Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- nr 41. 11 okt. 1933
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK LÄRARTIDNING
Årg. 52 1933
11 Okt.
Nr 41
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
Från kejsardöme till
nazistdiktatur
Pedagogiska strömningar
inom tyskt skolliv
De pedagogiska strömningarna löper
parallellt med de konstnärliga
Av KNUT HAGBERG
</img>
Carlo Carra : Gatans makt. Ur »Der Expressionismus.»
</img>
Då den tyska folkskolan genom
nationalsocialismens tillträde till makten
förlorat sin självständighet och tvingats in
under dess partipolitiska program, kan
det vara lämpligt att kasta en blick
tillbaka på några pedagogiska strömningar
inom tyskt skolliv från början av detta
sekel och fram till nazistrevolutionen.
Den, som under en följd av år följt
med den tyska pedagogiken, och i
synnerhet den praktiska, har ej kunnat
undgå att märka, att de nya
pedagogiska strömningarna ofta löpt parallellt
med sådana inom det konstnärliga livet.
Ty liksom inom konsten impressionismen
avlöstes av expressionismen och denna
slutligen övergick i en sakligare och
nyktrare stil, så kan man även inom det
pedagogiska livet se en liknande
utveckling. De närmaste åren före och
efter sekelskiftet kännetecknades av
impressionismen. Denna efterträddes
sedan av expressionistiska pedagogiska
strömningar, som hängt kvar till
nuvarande tid, fastän alla ledande
pedagoger tog avstånd och manade till
besinning.
Eedan den Herbartska pedagogiken,
de fyra årtiondena före sekelskiftet, var
ju tidsbestämd och övade ett stort
inflytande på den tyska folkskolan långt
fram på det nya århundradet. Men den
hade utformats huvudsakligen genom
inflytande från vetenskapligt och
ekonomiskt håll.
Så kom impressionismen inom
konsten och litteraturen. Den kom närmast
som en motvikt mot den
naturvetenskapliga materialismen och den
storindustriella utvecklingen. Konstnärerna
drog ut ur sina ateljéer och målade sina
naturintryck ute i det fria. Detta
intresse för naturen spred sig också till
skolan. Impressionismen gav den tyska
folkskolan hembygdskunskapen och
undervisningen i bildande konst,
Kunster-ziehung.
Genom hembygdsundervisningen ville
man lära barnen att känna sin hembygd
som ett till innehåll och liv förverkligat
stycke av fosterjorden. Denna kunskap
skulle ligga till grund för den övriga
undervisningen genom den »analogiska
åskådning», som stod till lärarens
förfogande. Man skulle så att säga lyfta
undervisningen på ett högre plan av
åskådlighet. Detta vore ej möjligt utan
en säker kunskap om hembygden.
Genom undervisning i bildande konst
ville man försöka lära barnen att
förstå och njuta de stora konstverken, att
genom dem påverka barnens estetiska
och moraliska sinne, och på så sätt verka
förädlande på karaktärsdaningen. På
tre stora lärarkonferenser,
Kunsterzie-hungstage, i Weimar, Dresden och
Hamburg diskuterades och fastställdes
de metodiska grundlinjerna under
Fr. Marc: Tiger. Ur »Sturm».
</img>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 17:13:37 2006
(jr)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/0957.html
