Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 40. 4 okt. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
na ram ville tal. att skolträdgården skulle
få vara. Tal. erinrade om att normalplanen
för rikets folkskolor ger direktiv, huru
skolträdgården kunde användas i undervisningens
tjänst. Med siffror visade emellertid tal., att
endast omkring en åttondedel av Sveriges
barn får undervisning i trädgårdsskötsel.
Att så är förhållandet trodde tal. berodde
på lärarkårens inställning till ämnet, vilken
i sin tur måhända berodde på ämnets plats på
schemat vid seminarierna. Lärarna bär dock
ej ensamma skulden, utan många faktorer
spelar säkert in. Oftast bygger man skolhusen
på den sämsta jorden, och att anlägga en
skolträdgård vid eller omkring skolan är ibland
faktiskt en omöjlighet.
Skolstyrelseledamöterna är ej heller alltid
så förstående för denna sak. I detta
sammanhang påpekade tal., att skoldistrikten borde
stå för det ekonomiska, så att ej en
skolträdgård behövde drivas som en handelsträdgård.
Målet för undervisningen bör vara att väcka
barnens odlarglädje och ej jakt efter
10-öring-arna. Glädjen att få skörda, det är sådant,
som värmer hjärtat och skärper blicken för
.det som är omkring oss, för blomstervärldens
prakt och naturens under, sådant skall vara
utslagsgivande. En skoltomt ansåg tal. borde
ordnas så, att barnen där finge ideal att
sträva för och bilder att minnas, som kunde
hjälpa dem att ordna omkring de små hus,
vilka en igång blir deras egna och skapa den
vackra ram omkring hemmet, som en liten
väl skött trädgård utgör.
I fortsättningen redogjorde dir. L. för olika
praktiska problem, som möter läraren i en
skolträdgård, samt demonstrerade ett av
honom uppgjort förslag till skolträdgård.
Efter föredraget, som belönades med
en kraftig applåd, inbjöd dir. L. de
närvarande till en rundvandring i
trädgården vid Söråkers trädgårdsskola samt
»Ett förträffligt
hjälpmedel»
för ordentligt inlärande av de
geografiska namnen är
Kartprov för
Fö Ikskolan
av
Nät. S v a n h öl m
fil. måg., folkskoll.
Serie I. Sverige, 16 blad, 30 öre.
Serie II. Europa, 16 blad, 30 öre.
Serie III. Främmande världsdelar, 8
blad 15 öre.
Anvisningar och facit för läraren 50 öre.
Vanlig rabatt.
Pärmar tillhandahållas för 10 öre netto.
»Då dessa kartprov äro ägnade
att främja ett intressebetonat och
aktivt arbetssätt vid
geografistudiet i skolorna, och då de
därjämte erbjuda goda möjligheter
för en önskvärd individualisering
av undervisningen,
rekommenderas de till vidsträckt användning
i vårt lands folkskolor.»
Folkskoleinsp. P. Holmvall
»Värdefulla och
intresseväckande hjälpmedel. Arbetet är
synnerligen väl utfört och utstyrseln
mycket god.»
J. N. Bergström i Folkskoll. Tidn.
Prov med pärm och facit erhålles
portofritt för 55 öre.
Lindblads Förlag, Uppsala
en utställning av elevarbeten
(binde-rier) och på Söråker skördade alster.
Besöket i trädgården blev för alla en
upplevelse.
Efter mötet samlades de till omkring
130 tal uppgående deltagarna till en
angenäm middag, av vilken värdarna hade
all heder. En för tillfället skriven
bordsvisa skänkte genast den rätta
stämningen. Under samkvämet förekom tal och
rikligt med sång.
Karlshamnskretsen höll lördagen den
16 september å Vagga Saltsjöbad sitt
höstmöte. Dagens första fråga, den
sjuåriga folkskolan, inleddes av kantor
A1-.fred. Olsson i Hällaryd, som
yrkade, att kretsen skulle uttala sig för den
7-åriga folkskolan med, 1-årig
fortsättningsskola, vilket också blev kretsens
beslut.
Efter en kafferast höll lektor Fritz
Wigforss, Kalmar, ett med spänt
intresse åhört föredrag om
räkneundervisningen i folkskolan:
Provräkningar intar en . dominerande plats
i det förordade räknesystemet, emedan de
visar, hur ’eleven bäst ;ska kunna hjälpas. De
är också en mycket god övning och bör
följaktligen komma ganska ofta. Käknekursen
bör indelas i kursmoment. (Läraren omtalar
så för barnen, vad man ska lära sig i det
beting man börjar med, varefter barnen går
igenom betinget, varje elev i sin egen takt.
Sedan får avdelningen ett kursmomentprov,
varefter de, som godkänts, får fortsätta med
nästa beting, men den, som ej blivit godkänd,
ges hjälp med sådant, som provet utvisar, att
eleven ej behärskar. Endast i allra yttersta
nödfall ska man släppa sådan elev, som vid
förnyade försök ej klarar provet, och låta
’honom helt arbeta för sig själv. Om exempelvis
en elev har svårt för att skriva stora tal, bör
han ej få bli efter för detta utan fortsätta
tillsammans med den övriga klassen. Man får ej
glömma repetition, och denna verkställes bäst,
då man har huvudräkning. Man har också
särskilda repetitionsprov, som betygsättes. För
att kunna ’få en riktig ’uppfattning av elevens
kunskaper måste man även undersöka
hastigheten vid mekanisk räkning. Detta sker genom
särskilt standardiserade ’hastighetsprov.
Proven ger ofta ledning, hur eleven ska botas.
Innan man börjar »öva mer», ska man «c
till, var anledningen till felräkningen ligger.
Mycket ofta ligger anledningen till felet däri,
att barnet ej är tillräckligt säkert på de
grundläggande tabellerna i de 4 räknesätten.
Karlskoga-kretsen av S. A. F. höll den
23 sept. sitt höstmöte i Karlskoga
praktiska läroverk under mycket god
tillslutning.
Efter ett musikstycke, sång och
hälsningsanförande av ordf. höll
folkskolinspektören David Nissar ett med
stort intresse mottaget föredrag över
ämnet: »Allmänna synpunkter på
arbetet i skolan.»
Tal., som äger en rik erfarenhet från sin
föregående verksamhet i fråga öm
arbetssättet inom folkskolan, framhöll bl. a., att man
har anledning glädja sig åt de nya,
banbrytande idéerna i fråga om undervisning m. m.,
men man må komma ihåg, att det trägna,
trogna och ihärdiga vardagsarbetet, som ger
bästa möjliga resultat, dock är det viktigaste.
Metoden är ej huvudsak, och var och en bör
använda den metod, han prövat sig till, och
som han funnit giva det bästa resultatet och
haft förmåga att väcka arbetshåg och glädje
i arbetet. Det är en felaktig föreställning, att
ena sättet skulle vara bra och det andra
dåligt. Tillvägagångssättet är av underordnad
betydelse, blott barnen lär sig något, och lär
sig sin sak ordentligt. Det skall arbetas med
liv och lust i skolan, och f. n. arbetas på
annat sätt än iörr, d. v. s. s-å att barnen
finner trevnad i skolan. Intresselös drill bör ej
förekomma, även om en del saker måste
inläras rent mekaniskt. All undervisning bör
bedrivas med allvar, vilket icke behöver
undanskjuta munterhet och gott humör i
arbetet.
Det erinrades jämväl, att myndigheterna
bör göra vad de kan för ernåendet av ett gott
resultat av skolans arbete.
Sedan inspektören avtackats och man
tagit en kafferast, behandlades allmänna
föreningens ärenden.
Ansvarsfrihet beviljades
centralstyrelsen och arvode till sekreterare och
kassaförvaltare beviljades enligt
centralstyrelsens förslag.
Frågan om ett sjunde obligatoriskt
skolår inleddes med ett mycket
klarläggande anförande av kantor C. W a h
1-s t e d t, Degerfors.
I anledning av folkskolestadgans
bestämmelse, att barnens skolplikt räknas
fr. o. m., det år, under vilket det fyller
sju år och t. o. m. det, under vilket det
fyller fjorton, har en del skoldistrikt -
och detta utan anmärkningsvärt större
kostnad - inlagt ett sjunde
obligatoriskt skolår i lärokursen.
Folkundervisningskommittén av år 1914 ansåg också
att en sjuårig folkskola vore ett
framtida önskemål, och att detta mål borde
nås på frivillighetens väg. Av den
officiella statistiken framgår, att antalet
skoldistrikt, där sjuårig folkskola
införts, ökat år f rån år och utgjorde år
1931 icke mindre än 340. Det bör ju
anses fördelaktigt, att ungdomarna får
lära sig något nyttigt i stället för att gå
utan sysselsättning. Även vägarna för
andlig odling bör jämnas. Våra
ungdomar är ofta dåligt rustade, då de
ska gå ut i livet, något som påvisats av
undersökningar. Ett flertal stater i
västerlandet har också längre skolplikt än
Sverige: Norge, Danmark, Holland,
Frankrike och Polen har sju år,
Österrike, Tjeckoslovakien, Schweiz och
Preussen ända till åtta år och däröver.
Kretsen uttalade sig enhälligt för en
sjuårig folkskola och en
fortsättningsskola på minst ett år såsom
överbyggnad på den egentliga folkskolan samt
att arbetet för en sådan folkskola bör
tillsvidare ske i enlighet med de nu
gällande författningarna och att man
framdeles, då så kan anses lämpligt, bör
framföra ärendet till statsmakterna i
och för erforderliga ändringar av
vederbörande författningar.
Förslag till ändring av allmänna
föreningens stadgar godkändes, vilket bl. a.
innebär, att ombudsmöten kommer att
anordnas vart tredje år.
Till ombud att å orten främja
lärarnas studieresor valdes A. Skånberg,
Karlskoga, och Verner, Degerfors.
Till sockenombud valdes fröken
Astrid Blom, Hugo Stålgård, Agne
Skånberg, Sv. Svensson och E. J. Eåde. Till
pressombudsman valdes L. E. Leyler.
Det beslöts att under nästa vårtermin
söka anordna en fortbildningskurs för
lärarpersonalen inom kretsområdet i
»Psykisk hälsovård som metodisk
princip i arbetsskolan» samt att redan
innevarande höst ordna en kurs i teck-
»38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
