Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 18 okt. 1933 - Folkskollärarna de bästa ledarna i A. K:s kurser. Tillfälle till sysselsättning för arbetslösa lärare. Kurser och läger fortsätter i vinter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK
Årg. 52 1933
18 Okt. Nr 42
LÄRARTIDNING
ORGAN FOR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
FOLKSKOLLÄRARNA DE BÄSTA LEDARNA
l A. K:s KURSER
Tillfälle till sysselsättning
för arbetslösa lärare
Kurser och läger
forisätter i Tinter
Från Halmstad-lägret: Inomhuslektion.
- Arbetslägren för ungdom har överträffat alla
förväntningar, man ställde på dem. Här på
arbetslöshetskommissio-nen är belåtenheten stor, och pojkarna på lägren har överlag
samma uppfattning. Det som mest oroar dem är, huruvida de
i fortsättningen får stanna kvar i lägren eller ej.
Det är undervisningsrådet A. Thomson - av k. m :t
utsedd att leda denna verksamhet – som yttrar dessa ord,
när Sv. Ltg ber att få veta, hur de under sommaren gjorda
försöken slagit ut. Som bekant är det förslag till frivillig
arbetstjänst, som ungdomsarbetslöshetssakkunniga avgav i maj
- jämte de sakkunnigas tidigare förslag till kursverksamhet
- de viktigaste förslag till omedelbara åtgärder för
ungdomsarbetslöshetens bekämpande, som hittills framkommit.
Till grund för de sakkunnigas förslag i maj låg en
framställning om ungdomsarbetslöshetens karaktär och omfattning, som
i ett. av arbetarungdomens egna organ - Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbunds - betecknades som det bästa som
hittills skrivits i frågan.
Innevarande års riksdag beslöt, att försök skulle verkställas
i enlighet med de linjer, som sakkunniga angivit. Genom att
undervisningsrådet A. Thomson åtog sig ledningen av
försöksverksamheten, har denna högst betydelsefulla frågas
lösning kommit i bästa möjliga händer. Under den gtagna
sommaren har arbetsläger för ungdom varit i gång lite
varstans i landet, och om erfarenheterna från dessa är det som
dr Thomson att börja med yttrar sig.
- Det är ett 20-tal läger, som varit i gång, och de har
räknat c:a 500 deltagare. Resultaten är de bästa tänkbara.
»Det är det bästa jag nånsin varit med om», sade en ung
man vid en inspektion, och andra liknande yttranden har vi
fått höra i mängd. Att lägerlivet ^ka tilltala de unga, och
särskilt under sommaren, är ju inte heller så underligt.
Vidare har ju anslutningen varit frivillig, och det torde
därför i regel ha varit de mest ambitiösa av de arbetslösa
ungdomarna, som anmält sig som deltagare i lägren. Den
arbetslöse, som går hemma, får ju kontant understöd, medan den
som befinner sig i ett arbetsläger får kost och logi och
arbetskläder samt 50 öre pr veckodag. Vilken som har det bäst
är inte svårt att säga - åtminstone om den arbetslöse inte
har något föräldrahem att vara i.
Från början var det nog tänkt, att lägren framåt hösten
skulle avvecklas. Så blir emellertid inte fallet. Ett par av
lägren kommer visserligen att nedläggas, men detta beror
på att det är svårt att skapa arbetsobjekt under vintern. Men
i stället kommer nya läger att upprättas. Flera ansökningar
om nya läger är f. n. under behandling i A. K. Under
vintern kommer vi delvis att ersätta utearbetet med
yrkesundervisning. Men vi kommer inte att inrikta denna på något
speciellt yrke, utan vi vill försöka lära pojkarna sådant som de
har nytta av i det praktiska livet över huvud taget.
- Jag vill betona, säger dr Thomson, att de svenska
lägren endast upprättats på försök. Vi måste experimentera oss
fram. Men det hindrar inte, att man sätter i gång arbetslägren*
" i den omfattning, som f ramställningar härom göres. Den
svenska frivilliga arbetstjänst en, är inte någon kopia av utländska
förebilder. Samarbete, självverksamhet och självstyre är de
principer, som är normgivande för vårt arbete. Den ena
viktiga skillnaden mellan de svenska och de utländska
arbetslägren är, att vi tar absolut avstånd från tanken att ge
ar-betstjänsten någon militär form. Den andra skillnaden är,
att vi lägger stor vikt vid frågan om utbildning och
undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
