverkan blev föremål för en
upprörande misshandel av läraren. E. jämte en
lång rad av andra barn sändes en dag
till skamvrån. Efteråt avstraffades
dessa av läraren. Han tog den ene efter
den andre och slängde honom handlöst
i golvet. För var och en steg lärarens
vrede. E. var den siste. Han slängdes
också i marken men på ett sådant sätt,
att han slog huvudet mot katedern och
blodet forsade. Ännu vid 87 års ålder
bar han märke i huvudet av denna
misshandel. Om denna skola berättar E. i
detalj,,
I detta som i föregående häften finns
givetvis en del berättelser om
ortsbefolkningens och de lokala
myndigheternas förhållande till skolan och läraren. Så
berättar t. ex. förre överläraren i
Stockholm J. G. Söderberg om sin första
tjänstgöring vid 17 års ålder på Ornö,
att han där blev väl mottagen och väl
bemött av alla. Vidare skildrar han sina
barndomsminnen från Adolf Fredriks
folkskola i Stockholm och berättar från
sin lärartid därstädes om stadens
inspektör dr Meijerberg och det s. k.
»Mariakriget», varvid M. får både ro.s och
ris. Läraren C. A. B j ö r k s t r ö m,
Motala landsförsamling, anför flera lustiga
episoder från 1860-talet, då han
tjänstgjorde i Björketorps skola. Där
saknades varje tillstymmelse till skolmöbler
för honom och hans 55 skolbarn, varför
han fick bege sig ut i granngårdarna
och låna s. k. »loglämmar», vilka lades
på bockar och fick tjänstgöra som
skol-bord. Sittplatser bereddes av lånta
bräder, som lades på stolar. Hemlighus
saknades också, men så kom skolrådets
ordförande dit en dag, och då han behövde
söka upp ett sådant, fick han gå till en
närbelägen torpstuga. Därefter blev
missförhållandet avhjälpt. På ett annat
ställe hade byggts ett skolhus, och när
så fråga uppkom rörande det gamla
skolhuset, föreslog läraren, att det
skulle användas till lärarbostad. Detta
medgavs. Läraren fick sin bostad.
Förändringar fick göras - men på lärarens
egen bekostnad!
Häftet är av stort intresse för alla
nutidens lärare och lärarinnor.
J. Franzén.
Socialt patos
Mot en ny kärlek. Noveller av Margit
P a l m se r. . Tidens förlag. Pris kr. 4: 25.
»Mot en ny kärlek» innehåller korta
noveller, vilka alla belyser en sida av
mänskligt liv. De bär alla sanningens
prägel - utom kanske den första i
ordningen - och genomströmmas av sann
medkänsla och flammande socialt patos.
Någon skönlitterär författarinna är
Margit Palmaer egentligen inte. Därtill
har hon för mycket av program. Hon
ställer upp ett visst mål för de
människor hon diktar, och dit måste de
sedan snällt marschera, antingen de vill
det eller icke, d. v. s. antingen det är
konsekvent och psykologiskt trovärdigt
eller ej. På det sättet’ blir hennes
romanfigurer icke människor utan
skolexempel på just den idé hon vill ha
fram. Men Margit Palmers författar-
u n er
Hur skall det gå med Pinnebergs? Av
Hans Fållade. Bonniers. 1933. Pris
6: 50.
1840-talets följetongsroman sökte ofta
skapa skräckstämningar med ett
nerv-skakande fantom, som dök upp på de
mest oväntade ställen. Yår tids
författare behöver inte konstruera. De har
arbetslösheten att tillgå, spöket som girigt
suger blod. Som ett vidunder klänger
det sig fast, och dess närvaro känns som
fysisk smärta liksom hungern. Ingen av
oss har helt undgått bekantskapen med
den; har vi inte lidit själva, så har vi
släkt, vänner eller elever, som våndas
under dess grepp. Ändock framhåller
sakkunnigt folk, att vi lever i Arkadien
och andra nationer i helvetet.
Tyskland under arbetslöshetskris är
skådeplatsen för romanen, och f. d.
kontoristen, f. d. affärsbiträdet Johannes
Pinneberg lever i helvetet. Förf. känner
miljön och människorna fabulöst väl. Så
ger han oss i en i sitt slag kostbar scen
spannmålsgrossören Kleinholz. I bakrus
och lagd på halster av sin kära hustru,
driver han på sina underlydande i
magasinet under vrål och svordomar. En
strimma av humor silar dock in där:
man vet, att Kleinholz själv inte har det
så lätt. Enbart makaber känns luften
däremot i det stora varuhuset, där
biträdena pålagts en försäljningskvot,
vars underskridande medför
ögonblickligt avsked. Ångestfullt slites de arma
människorna om bytet, d. v. s.
kunderna. Pinneberg är för svag och kastas ut
i arbetslöshet.
Tidpunkten ligger synnerligen nära,
blott några månader innan Hitler
griper makten. Man hör talas om blodiga
slagsmål mellan kommunister och
nazister, om hakkors och judehets. Romanen
ger dock ingen rundmålning av vare sig
politisk eller social. art. Författarens
styrka ligger i skildringen av miljön och
främst av individuella öden: två enkla
människors kamp för den mest
elementära livsuppehållelsen.
Huvudpersonen är Pinnebergs unga
hustru, Lämmchen. Hon håller familjen
nödtorftigt över vattnet. Trots allt är
romanen ingalunda beklämmande. Med
sitt trollspö lockar författaren fram hög
poesi. Ljuset har han samlat kring
Lämmchen. Där hon går fram, ljusnar
det: det blytunga blir lättare och
bly-grått får silverglans.
Hur ska det gå med Pinnebergs? Vi
får intet svar på frågan, men man vill
gärna tro, att Lämmchen får rätt, då
hon utropar: Lyckan vänder sig väl
också igen. Håll bara ryggen rak.» -
En utmärkt roman.
K, Aq-us.
skåp är icke desto mindre motiverat.
Socialkritiska uppsatser läser inte folk,
och det finns mycket i »Mot en ny
kärlek», som icke bort förbli osagt.
S. B.
876
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
