- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
908

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - Överdrivna farhågor - Skolnyheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Procentuellt visar den högre
folkskolan en icke föraktlig stegring av
lärjungeantalet, från 5,800 läsåret
1927-28 till nära 6,600 läsåret 1931
-32 - nyare siffror är icke
tillgängliga i Statistisk årsbok. Även
här kommer huvudparten av
ökningen på de kvinnliga lärjungarna.
Allra mest påfallande är dock den
avsevärt ökade tillströmningen till
folkhögskolorna. Medan dessa
skolor under år 1928 räknade omkring
3,600 elever, har siffran successivt
stigit och utgjorde 1932 5,300.
Ökningen belöper sig alltså till 1,700
eller inemot 50 procent.

Inför dessa sist berörda symtom
har man ännu svårare att biträda
den ofta proklamerade
uppfattningen, att ungdomen i våra dagar är
hemfallen under en osympatisk strävan
efter examensbrev. För den, som
ser något djupare än till ytan,
framstår det i stället -såsom, vida
rimligare, att krisförhållandena och
den därav föranledda trängseln på
arbetsmarknaden är de verkliga
orsakerna till den ökade
tillströmningen till utbildningsanstalter av
skilda slag. Den ena har bättre
möjligheter att söka sig till en skola,
den andra till en annan. Och i och
för sig är väl denna företeelse
ingalunda av ondo. Den höjning av
folkets bildningisstandard, som ligger
däri, att i våra dagar en eller
annan procent flera av varje årskull
bättrar på den bildningsgrund, som
folkskolan skänker, bör uteslutande
vara en källa till glädje. Och för
vår del skulle vi betrakta det såsom
ägnat att väcka än större
tillfredsställelse, om även inför en ljusning
på arbetsmarknaden behovet av och
möjligheterna till fortsatt
utbildning bleve beståndande.

Det vill också förefalla, som om
de, vilka lamenterar över de
teoretiska skolornas alltför starka
dragningskraft, icke hade gjort sig
mödan att ordentligt observera
tillgängliga fakta. Redan de anförda
siffrorna beträffande rekryteringen
av de högre folkskolorna och
folkhögskolorna låter ana, att
uttolkarna befinner sig på felaktiga vägar.
Misstanken närmar sig vissheten,
då man finner, att en avsevärd
frekvensökning gjort sig märkbar
också i fråga om så speciella praktiska
utbildningsanstalter som de
tekniska läroverken och
handelsgymnasierna. Vid de förra redovisades
läsåret 1928-29 omkring 650 elever,
läsåret 1932-33 åter ett antal något
överstigande 1,000, sålunda en
ökning av mer än 50 procent.
Handelsgymnasiernas elevantal har
samtidigt stegrats från omkring
800 till 900. Och dock måste man
vid bedömandet av dessa siffror
dra sig till minnes, att statens stöd
åt dessa läroanstalter redan tidigt
under depressionen ganska starkt
ransonerades. Man har sålunda
med mycken njugghet utmätt
anslagen till parallellavdelningar vid
de statliga tekniska läroverken och
begränsat statsanslagen till de
privata handelsgymnasierna på ett
sätt, som varit ägnat att inge de
allvarligaste betänkligheter. När
riksdagen i år särskilt understrukit
vikten av att de på det praktiska
livet siktande
utbildningsmöjligheterna icke begränsades, borde det
som en konsekvens kunna krävas,
att tillräckliga medel ställes till
förfogande, så att ingen kvalificerad
sökande må behöva avvisas. Sedan
numera grunden vidgats genom den
praktiska realexamens införande, är
det särskilt angeläget att tillse, att
den motsvarande överbyggnaden
erhåller erforderlig rymlighet.

SKOLNYHETER

Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som lärare
i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:

vid fortsättningeskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskollärarna K.
J. E. Borgskog, Hultsjö, A. B. Jönsson, Träne,
A.-E. Lenander, Strängnäs, J. H. Thorbert,
Djurröds, CL A. Härlin, Börrum;

vid fortsättningeskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna O.
S. Persson, Ekshärad, Kr. Söderholm,
Anund-sjö;

vid fortsättningsskola i anslutning till
bergsbruk: smeden O. S. Svensson, Kiruna;

vid fortsättningsskola i anslutning till
bergsbruk och järnhantering med
järnmanufaktur: folkskolläraren E. Östling, Silvberg;

vid fortsättningsskola i anslutning till
järnindustri: slöjdläraren E. E. H.
Holmstrand, Lidköping;

vid fortsättningsskola i anslutning till
träindustri: möbelsnickaren G. A. Karlsson,
Jönköping, byggmästaren J. O. Sandström,
Norrby, Tavelsjö;

vid fortsättningsskola i anslutning till
snickeri: slöjdlärarna C. A. Almgren, Kiruna,
F. O. Ekman, Gävle, samt folkskolläraren E.
A. Nordin, Ramsele;

vid fortsättningsskola i anslutning till
trädgårdsskötsel: folkskolläraren L. B. A.
Larsson, Slättåkra ;

vid fortsättningsskola i anslutning till
handel och i anslutning till snickeri:
folkskolläraren O. G. .Sjöström, Burträsk;

vid fortsättningsskola i anslutning till
handel: folkskollärarna K. O. V. Fridén,
Ljus-fallshammar, P. Knis, Gagnef;

vid fortsättningsskola med husligt arbete i

vad angår kvinnlig slöjd småskollärarinnan
Ida Margareta iBäck, Hede, och
slöjdlärarinnan Fanny Siri Viola Ohrberg, Råa.

; ""*.*./ -,, _^,....." -:*aKr:–-**tt – . <..– ...;.-£& . .

Dispens från boställsordningen.
Skolöverstyrelsen har medgivit Gåsborns
skoldistrikt anstånd med anordnandet
av särskild ingång till tjänstebostaden
för läraren vid Gräsåsens folkskola tills
vidare intill utgången av år 1938 samt
Dorotea skoldistrikt anstånd med
anordnande av särskild ingång till
tjänstebostaden för lärarinna vid Leiksjö
folkskola tills vidare till början av
höstterminen 1935.

Reglering av tjänst. För delaktighet i
statens pensionsanstalt har
skolöverstyrelsen godkänt reglering av en
lärarinnetjänst i kvinnlig slöjd vid Stockholms
kyrkliga skyddshemsförenings
skyddshem å Härnö i Vallby socken i Uppsala
län.

Statsbidrag för undervisning i slöjd.

På därom av styrelsen för högre
folkskolan i Örebro gjord framställning har
skolöverstyrelsen bestämt, att
statsunderstöd må under läsåret 1933-1934
utgå för undervisning i slöjd och
handarbete vid högre folkskolans i Örebro
handelslinje under villkor, att
ifrågavarande undervisning bestrides av de i
framställningen angivna två lärarna.

Statsbidrag till lärares avlönande.
Öra-föranden i skolrådet i Stockholms-Näs
skoldistrikt C. G. Widman hade anfört
besvär över k. m:ts befallningshavandes
i Uppsala län den 27 april 1933
meddelade beslut i fråga om statsbidrag till
avlöning åt lärarinnor.

Hos länsstyrelsen rekvirerade
skolrådet i nämnda skoldistrikt statsbidrag >för
år 1932 till avlöning åt lärare vid
folk-och småskolor inom distriktet med
sammanlagt 6,472 kronor 36 öre. I rekvisitionen
begärdes vissa belopp dels lör ordinarie
småskollärarinnan Aina Palmer, dels ock för
vikarierande småskollärarinnan Anna Kerrold.
I rekvisitionen angavs, att undervisningen
vid småskolan fortgått under tiderna den 15
januari-den 30 maj och den l september –
den 19 december, att Aina Palmer varit
tjänstledig för sjukdom under tiden den 22
september-den 30 november, samt att Anna
Kerrold tjänstgjort som vikarierande
småskollärarinna under tiden den 28 september-den
30 november.

Vid å landskontoret företagen granskning
av rekvisitionen framställde vederbörande
länsbokhållare följande anmärkning: Enär
undervisningen vid den befattning, som under
år 1932 uppehållits av Aina Palmer och Anna
Kerrold, icke fortgått under den i § 18 b)
kungörelsen den 16 september 1918 angående
avlöning åt lärare vid folk- och småskolor
isamt statsbidrag till sådan avlöning
.föreskrivna tid av minst 242 dagar, anmärktes
till avdrag det för avlönande -av nämnda
lärarinnor rekvirerade statsbidraget, utgörande
för Aina Palmer 1,530 kronor och för Anna
Kerrold 187 kronor 80 öre eller tillsammans
1,717 konor 80 öre. Utanordnande tillstyrktes
av återstående 4,754 kronor 56 öre efter
avdrag av pensionsavgifter 224 kronor 18 öre
eller sålunda 4,530 kronor 38 öre.

Genom överklagade beslutet utanordnade
länsstyrelsen med godkännande av
länsbokhållarens anmärkning allenast sistnämnda
belopp.

I besvären yrkar klaganden - under
förmälan, att Aina Palmér icke, såsom i
rekvisitionen av misstag angivits, varit tjänstledig
den 22 september 1932 utan jämväl nämnda
dag uppehållit undervisningen - att k. m:t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0920.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free