- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
904

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - Ack Värmland du sköna... Värmlands livaktiga länsförbund behandlar skol- och kårfrågor. Sjunde skolåret i medvind - Skolvärlden runt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men ändå mycket innehållsrika
framställningen.

Tal. redogjorde för äldre uppfattningar
angående ’barnens själsliv och påvisade med
exempel, delvis av drastisk art, hurusom
mycket av dessa uppfattningar isedermera visat
sig vara verklighetsfrämmande. Han befarade,
att samma omdöme i framtiden skulle med
skäl kunna fällas om våra åsikter. I
verkligheten vet man ganska litet om detta viktiga
och intressanta område. Detta gäller såväl
föräldrar och lärare som forskningens
målsmän, vilka senare emellertid visat ett allt
mer stigande intresse. Barnpsykologiens
inställning f. n. kan korteligen uttryckas så:
hellre hederlig fattigdom än bedräglig
rikedom - eller i anslutning till ett strindbergskt
uttryck: här rivs för att få luft och ljus.

På kvällen hölls tvenne föreläsningar
av dr Rut Grubb, Växjö, om sexuell
undervisning i hem och skola.

Det blev en ingående framställning om det
nuvarande sorglösa okunnighetstillståndet och
dess beklagliga följder. Hon betonade
nödvändigheten av att se saken som den är och
att en opinion bildas för positiva åtgärder
mot den föreliggande faran. De unga måste
genom föräldrarnas, lärarnas och läkarnas
försorg givas en barlast av verklig kunskap
om sexuella ting. (Skolan bör arbeta efter en
bestämd plan och under skoltiden ge en så
allsidig undervisning som möjligt på
området. Grenom exempel föredrogs en plan, som
provisoriskt gäller i Hälsingborgs skolor.

Kl. 8,30 samlades ett 60-tal deltagare
till supé i Grands festvåning. Därunder
förekom musik, sång och korta tal, vari
den avgående styrelseledamoten hr
Syren, nuvarande ordföranden för S. A.
F., Karlstads stad m. fi. blev föremål
för vackra och erkänsamma
uttalanden. Till sist sjöngs unisont
Värmlands-Tisan samt Du gamla, du fria. Och så
Tärt det afton den första dagen.

Två föredrag på söndagens förmiddag.

På söndagsförmiddagen höll
teckningsläraren Erik Nyreen,
Karlstad, ett rikt illustrerat föredrag om
»Barnteckningar och modern
teckningsundervisning».

Talaren påvisade det starka
framåtskridande, som skett inom
teckningsundervisningen. När naturteckningen
infördes i Sverige, gjordes ett stort
framsteg. Teckningar efter studium i
naturen är det bästa. Uppfattningen och
kunskapen är det förnämsta. Blott den
kan teckna, som vet något. Teckningen
bör bli ett slags
naturkunnighetsundervisning. Barnen ska göras förtrogna
med det vackra i naturen, lära sig älska
naturen. Det som en tecknare ser med
egna ögon blir i hans teckning en
personlig konst. Talaren klargjorde genom
talrika exempel den olika begåvningen
hos barnen.

Omedelbart därefter höll lektor
Lorentz Bolin, Falun, ett synnerligen
instruktivt föredrag om »Folkskolans
biologiundervisning i skolträdgården».

Tal. kritiserade starkt
biologiundervisningen såsom den i allmänhet f. n. bedrives och
varnade för att plugga in kunskap om
naturen. Plugg väcker leda i stället för intresse
och kärlek till naturen. Man ska väcka
kärleken till liv genom att läsa i naturens egen
levande och stora bok. Gå ut i trädgården i

stället för att sitta i katedern och examinera!
Låt barnen själva se skönheten i naturen!
Barnen ska läras att ha respekt för
växtvärlden. Talaren gav därefter ett utförligt förslag
till skolträdgård.

Till slut visade talaren, hur man genom en
enkel kopieringsmetod kunde framställa
mycket goda bilder av olika slags växter.
Bilderna visade tydligare än pressning detaljerna
hos blommans olika delar.

En redogörelse för skolradion.

Efter ett par timmars rast höll
folkskolläraren Henrik Berglind från
Stockholm såsom representant för
Radiotjänst en ingående redogörelse om
»Skolradion - läroboken, som ständigt
förnyas».

Tal. gav en utförlig redogörelse lör
Skolradions f ernå riga verksamhet. Han betonade
härvid, hur skolradion river ned alla
iskran-kor, tillför skolan nya impulser och ger
omväxling i arbetet. Skolradion har allt mer
blivit en .folkskolans angelägenhet; den vill
skänka en aktuell och frisk kunskap.

Naturligtvis f änne det en hel del brister i
denna undervisningsmetod, men Eadiotjänst
är tacksam för befogad kritik.

I den efterföljande diskussionen yttrade sig
ett flertal talare och gåvo såväl ros som ris
åt Kadiotjänst och föredragen.

På grundval av de särskilda
önskemål, som framkom, beslöt mötet göra ett
uttalande till protokollet och sända
Radiotjänst utdrag därav.

Kommitté för läroboksförslag.

SLst behandlades några av
föreningsärendena, som förut ej medhunnits. Ett
förslag om tillsättande av en kommitté
för uppgörande av förslag å läroböcker
i olika ämnen, vilket förslag senare
lämpligen kunde diskuteras å följande
möten med länsförbundet och tjäna till
ledning för de olika distrikten,
debatterades. I denna kommitté invaldes
Anders Bergström, Kil, Eagnhild Dyhlén,
Karlstad, Anna Svensson, Arvika, och
Gr. Hörberg, Väse, den senare som
sammankallande.

Beträffande de av centralstyrelsen
till kretsarna utsända ärendena
tillstyrktes revisorernas hemställan om
ansvarsfrihet för det gångna
redovisningsåret.

Ett sjunde obligatoriskt skolår.

Frågan om ett sjunde obligatoriskt
skolår inleddes av överlärare K.
Jonsson, Nykroppa. Efter en ingående
diskussion beslöt rnötet att uttala sig för
önskvärdheten av ett sjunde
obligatoriskt skolår, dock med en därpå
följande tvåårig fortsättningsskola.

Beträffande frågan om ändring av
föreningens stadgar uttalade sig mötet
i enlighet med centralstyrelsens förslag.

Mötet beslöt till sist ingå till
centralstyrelsen med förslag att meddelandet
om skolbarnens ferie- och studieresor i
S. A. F :s tidskrift måtte utgå. Nämnda
förslag motiverades av kostnadsskäl.

Mötet beslöt, att vårmötet skulle hållas
i maj i Dalby.

*



SKOLVÄRLDEN RUNT

Arierna i de tyska skolorna.

Införandet av en arierparagraf även
för ledarna och lärarna vid privatskolor
har redan länge behandlats. Nu har
Preussens kultusminister utfärdat en
förordning, enligt vilken vid beviljande
av koncessioner eller förlängning av
sådana man i framtiden ska undersöka,
om den sökande är arier. Icke-arier
tillåtes icke i framtiden, om de icke höra
till de i yrkeslagen undantagna, att
utöva dylik verksamhet.

Preussiske undervisningsministern
har utfärdat en förordning, enligt
vilken icke-arier, som bedriver sina
studier på egen hand, icke vidare får
avlägga mogenhetsexamen. En
bestämmelse från år 1928, att nyhebreiska ska
vara tillåtet såsom moderns språk vid
mogenhetsexamen, upphäves ånyo.

Bildningsundersökning i Finland.

Adjunkt Carl Cederblad har varit
över i Finland, varvid han där bl. a.
redogjort för sina
beväringsundersök-ningar. Enligt vad som uppges, lär man
vara betänkt på att verkställa en
liknande undersökning i Finland.

Folkhögskolan i Finland.

Folkhögskolorna i Finland har f. -n.
mycket stora ekonomiska bekymmer,
men vad som framför allt diskuteras är
frågan om folkhögskolans praktiska
inriktning. Trots att den finska
folkhögskolan obligatoriskt ger stort rum åt
lantbruksämnen, har - särskilt från
österbottniskt håll - krav rests på en
ännu mera utpräglat praktisk
inriktning.

Under diskussioner om aktualiteten i
folkhögskolans innehåll hävdas likväl
mycket ofta Grundtvigska tankegångar.
Dock tycks man allmänt anse det
nödvändigt att ge medborgarkunskapen
större rum. För psykologi och för
undervisning om yrkesval är man även
intresserad. Ett annat aktuellt spörsmål
är frågan om folkhögskolans anknytning
till arbetarklassen. I Finland är
folkhögskolan alltjämt en utpräglad
bondeskola, även om dess rekrytering i vissa
trakter vinner en del arbetares
anslutning. Detta gäller framför allt sådana
trakter, där bondeklassen utgöres av ett
småbrukarskikt, som lätt flyter över i
arbetarklassen. Det är emellertid
lantarbetarna, som frågan i huvudsak
gäller. Den svenska industriarbetarklassen
tycks numera vara ganska liten, men
man diskuterar möjligheten av
parallellkurser för arbetare.

*




Med detta nr följer en bilaga
»Svensk undervisningsmateriel»
från Nordiska
Skolmaterielför-laget Gunnar Saietz.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0916.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free