Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 11 okt. 1933 - Klasslärarnas lediga timmar bör nyttiggöras. Springklassystemet inför J. O. - Zigenarhövding vill bli skolinspektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underströk jag vikten av, att denna plan bleve förverkligad. Någon ny lokal förhyrdes emellertid ej för läsåret 1928–1929, beroende på att skolrådet ej ansåg sig kunna gå med på de hyresvillkor, som framställdes. Vid besök i Merasjärvi under läsåret 1928–1929 erhöll jag samma uppfattning om skolsalens olämplighet som vid föregående besök. Särskilt telefonstationen i intilliggande rum störde undervisningen avsevärt. På grund härav upptog jag Merasjärvi lokalfråga vid skolrådssammanträde i Kiruna den 9 april 1929. Skolrådet beslutade då att verkställa ny utredning. Denna utredning ledde visserligen ej till att annan lokal förhyrdes, men resultatet blev, att skolrådet den 18 juni 1929 hyrde den förutvarande lokalen endast under villkor, att telefonen flyttades bort och att det förutvarande telefonrummet uppläts till kapp- och gymnastikrum. Därmed ansåg jag den väsentliga anledningen till anmärkning vara undanröjd, och någon fara för statsbidraget förelåg alltså ej längre.
Sammanfattning.
Under hänvisning till vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt sammanfatta mina synpunkter sålunda:
a. Statens folkskolinspektör har rätt att närvara vid skolråds- och folkskolestyrelsesammanträden.
b. Nödig takt och hänsynsfullhet kan inte
i detta fall anses åsidosatta genom
inspektörens närvaro vid skolråds- och
skolstyrelsebeslut.
c. Statens folkskolinspektör äger författningsenlig rätt att företaga erforderliga resor i tjänsten.
d. Statens folkskolinspektör äger befogenhet att vid behandling av lärares ansökan om rätt att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder lämna folkskolestyrelsen upplysningar, som kan anses erforderliga för ämnets allsidiga bedömande.
e. Inrättande av s. k. springklasser, lämpligt organiserade, står icke i strid med gällande författningar i hithörande avseende. Statsbidrag till sådan klass, som icke samtidigt är bunden vid särskild lärarbefattning, har aldrig av mig tillstyrkts.
Slutligen kan jag icke underlåta att som förklaring till de många i Lundins skrivelse förekommande felaktigheterna och för mig såsom tjänsteman kränkande beskyllningarna framhålla, att skrivelsen måste ses mot bakgrunden av sista årets omorganisation av skolväsendet i Jukkasjärvi. De beslutade ändringarna ifråga om dön lokala skolledningen i Jukkasjärvi har bl. a. inneburit, att lokalinspektörstjänsten, vars innehavare Lundin tidigare varit, av kostnadsskäl icke längre kunnat bibehållas. Lundin har därför fr. o. m. den l juli 1933 nödgats återgå till sin ordinarie folkskollärartjänstgöring, en förändring som synes ha gått honom djupt till sinnes, men som icke minst de ekonomiska förhållandena gjorde nödvändig. Det allmännas krav har i detta fall måst gå före annars måhända högst behjärtansvärda personliga hänsyn.
Såvida Lundin beredes tillfälle bemöta mitt yttrande i ärendet, och därvid något nytt framkommer, får jag vördsamt anhålla om tillfälle att inkomma med förnyat yttrande.
Gällivare den 21 augusti 1933.
Bertil Karnell.
Hr Lundin replikerar.
I en påminnelseskrift till J. O. anför hr Lundin bl. a.:
Den påpekade ämnesuppdelningen vid springklassen var byggd på uppgifter, som jag erhållit under pågående läsår, sannolikt vid något tillfälle då provisoriska ändringar tillämpats. Vid nu företagen kollationering med den bevarade arbetsordningen, har uppgifterna beträffande läsningen visat sig oriktiga, varför hr Karnells förklaring på denna punkt vitsordas. Lärarantalet har varit 10. Vad jag nämnt om de opedagogiska anordningarna i övrigt står kvar orubbat. Jag tager fasta på hr Karnells åsiktsändring om denna spring klass men påminner samtidigt, att det var på föregivna erfarenheter om densamma, som han vid ett enbart för detta ändamål företaget besök byggde sitt förord för motsvarande anordningar i Kiruna. Mycket litet är hans löfte värt, att springklassen skall förbättras genom att »ämnesbyte i mindre utsträckning lärarna emellan genomföres, allt i överensstämmelse med undervisningsplan och folkskolestadga». Sammanknytningen med undervisningsplan och folkskolestadga är barock. Ämnesbyte är en frivillig överenskommelse mellan två lärare. Jämför härmed mitt citat i föregående skrivelse ur skolreglementet för Gällivare! De enda möjligheterna att dirigera lärare till springklassen, även de starkt ifrågasatta med hänsyn till folkskolestadgans bestämmelser, är att förlägga dit de två överblivna lärartimmarna i tredje klassen, sedan denna klass fått föreskrivna 28 av lärarens obligatoriska 30 timmar, samt de timmar, som kan bli disponibla genom att lärare befrias från något ämne, där det finnes speciallärare, det sista kräver medgivande från lärare med fulla betyg. Förhoppningarna att inskränka springklassens lärarantal kommer att visa sig chimära och kan inte förverkligas utan en mer eller mindre djupgående försämring av lärarnas egna undervisningsavdelningar. Gentemot hr Karnells egendomliga påstående om springklassen som enda tänkbara möjlighet att fullt utnyttja lärarnas undervisningsskyldighet tillåter jag mig framhålla att man genom att öka barnantalet i läraravdelningarna med ett à två barn och klyva dessa avdelningar i något särskilt krävande ämne, kan uttaga alla lärartimmar och ekonomiskt vinna lika mycket som med springklass utan att behöva kränka skolförfattningarna och en del barns rätt till lika god undervisning och uppfostran som övriga.
Att statsbidragen är bundna till viss lärarbefattning, har inte, som hr Karnell synes förmena, undgått mig, inte heller, att de är betingade av en viss lärare, en ytterligare trygghet mot manipulationer med statsbidrag till en springklass. Men någonting i den stilen har jag ju inte ifrågasatt eller ens föreställt mig. Min anmärkning är så pass otvetydig, att hr Karnell inte alls har rätt att missförstå den, även om han skulle finna det mera »angenämt och givande» att polemisera mot en feltolkning än mot vad jag sagt. I en mångfald statsbidragsbeslut har statsmedel vägrats för skolor, som avvikit från reglementet eller andra bestämmelser, och då hr Karnell av ohållbara skäl hotade med att vägra statsbidrag till skolan i Merasjärvi, hade han ju också den gången på känn, att statsbidragen var knutna vid andra villkor. Såsom jag genom citat påvisat i min förra inlaga, stipulerar vederbörande reglemente kategoriskt, »att för varje läraravdelning skall vara anställd en lärare». Under senaste läsår har på grund av springklassen Malmbergets folkskola inte fyllt detta krav, varför det måste anses som tjänstefel att inte ha ingripit. Anmärkningen är så klar och allvarlig, att hr Karnell inte bör tillåtas att svänga sig utan återföras till verba formalia i vad som lagts honom till last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
