Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - Betydelsefull finsk seminariereform. Folkskolans växande betydelse ställer större kompetensfordringar på lärarna - Ack Värmland du sköna... Värmlands livaktiga länsförbund behandlar skol- och kårfrågor. Sjunde skolåret i medvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seminariums rymliga byggnader, som icke stå
till buds annorstädes, skulle, sådana de nu
äro, tillgodose högskolans behov av utrymme,
och att Jyväskylä har rikhaltiga, för detta
ändamål särskilt lämpliga bibliotek.
Högskolan kunde begynna sin verksamhet i
Jyväskylä på hösten 1934, ty genom
förordningen den 8 maj Ii933 har stadgats, att
under läsåret 1933-1934 inga elever antagas till
första klassen å någondera avdelningen av
Jyväskylä seminarium.
’Då en stor del av de vid Jyväskylä
seminarium anställda innehavarna av tjänst eller
befattning äga sådan kompetens, att de
kunde överflyttas till de tjänster och
befattningar, som skulle inrättas vid högskolan,
föreslås, att i 3 § av lagförslaget intagas
stadganden, som möjliggöra överflyttningen av
innehavarna av ifrågavarande tjänster och
befattningar efter prövning till tjänster och
befattningar vid högskolan. De åter, för
vilka lämpliga befattningar icke kunde
ordnasvid högskolan, kunde överflyttas till
motsvarande befattningar vid de övriga
seminarierna. Härigenom komme utgifterna för
uppförande på indragningsstat av personer, som
äro anställda vid Jyväskylä seminarium, att
inskränkas till en obetydlighet.
Besparingar.
Den årliga utgiftsstaten under
normala ekonomiska förhållanden för en
med fulla antalet klasser arbetande
pedagogisk högskola i Jyväskylä slutar
enligt uppgjord plan å 2,104,100 mark,
varför högskolans utgifter icke skulle
överstiga årsutgifterna för ett
seminarium i två avdelningar, ty t. ex. i 1931
års utgiftsstat hade utgifterna för
Jyväskylä seminarium upptagits till
2,317,630 mark och utgifterna för
Sorta-vala seminarium till 2,474,410 mark. I
1931 års utgiftsstat fanns dessutom ett
anslag av 70,000 mark för
understödjande av Jyväskylä sommaruniversitet,
vars uppgifter skulle överflyttas på
högskolan. Vid bedömandet av den
ekonomiska besparing, som tillskyndas staten
genom den föreslagna lagstiftningen,
bör dessutom märkas, att meddelandet
av undervisning i högskolan är
såtillvida förmånligt, att den akademiska
undervisningsmetoden i flere fall gör det
möjligt att undervisa ett större
elevantal på en gång än som ar möjligt vid
vanlig klassundervisning. Sålunda
kunde högskolan årligen utbilda dubbelt så
många folkskollärare som ett
seminarium på två avdelningar, varför alltså
efter högskolans inrättande, därest icke
ett växande lärarbehov yppas,
indragning av något annat seminarium utöver
det i Jyväskylä eventuellt kunde
ifrågakomma.
Det lagförslag, som härmed
förelag-ges riksdagen till antagande, är av
följande lydelse:
LAG
om en pedagogisk högskola i Jyväskylä.
I enlighet med riksdagens beslut stadgas
härmed:
§ 1. >Med statens medel inrättas i Jyväskylä
stad en finskspråkig pedagogisk högskola, som
upprätthålles av staten och vars ändamål är
att utbilda till folkskollärare personer, som
avlagt studentexamen, meddela pedagogisk
undervisning jämväl åt personer, som utbilda
sig till lärare vid andra skolor, och anordna
fortsättningskurser för främjande av lärarnas
vid undervisningsanstalterna i landet
fackbildning samt bedriva och främja den
vetenskapliga forskningen inom det
pedago-gisga och undervisningsområdet.
§ 2. Vid högskolan tillsättas såsom lärare
med grundlön professorer av högre och lägre
avlöningsklass, lektorer av högre och lägre
avlöningsklass samt lärare vid högskolan och
övningsskolan. Dessutom kunna vid högskolan
inrättas tjänster med grundlön för en
bibliotekarie, en sekreterare och en
trädgårdsmästare, för handarbetsinstruktörer och
biblio-teksamanuens-er samt vaktmästarbefattningar
ävensom antagas timlärare och extra
innehavare av tjänst eller befattning, lörsåvitt i
statsförslaget medel för ändamålet anvisats.
§ 3. Vid Jyväskylä lärar- och
lärarinneseminarium anställda innehavare av tjänst eller
befattning kunna utan att tjänsterna och
befattningarna lediganslås efter prövning
överflyttas till de i 2 § nämnda tjänster och
befattningar vid högskolan.
§ 4. Närmare stadganden om
verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
Helsingfors den 15 september 1933.
Republikens President
P. E. Svinhufvud.
Undervisningsminister Oskar i Mantere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
