Print (PDF) - On this page / på denna sida - nr 41. 11 okt. 1933 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOLVÄRLDEN RUNT
Som våra läsare observerat
har Svensk Lärartidning på
senaste tiden berett ökat
utrymme för de internationella
Skolförhållandena. För att
snabbare kunna bereda vår
läsekrets tillfälle att ta del av vad
som händer inom utlandets
skolväsen har red. skaffat sig
korrespondenter i olika länder.
Materialet kommer att inflyta
dels som notiser i Skolvärlden
runt och dels som utförligare
artiklar. l detta nr återfinnes
artiklar av folkskollärare
Neeme Ruus i Estland samt George
Möller, som en längre tid varit
verksam som skolman i U.S.A.
Amerikanskt lärarmöte i Chicago 1933.
Trots depressionen samlades i år över
10.000 medlemmar av den stora
amerikanska lärarföreningen - National
Education Association - till sin årliga
kongress, i år förlagd till
utställningsstaden Chicago. Det hade dock varit
under allvarligt övervägande att som
protest mot denna städs behandling av
sina lärare förlägga den till en annan
stad.
Icke minst inom
undervisningsväsendet har depressionen satt djupa spår.
Mötet vittnade om de amerikanska
lärarnas hårda kamp. Kongressens
lösenord var också: »Kamp!» Eftersom jag i
en annan artikel ska behandla
depressionen och Förenta Staternas
undervisningsväsen, lämnas nu endast en
redogörelse för mötets beslut, vilka kan ha
intresse för svenska lärare.
Man protesterade kraftigt mot att U.
S. A. i sin »återuppbyggnadsplan»
Reconstruktion Finance Corporation -
förkortat R. F. C. - lämnat milliontal
dollars som lån åt banker, järnvägar och
och försäkringsbolag men nekat lämna
lån åt skolväsendet. Bland mötets
resolutioner märkes: 1) Mot politiskt
inflytande vid tillsättande av lärarplatser.
2) En nationell undersökning av
skolfientliga skattebetalarsammanslutningar.
3) En stark protest mot de städer,
som icke utbetalar sina lärares löner
men samtidigt fullgör sina övriga
förpliktelser.
Även inom lärarföreningen var det
strid emellan tvenne läger. Det ena
bestod av de verkliga lärarna, d. v. s.
klassrumslärarna och det andra av
myndighetspersoner, d. v. s. överlärare,
skolinspektörer, seminarielärare och f. d.
lärare, som nu innehar högre
befattningar. De senare har hittills haft
bestämmande över föreningen, men de
förra anser, att de senare icke verkligen
representerar Förenta staternas
lärare - vilka till antalet överstiger en
million.
Striden blev icke avgjord; men
klasslärarna vann en liten seger, i det att
till ordförande för nästa år valdes en
folkskollärarinna, fröken Jessie Gray,
som undervisar i femte klassen i en av
staden Filadelfias folkskolor och som
nu under ett år innehar den
ansvarsfulla platsen som ledare för Förenta
staternas lärare. En av hennes tankar
är, att Amerikas enda hopp om politisk
och social säkerhet ligger i att
folkskolorna undervisar om ett rätt
tillvaratagande av fritiden och ledigheten.
Detta problem tilldrar sig
uppmärksamhet också i Sverige nu.
George Möller.
Englands lärare begär höjd skolplikt.
Den engelska regeringens
sparsamhetsåtgärder i fråga om landets
skolväsen utsattes vid en stor lärarkonferens i
Bristol häromdagen för ett synnerligen
häftigt angrepp. Det var »National
Federation of Glass Teachers», som hade
sin årskonferens och kritiken utövades
av miss A. M. Edwards från
Liverpool, konferensens ordförande.
Skollokaler, som utdömts av
hälsovårdsmyndigheterna och uppförts på
»svarta listan», har i stället för att rivas
nödtorftigt lappats på och reparerats
och används alltjämt, sade miss
Edwards bl. a. En massa barn får sin
skolundervisning i byggnader, som är så
bristfälliga och rysliga, att de inte ens
skulle godkännas som ladugårdar.
Lärarkrafterna har skurits ned till under
minimum, trots att klasserna har vuxit
i storlek och blivit allt flera. Anslagen
till hälsovården bland skolbarn och
till specialskolor har kraftigt
minskats i stället för att ökas, vilket
senare egentligen borde varit det
rätta. Kindergartenskolorna och de
förberedande skolorna hålles tillbaka, och
hela denna nyttiga rörelse, som i
England är relativt ny, står och stampar
på samma fläck på grund av
myndigheternas bristande intresse och
otillräckliga medel.
Miss Edwards slutade sin
straffpredikan mot myndigheterna och sin
svartmålning av det engelska skolväsendet
med att på det varmaste förorda, att
avgångsåldern för skolpliktiga barn höjes
till femton år.
Berättelsen om Abrahams offer otysk.
Regeringspresidenten i Schleswig
förordnade nyligen, att berättelsen om
Abrahams offer icke skulle behandlas i
religionsundervisningen, emedan den är
otysk. Kreuzzeitung meddelar nu, att
den katolska tidskriften Zeit und Volk
under åberopande av artikel 21 i
rikskonkordatet krävt, att
regeringspresidenten erhåller en
tillrättavisning, då frågan om
religionsundervisningen är
en sak, som icke faller under hans
befogenhet.
Förfinskningen fördröjes genom en
svensk högskola.
Med anledning av det finska
undervisningsministeriets förslag om
grundande av en svensk högskola som annex
till Helsingfors universitet, som då
skulle helt förfinskas - varom
meddelades i förra numret av Sv. Ltg - höll
universitetets finsktalande studenter
den 5 oktober ett stort möte.
Här kritiserades starkt i ett flertal
anföranden undervisningsministeriets
förslag, som ansågs vara ägnat att
försvåra och fördröja universitetets
för-finskning, och mötet godkände flera
resolutioner, i vilka uttalas bl. a, följande:
Undervisningsministeriets förelag har väckt
den största förvåning bland de finska
studenterna. Förslaget innebär nämligen först och
främst, att frågan om universitetets
förfinskning åter sammanbindes med den
svenskspråkiga universitetsundervisningen, vilket
på grund av ekonomiska förhållanden åter
kommer att uppskjuta universitetets fullständiga
förfinskning. Det spända förhållandet mellan
studenter tillhörande de båda
språkgrupperna skulle således kvarstå. Grundandet av en
svenskspråkig högskola vid sidan av
Helsingfors universitet skulle oproportionerligt
gynna det svenskspråkiga vetenskapliga arbetet
på bekostnad av det (finskspråkiga.
Tudelningen av studentkårens egendom skulle göra den
blivande stora finskspråkiga studentkårens
ekonomi fullkomligt ohållbar. Då förslaget
visar en fullständig likgiltighet mot den
finskspråkiga befolkningens nästan enhälliga
åsikt inlägger vi en bestämd protest mot
förslaget och fordrar en sådan förfinskning av
universitetet, som ej skadar det
finskspråkiga vetenskapliga arbetet. Mötet anser vidare
att Åbo svenska akademi helt kan
tillfredsställa behovet av svenskspråkiga tjänstemän i
Finland.
Den finska högerns huvudorgan, Vusi
Suomi, betecknar ministeriets förslag
som dödfött och skriver bl. a.:
Vid en tid, då den högre finska kulturen
på alla områden och särskilt beträffande den
finska vetenskapen fått leva på
nödårsbudgeter, har regeringen ansett det möjligt att
finska staten skulle åta sig de kostnader och
de årliga utgifter, som grundandet av ett nytt
svenskt universitet skulle förutsätta. De
offentliggjorda detaljerna i förslaget
ådagalägger till råga på allt en sådan rundhänthet, som
man hos oss sällan eller aldrig torde ha fått
bevittna, då det gällt kulturbehov ...
Undervisningsministerns omogna förslag har icke
fört statsuniversitetets språkfråga ett enda
steg framåt mot en verklig lösning. Men
detta får icke heller utgöra något hinder för ett
snabbt ordnande av universitetets språkfråga
på ett för hela landets och den finska
kulturens behov tillfredsställande sätt.
Svenskarna i Finland känner sig
djupt besvikna över detta hätska
angrepp. Huvudstadsbladet i Helsingfors
skriver:
Vi hade hoppats, att detta förslag att
bryta ut den svenska högskoleundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
