Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Rationalisering och skolplikt - Läroboksrevision - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
barnen att regelmässigt bevista skolan.
Icke alltid berodde frånvaron på
bristande förståelse ihos barnens målsmän
om folkskolans betydelse. Ofta var
familjen så beroende av barnets arbete,
att skolgången skulle betytt ett
väsentligt avbräck. Ekonomiskt understöd
från samhällets sida gavs ej eller gavs
i otillräcklig mån. Förhållandena har
ändrats. Skolpliktens princip är
genomförd. Behövande barn får gratis i
skolan ’böcker och skolmateriel, i allt
flera kommuner ordnas bespisning för
dem, och fattigvården är ålagd att, där
så är nödigt, sörja för skodon och
kläder. Maskinens arbete har höjt den
enskildes levnadsstandard, men det har
jämväl givit kommunerna och staten
möjlighet att i en utsträckning, som
tidigare icke kunde beräknas, påtaga
sig ansvaret för allmänna
välfärdsanordningar.
Utvecklingen går dock vidare. Genom
rationaliseringen skapas lika många
eller flera ekonomiska nyttigiheter men
anlitandet av mänsklig arbetskraft blir
undan för undan minskat. Om
skolplikten, sakligt sett, behöver utökas, är det
då inte en sammanställning, som liksom
ger sig själv, att skolplikten bör
förlängas i samana mån arbetets
rationalisering möjliggör det? Om väsentligen
rationaliseringen medfört, att de
arbetslösas antal i vårt land kan beräknas till
ett å två hundratals tusen, så syns det
inte vara en alltför sangvinisk
förhoppning, att, med hänsyn till
rationaliseringen, en del eller alla av de 70 å
80 tusen skolbarn, som nu årligen
lämnar folkskolan efter genomgången
sjätte klass finge sin skolplikt ökad med
åtminstone, ett år, det sjunde skolåret.
Om ett eller annat tiotusental av de
arbetslösa finge besätta de platser, som
nu innehaves av 13 å 14 års barn,
skulle vinnas dels en minskning i
arbetslösheten, dels en välbehövlig utökning
av barnens skalunderbyggnad.
Vid den nyligen i Stockholm hållna
kraftkonferensen yttrade mr Dunlop:
»För min del tror jag, att maskinerna
i framtiden kommer att spela än större
roll i vår civilisation. Vi ställs därför
obönhörligen inför en världsp’Olitik,
som tar sikte på en längre och
omsorgsfullare utbildning av alla män och
kvinnor, minskar arbetstiden och den
totala verksamhetstiden.» Den
omsorgsfullare utbildning av alla män och
kvinnor, som han därvid fäste
uppmärksamheten på, är en realitet, som
m an i olika länder tar sikte mot, i sam-
manhang med och på grundval av
ratio-naliseringen. Frågan måste beaktas
även i Sverige. En ’betydelsefull del av
densamma är spörsmålet om
skolpliktens utökning. I själva verket torde
skolpliktens förlängning innebära en så
förbättrad skolning av vårt folks
andliga krafter, att den även ur stränga
ra-tionaliseringissynpunkter är fullt
motiverad.
Läroboksrevision.
Som vi i ett föregående nummer
meddelat, har inom skolöverstyrelsen pågått
en utredning av frågan om en revision
av det nuvarande läroboksbeståndet vid
läroverken oeh därmed jämställda
skolor. I ett nu avgivet utlåtande över
skol-sakkunnigas betänkande har
skolöverstyrelsen framkommit med ett förslag i
denna fråga. Syftet är att få bort alla
mindre tillfredsställande arbeten, träffa
ett säkrare val, när det gäller de bästa
möjliga, och på det sättet få till stånd
koncentration till ett mindre antal
läroböcker. Som en förberedande åtgärd
föreslås, att det upprättas en
fullständig förteckning över de läroböcker, som
nu användes. Med hjälp av
kvalificerade granskningsmän skulle överstyrelsen
sedan företa sin bebådade revision
inom de olika läroboksgrupperna.
Någon förhandsgranskning i
manuskript eller korrektur av förslag till
läroböcker kan överstyrelsen .givetvis ej
gå in på - det skulle vara riskabelt för
en sund läroboksproduktion och f. ö. en
dyrbar procedur. Överstyrelsen är
redan nu mycket försiktig vid
godkännandet av ny lärobok.
Några föreskrifter rörande
läroböckerna vid privatläroverken bör ej
utfärdas, ty det skulle vara ett intrång
på dessa läroverks fria ställning.
Mot överstyrelsebeslutet har
undervisningsrådet Björck reserverat sig. Han
vill gå längre än styrelsen och anser,
att tillgodoseendet av föräldrarnas
berättigade ekonomiska krav förutsätter
mera ingripande än de av överstyrelsen
"förordade åtgärderna. Hr Björck anser
bland annat, att anledning saknas,
varför de statsunderstödda
privatläroverken sikulle undantagas från den
kontroll, st>m bör förekomma mot de
statliga oeh kommunala skolorna, Inte
heller föreligger anledning medge skolor
av olika slag obegränsad frihet vid val
av text böcker i främmande språk, och
i många andra hänseenden bör det
allmänna sörja för erforderlig enhetlighet.
Åtskilligt har skolöverstyrelsen redan
’O KOL N Y H E T E R
Folkskolinspektionen.
Skolöverstyrelsen har till den ledigförklarade
folk-skolinspektörstj änsten i Västmanlands
västra inspektionsområde förordnat
till-syningsläraren fil. måg. Gustav Leonard
Jansson.
- Till den ledigförklarade
folkskol-inspektörstjänsten i Nordsmålands
västra inspektionsområde har
skolöverstyrelsen förordat förre rektorn vid
små-skolseminariet i Östersund fil. kand.
Gustaf Adolf Olsson.
Behörighet. Följande sökande har
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna >S.
J. Bol j a, Backe, Fjällsjö, samt O. E.
Israelsson, Tärendö;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: ’folkskolläraren F.
A. Järmil, Hammar, Ed;
vid fortsättningsskola i anslutning till
bergs- och järnhantering med
järnmanufaktur: folkskolläraren J. E. Wiklund, Sulvik,
Älgå;
vid fortsättningsekola i anslutning till
träindustri: möbel&nickaren H. V. A.
Andersson, Norrköping;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickerihantverk: snickarna E. Eriksson,
El-ven, Myssjö, A. E. Sundqvist, Ale, oeh
folkskolläraren E. H. Jacobsson, Nordantjäl,
Barnsele ;
vid ’fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår kvinnlig slöjd: småskollärarinnan
Elisabet Viktoria Hallin, Almby, och
slöjdlärarinnan Judith Clara Aurora Huitfeldt,
född Lindfeldt, Linköping.
Reglering av tjänst. För delaktighet i
statens pensionsanstalt har
skolöverstyrelsen godkänt reglering av en
lärarinnetjänst i hushållsgöromål vid
fortsättningsskolorna i Frösö skoldistrikt.
Arvode åt timlärare vid
småskoleseminarierna. K. m:t har av
reservationsanslaget till statens småskoleseminarier
ställt till skolöverstyrelsens förfogande
i mån av behov ett belopp av högst
nittontusen kronor att i huvudsaklig
överensstämmelse med överstyrelsens
framlagda beräkningar av överstyrelsen
tillhandahållas vederbörande
seminarierektorer till arvoden åt timlärare vid
ifrågavarande seminarier under budgetåret
1933-1934.
Därjämte har k. m:t föreskrivit, att
ersättning till timlärare i
trädgårdsskötsel vid småskoleseminarierna i
Linköping och Strängnäs skall under nämnda
budgetår utgå till manlig timlärare med
105 kronor och till kvinnlig timlärare
med 95 kronor för varje veckotimme.
uträttat på området men ej hävdat
enhetlighetskravet med nödig konsekvens.
Kostnadsfrågan får icke heller lämnas
ur räkningen vid granskningen av en
boks lämplighet. En ny skyndsam
utredning av hela läroboksfrågan anser
tadervisningsrådet Björck vara
ofrånkomlig.
1004
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
