Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 39. 27 sept. 1933
- Vem ska betala portot?
- Svenskt och internationellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försändelse, som adresseras till läraren
vid vederbörande skola i det
främmande landet. Detta sätt för brevens
försändning torde hava blivit tillämpat
därför, att det är ägnat att underlätta
upprätthållandet och utvidgandet av
denna form för korrespondens. Tillika
torde en del av de skolbarn, som
deltaga i dylik brevväxling, tillhöra i
ekonomiskt avseende mindre väl ställda
hem, varför portokostnaderna i många
fall kunna verka hämmande på
brevväxlingens omfattning. Därest lärare
ägde rätt att i en försändelse innesluta
alla från barn i en klass eller skola till
barn i en viss ’klass eller skola i
utlandet skrivna brev och med posten
befordra dessa till vederbörande lärare i
det främmande landets skola, bleve
portokostnaderna i dylikt fall för varje
barn högst obetydliga.
På grund (av det anförda får
överstyrelsen hemställa, att
’generalpoststyrelsen ville ta under övervägande,
huruvida åtgärder kunde vidtagas för att
möjliggöra en brevväxling i ovan
angiven fiorm mellan skolbarn i Sverige och
skolbarn i de övriga nordiska länderna.
*
Svenskt och internationellt
 |
Internationella folkhögskolan i Helsingör.
|
På Nääs
Årets sensommarkurser avslutades
den 25 aug. efter att ha pågått i fem
veckor. Vid öppnandet av kurserna
erinrade anstaltens chef dr Rurik Holm
om att Nääs ej blott är en
utbildningsanstalt i likhet med många andra utan
även ett lärarnas sommarhem. Arbetets
allvar och fritidens glädje trives gott
tillsammans, de är i själva verket ej
motsatser till varandra utan växer ut
från samma rot. Uppropet gav vid
handen, att ej mindre än 229 deltagare
antagits och att träslöjden alltjämt tar
lejonparten.
Arbetet inom olika kurser gav
vittnesbörd om att Nääs tillgodogör sig
moderna pedagogiska idéer samtidigt
som det gamla goda hålles i ära. Vad
särskilt slöjden beträffar kunde man
konstatera den stora frihet, som gavs
varje kursdeltagare att i enlighet med
personlig uppfattning och förmåga få
utgestalta sitt slöjdföremål. Resultatet
blev en synnerligen rikhaltig och
uppskattad exposition av föremål i trä och
metall, som vittnade om att
kursdeltagarna skilt sig med heder från sina
uppgifter. Till slöjdarbetet anknytes
numera teckning, varigenom estetiska
spörsmål kan diskuteras, innan
själva slöjdarbetet vidtar. Ytbehandling,
främst lasering och täckmålning, ger
rika möjligheter till studier i färgval
och färgkomposition, och vid
formgivningen tillämpas såväl traditionella
stilar som modern funkis.
Av de 111 träslöjdarna var blott 24
lärare vid svensk folkskola. Huruvida
detta får tydas såsom slappnaijde
intresse för det skolämne, som
statsmakterna i våra dagar missgynnar mer än
något annat, må lämnas osagt. Säkert
är att den rådande arbetslösheten
tvingat många yrkesmän in på
slöjdlärar-banan. Givetvis är det starka inslaget
fackmässigt utlärda snickare bland
kursdeltagarna på Nääs ägnat att i
någon mån påverka slöjden, så att den
rena tekniken får en starkare betoning.
En övningsskola på Nääs skulle kor-
rigera eventuella ensidigheter i detta
avseende och ge åt slöjden den
gestaltning, som bestämmes av hänsyn till
barnets stadium, utveckling och uppfostran.
Även kurserna i andra ämnen -
teckning, vävning, sömnad, gymnastik och
lek – lämnade vittnesbörd om modern
inställning och ett gott arbete. I sitt
avslutningstal tackade dr Holm alla som
medverkat till de goda arbetsresultaten
och till den kamratjiga samvaron.
G. Thn.
|
| Slöjdare på Nääs uppvaktar chefen, dr R. Holm. |
I Helsingör
En tillfällighet förde mig under den
nu gångna sommaren till den
internationella folkhögskolan vid Helsingör,
belägen ungefär 15 minuters väg från
stadens centrum. Vistelsen där blev en
upplevelse, som jag inte glömmer.
Sällan finner man arbete och givande
fortbildning i så god förening med
rekreation och nöje som där.
Skolan, som bygger på den
grundtvigska folkhögskolans traditioner, är
grundlagd 1921. Dess tillkomst är ett
led i de strävanden, som framkallats
genom världskriget, att främja och
utveckla samförstånd mellan olika
nationer. Den har mottagit elever från alla
länder och världsdelar.
Det som närmast intresserar oss
skolfolk torde vara de internationella
feriekurser, vilka varje år från mitten av
juli till slutet av augusti hålles där.
Då samlas där människor, i synnerhet
lärarfolk, från olika länder i Europa,
framför allt engelsmän, tyskar och
skandinaver. Men även andra världsdelar
blir representerade. I år har deltagare
från bl. a. Kanada, U. S. A., Siam och
Kina vistats där.
Varje kurs omfattar 14 dagar, men
det är inte förenat med någon
olägenhet att förlänga eller förkorta vistelsen,
allt efter vars och ens möjligheter. Det
är betecknande, att de flesta ofta
stannar längre, än de från början haft för
avsikt, ävensom att tidigare deltagare
återkommer.
Undervisningen omfattar lektioner
och övningar i tyska, engelska och
franska samt föreläsningar och diskussioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0912.html
