Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Stora Tuna skolförening jubilerar. Tidens och skolans stora frågor avspeglas i mötesprotokollen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Stora Tuna skolförening jubilerar
Tidens och skolans stor alf rågor avspeglas i mötesprotokollen
Stora Tuna skolförening har firat
trettioårs jubileum, vilket högtidlighölls
den 7 oktober med ett talrikt besökt
möte i Kvarnsveden. Utom föreningens
nuvarande medlemmar märktes bland
deltagarna åtskilliga gamla veteraner,
inbjudna såsom hedersgäster. En av
dem var T. Fr. H e d r en, föreningens
förste ordförande, som under mötets
lopp kallades till hedersledamot. S. A.
F :s centralstyrelse representerades av
överläraren Emil Eljas, som var
mötets huvudtalare. Telegrafiska eller
skriftliga hälsningar anlände bl. a. från
distriktets folkskolinspektör, dr E. G. C.
Brandt, och fröken Elin Lundewall.
Prosten OttoBolling inledde med
att hålla en som vanligt tankedjup och
Johan Thunander, kretsens förste ordförande.
Georg Holm, nuvarande ordförande.
996
upplyftande betraktelse och hr
Holger Karlsson ackompanjerad av
kantor A. W a d f o r s sjöng ett par
vackra sånger, varefter föreningens
ordförande, hr G e o r g Holm, höll
hälsningstalet med särskild adress till
mötets hedersgäster. Tal. meddelade vidare,
att den av honom på föreningens
uppdrag utarbetade festskriften förelåg
färdig och kunde erhållas och gjorde en
kortfattad återblick på föreningens
historia. Föreningen började sin
verksamhet redan 1892, men anslöt sig först
1903 till S. A. F. Under den första
ti-deii hölls i allmänhet sammanträden ett
par gånger om året med lektioner och"
föredrag. Den 5 oktober 1903 beslöt
föreningen på ett sammanträde i
Kvarnsvedens folkskola att ansluta sig till S.
A. F. Kretsföreningens första
ordförande var folkskolläraren Johan Tunander.
Den förutvarande ordföranden, läraren
T. Fr. Hedrén samt läraren Anders
Tundal hade även ivrigt arbetat för en
anslutning till S. A. F. Herr Tunander
kvarstod sedan som ordf. till 1919.
Denna period kännetecknades av stor
livaktighet och en betydelsefull
utveckling för föreningen. Tidens och skolans
stora frågor avspeglar sig i mötenas
överläggningsämnen. Bland dessa märks:
Om Skolförhållandena i Förenta
staterna. Religionsundervisningen i
Nederländerna. Vad kan skolan göra för att
väcka fosterlandskärleken hos barnen?
Något om den kvinnliga rösträtten. På vad
sätt bör barnaminnet övas i skolan ? Om
Stora Tuna. Om historieundervisningen.
Ungdomen och kristiden. Mötena
alternerade i olika skolor inom det
vidsträckta kretsområdet. Vid ett möte i
Ulfshyttan mottogs mötesdeltagarna av
brukspatron Arf vedsson och friherrinna med
stor gästfrihet. Skjutsar mötte vid
stationen, och mötesdeltagarna inbjöds till
middag och samkväm på herrgården.
De av centralstyrelsen till kretsarna
utsända skolfrågorna har av gjorda
uttalanden att döma varit föremål för
grundlig och intresserad överläggning.
Ordförande efter J. Tunander var
överläraren Hj. Lennman, Domnarvet,
vilken kvarstod till 1925. Övriga
ordförande har varit hrr R. Wenngren och K. A.
Halländer. Nuvarande ordförande är
hr Georg Holm, Assbäck. Hans
intressanta och innehållsrika minnesskrift
med föreningens historik ger ett
livligt intryck av den betydelsefulla
uppgift kretsen haft för bygden, dess skola
och dess lärarkår. Även om den
särskilt under åren 1926-28 hade sin
kritiska period med en del
gruppmotsättningar, synes den nu åter nått en inre
konsolidering, som bådar gott för
föreningens framtid. Härefter höll hr
El-jas ett intressant föredrag över ämnet
»Drag ur S. A. F :s historia».
Tal. skildrade levande och varmhjärtat
uppkomsten och utvecklingen -både av
kretsföreningarna och S. A. F:s riksorganisation.
Folkundervisningens både organisatoriskt och
pedagogiskt svaga ställning och lärarnas
tryckta ekonomiska och sociala belägenhet
framtvingade organisationstankens seger.
’Många är de män och kvinnor, som hängivet
offrat tid och krafter för föreningen under
det gångna halvseklet, om också några namn
lyser med särskild glans: Emil Hammarlund,
Fridtjuv Berg, Värner Rydén. Många och
stora är också föreningens framgångar. Dees
krav och inflytande kan spåras i praktiskt
"taget alla mera ’betydelsefulla reformer på
skolorganisationens och undervisningens
område. Tal. omnämnde i korthet ett flertal
sådana, i vilka S. A. F. haft stor andel:
lagstadgade sammanträdet 1892 och
representant i ’skolstyrelsen 1906,
rättstavningsreformen 1906, ’seminariereformen 1914 och
»folkskolan-bottenskola» 1927. Nutida och
framtida arbetsuppgifter saknas oss icke heller. Vi
måste försvara vad vi vunnit, utvecklingen
får icke gå baklänges. Undervisningsplanens
praktiska förverkligande är ännu ej till fullo
uppnått. En ny rättstavnings f råga är under
uppsegling. En mångfald av socialpedagogiska
uppgifter pockar på vårt aktiva intresse. Vår
organisation skall utbyggas till större
soliditet. I allt detta arbete måste vi mangrant
deltaga, vi flrar ej råd eller rätt att stå
utanför.
Barnens moraliska fostran är dock nu som
förut uppgiften över alla. Eller rättare nu
mer än förut. Vi behöver nu i vårt folk mest
av allt ärliga politiker, ärliga
fackföreningsledare, ärliga förvaltare på alla områden. Om
västerlandets.kultur är i fara, som det påstås,
har skolan blott så mycket större uppgift och
ansvar. Här behövs hos läraren en brinnande
hängivenhet för uppgiften. Måtte den heliga
eld, som lyst våra föregångare, alltfort i
tider som stundar lysa och värma lärarens
igär-ning!
Föredraget hälsades med en kraftig
applåd. Vid den härpå följande
behandlingen av de vanliga årsmötesärendena
återvaldes såväl de avgående
centralstyrelseledamöterna som kretsens egen
styrelse enhälligt. Till ny
föreningsrevisor valdes hr O. Wallinder. Frågan om
ett sjunde obligatoriskt skolår inleddes
av hr O. Andersson, och efter en
kort diskussion beslöt kretsen tillstyrka
centralstyrelsens förslag. Vid frågan om
föreningens omorganisation beklagade
inledaren, hr C. Sjöberg, att
kretsarnas omröstning ej givit
centralstyrelsen anledning att utredigera ett
radikalare förslag i enlighet med Stora
Tuna skolförenings i fjol framförda
mening. Tal. yrkade emellertid, att
kretsen måtte för sin del antaga det
föreliggande stadgeändringsförslaget, vilket
även beslutades. - Hr Eljas gjorde ett
par värdefulla inlägg i diskussionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
