Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 41. 11 okt. 1933
- Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolvärlden runt
Som våra läsare observerat har Svensk Lärartidning på senaste tiden berett ökat utrymme för de internationella skolförhållandena. För att snabbare kunna bereda vår läsekrets tillfälle att ta del av vad som händer inom utlandets skolväsen har red. skaffat sig korrespondenter i olika länder. Materialet kommer att inflyta dels som notiser i Skolvärlden runt och dels som utförligare artiklar. I detta nr återfinnes artiklar av folkskollärare Neeme Ruus i Estland samt George Möller, som en längre tid varit verksam som skolman i U.S.A.
Amerikanskt lärarmöte i Chicago 1933.
Trots depressionen samlades i år över 10.000 medlemmar av den stora amerikanska lärarföreningen – National Education Association – till sin årliga kongress, i år förlagd till utställningsstaden Chicago. Det hade dock varit under allvarligt övervägande att som protest mot denna städs behandling av sina lärare förlägga den till en annan stad.
Icke minst inom undervisningsväsendet har depressionen satt djupa spår. Mötet vittnade om de amerikanska lärarnas hårda kamp. Kongressens lösenord var också: »Kamp!» Eftersom jag i en annan artikel ska behandla depressionen och Förenta Staternas undervisningsväsen, lämnas nu endast en redogörelse för mötets beslut, vilka kan ha intresse för svenska lärare.
Man protesterade kraftigt mot att U. S. A. i sin »återuppbyggnadsplan» Reconstruktion Finance Corporation – förkortat R. F. C. – lämnat milliontal dollars som lån åt banker, järnvägar och och försäkringsbolag men nekat lämna lån åt skolväsendet. Bland mötets resolutioner märkes: 1) Mot politiskt inflytande vid tillsättande av lärarplatser. 2) En nationell undersökning av skolfientliga skattebetalarsammanslutningar. 3) En stark protest mot de städer, som icke utbetalar sina lärares löner men samtidigt fullgör sina övriga förpliktelser.
Även inom lärarföreningen var det strid emellan tvenne läger. Det ena bestod av de verkliga lärarna, d. v. s. klassrumslärarna och det andra av myndighetspersoner, d. v. s. överlärare, skolinspektörer, seminarielärare och f. d. lärare, som nu innehar högre befattningar. De senare har hittills haft bestämmande över föreningen, men de förra anser, att de senare icke verkligen representerar Förenta staternas lärare – vilka till antalet överstiger en million.
Striden blev icke avgjord; men klasslärarna vann en liten seger, i det att till ordförande för nästa år valdes en folkskollärarinna, fröken Jessie Gray, som undervisar i femte klassen i en av staden Filadelfias folkskolor och som nu under ett år innehar den ansvarsfulla platsen som ledare för Förenta staternas lärare. En av hennes tankar är, att Amerikas enda hopp om politisk och social säkerhet ligger i att folkskolorna undervisar om ett rätt tillvaratagande av fritiden och ledigheten. Detta problem tilldrar sig uppmärksamhet också i Sverige nu.
George Möller.
Englands lärare begär höjd skolplikt.
Den engelska regeringens sparsamhetsåtgärder i fråga om landets skolväsen utsattes vid en stor lärarkonferens i Bristol häromdagen för ett synnerligen häftigt angrepp. Det var »National Federation of Class Teachers», som hade sin årskonferens och kritiken utövades av miss A. M. Edwards från Liverpool, konferensens ordförande.
Skollokaler, som utdömts av hälsovårdsmyndigheterna och uppförts på »svarta listan», har i stället för att rivas nödtorftigt lappats på och reparerats och används alltjämt, sade miss Edwards bl. a. En massa barn får sin skolundervisning i byggnader, som är så bristfälliga och rysliga, att de inte ens skulle godkännas som ladugårdar. Lärarkrafterna har skurits ned till under minimum, trots att klasserna har vuxit i storlek och blivit allt flera. Anslagen till hälsovården bland skolbarn och till specialskolor har kraftigt minskats i stället för att ökas, vilket senare egentligen borde varit det rätta. Kindergartenskolorna och de förberedande skolorna hålles tillbaka, och hela denna nyttiga rörelse, som i England är relativt ny, står och stampar på samma fläck på grund av myndigheternas bristande intresse och otillräckliga medel.
Miss Edwards slutade sin straffpredikan mot myndigheterna och sin svartmålning av det engelska skolväsendet med att på det varmaste förorda, att avgångsåldern för skolpliktiga barn höjes till femton år.
Berättelsen om Abrahams offer otysk.
Regeringspresidenten i Schleswig förordnade nyligen, att berättelsen om Abrahams offer icke skulle behandlas i religionsundervisningen, emedan den är otysk. Kreuzzeitung meddelar nu, att den katolska tidskriften Zeit und Volk under åberopande av artikel 21 i
rikskonkordatet krävt, att regeringspresidenten erhåller en tillrättavisning, då frågan om religionsundervisningen är en sak, som icke faller under hans befogenhet.
Förfinskningen fördröjes genom en svensk högskola.
Med anledning av det finska undervisningsministeriets förslag om grundande av en svensk högskola som annex till Helsingfors universitet, som då skulle helt förfinskas – varom meddelades i förra numret av Sv. Ltg - höll universitetets finsktalande studenter den 5 oktober ett stort möte.
Här kritiserades starkt i ett flertal anföranden undervisningsministeriets förslag, som ansågs vara ägnat att försvåra och fördröja universitetets förfinskning, och mötet godkände flera resolutioner, i vilka uttalas bl. a. följande:
[»]Undervisningsministeriets förelag har väckt den största förvåning bland de finska studenterna. Förslaget innebär nämligen först och främst, att frågan om universitetets förfinskning åter sammanbindes med den svenskspråkiga universitetsundervisningen, vilket på grund av ekonomiska förhållanden åter kommer att uppskjuta universitetets fullständiga förfinskning. Det spända förhållandet mellan studenter tillhörande de båda språkgrupperna skulle således kvarstå. Grundandet av en svenskspråkig högskola vid sidan av Helsingfors universitet skulle oproportionerligt gynna det svenskspråkiga vetenskapliga arbetet på bekostnad av det finskspråkiga. Tudelningen av studentkårens egendom skulle göra den blivande stora finskspråkiga studentkårens ekonomi fullkomligt ohållbar. Då förslaget visar en fullständig likgiltighet mot den finskspråkiga befolkningens nästan enhälliga åsikt inlägger vi en bestämd protest mot förslaget och fordrar en sådan förfinskning av universitetet, som ej skadar det finskspråkiga vetenskapliga arbetet. Mötet anser vidare att Åbo svenska akademi helt kan tillfredsställa behovet av svenskspråkiga tjänstemän i Finland.[»]
Den finska högerns huvudorgan, Uusi Suomi, betecknar ministeriets förslag som dödfött och skriver bl. a.:
[»]Vid en tid, då den högre finska kulturen på alla områden och särskilt beträffande den finska vetenskapen fått leva på nödårsbudgeter, har regeringen ansett det möjligt att finska staten skulle åta sig de kostnader och de årliga utgifter, som grundandet av ett nytt svenskt universitet skulle förutsätta. De offentliggjorda detaljerna i förslaget ådagalägger till råga på allt en sådan rundhänthet, som man hos oss sällan eller aldrig torde ha fått bevittna, då det gällt kulturbehov ... Undervisningsministerns omogna förslag har icke fört statsuniversitetets språkfråga ett enda steg framåt mot en verklig lösning. Men detta får icke heller utgöra något hinder för ett snabbt ordnande av universitetets språkfråga på ett för hela landets och den finska kulturens behov tillfredsställande sätt.[»]
Svenskarna i Finland känner sig djupt besvikna över detta hätska angrepp. Huvudstadsbladet i Helsingfors skriver:
[»]Vi hade hoppats, att detta förslag att bryta ut den svenska högskoleundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0963.html
