Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Till ordf. i kretsen omvaldes enhälligt
G. Wiger, Växjö. De avgående
styrelseledamöterna, fröken Hertha Petersson,
Växjö, och kantor Karl Nilsson, Hov,
omvaldes.
Av centralstyrelsen utarbetat förslag
till ändring av S. A. F:s stadgar
tillstyrktes av kretsen med den ändringen,
att centralstyrelseledamöter väljs av
ombudsmötena, samt med de ändringar av
förslaget i övrigt, som blir en följd
därav.
Av centralstyrelsen utsända frågan
om ett sjunde skolår tillstyrktes
enhälligt av kretsen, som med ja besvarade
centralstyrelsens frågor i ärendet.
Lektor M. Wictor in, Växjö, höll
så föredrag över ämnet: Barnaårens
betydelse för personlighetsutvecklingen.
Till detta föredrag hade eleverna i
avgångsklasserna vid seminariet inbjudits,
och dessa hälsades välkomna av
kretsordföranden, som med några ord för de
blivande lärarna redogjorde för vad S.
A. F. är och vill.
Nordals lärarförening hade den 23
sept. sitt ordinarie höstmöte å Nya
skolan i Mellerud.
Efter en betraktelse av kyrkoherde
Bäckner öppnades mötet med ett
hälsningsanförande av föreningens ordf.
överlärare P. S k a n t z, som bl. a.
erinrade om den förlust föreningen lidit
genom L. V. Noreens frånfälle.
Sedan en del smärre ärenden avgjorts,
förrättades val av styrelse för
kommande år. Nuvarande styrelsen omvaldes
och består av följande medlemmar: P.
Skantz, ordf., Ivar Johansson, v. ordf.,
Anna Grund, sekr., Edla Johansson, v.
sekr. samt B. Tillström, kassör. Suppl,
är fru A. Söderqvist och K. Myren.
En av lärare S. Lundell väckt
fråga om bildande av en central för
inköp av Skolmateriell inom föreningens
verksamhetsområde dryftades. Mötet
ansåg, att en dylik anordning skulle
högst väsentligt nedbringa föräldrarnas
utgifter för diverse materiell i skolorna
och uppdrog åt styrelsen att i samråd
med förslagsställaren och
sockenombuden utforma och om möjligt förverkliga
planen.
Åt organisterna Myren och Grönvall
uppdrogs att till nästa möte inkomma
med förslag till lämplig sångsamling att
användas vid mötena.
Så behandlades centralstyrelsens
ärenden. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet
i enlighet med revisorernas förslag.
Frågan om ett sjunde skolår inleddes
av ordf., och i enlighet med hans
förslag . besvarade kretsen de av
centralstyrelsen utsända frågorna med ja.
Lärare Ivar-Johansson inledde
frågan om ombudsmöten och val av
centralstyrelseledamöter. Kretsen beslöt
för sin del antaga
stadgeändringsförslaget.
Efter en kafferast höll lärare Nils
Olsson från Göteborg föredrag över
ämnet »Materiell och hjälpmedel vid
folkskolans biologiuridervisning». Det
blev en högst intressant och lärorik
timme, ty de råd och anvisningar, som där-
under gavs, var grundade på
sakkunskap och mångårig erfarenhet.
Efter några avslutningsord av ordf.
var mötet till ända, och deltagarna
åtskildes synbarligen nöjda med sin dag.
Och så "ökade föreningen med flera
nya medlemmar.
Norrtälje- och Nordöstra
Roslagskretsarna höll gemensamt möte i Norrtälje
den 7 oktober.
Enligt gammal god tradition samlades
mötets deltagare till andaktsstund i
kyrkan, där pastor Kurt Vesterlund,
Norrtälje, talade. Musikdirektör Hj.
Anjou sörjde för att den musikaliska
delen av andaktsstunden blev
minnesrik för många genom att utföra Toccata
och Fuga av Bach, Offertorium av
Söderman och Pastoral av Hj. Anjou.
På Eöda Kvarn samlades sedan något
över 100-talet deltagare för att åhöra
tandläkare Sten Cederblom s
föredrag om Skoltandvården.
Tand rötan behandlades noggrant och det
påpekades, att den kan vara upphovet till en
mängd sjukdomar. Därför kan ej tillräckligt
nog betonas behovet av en rationellt
bedriven tandvård. Det gavs en historik över
Skoltandvården, varav framkom, .att en företa
större undersökning av skolbarnens tänder
ägde rum 1895. Sedan dess har intresset för
Skoltandvården varit stort. Genom kommuners
och Röda Korsets försorg har mångenstädes
ordnats kostnadsfri skol tand vård. Som
avslutning på föredraget visades den instruktiva
’filmen »Våra tänder».
Mötets ordf., Olof Ljungkvist,
Estuna, tackade dr Cederblom för hans
intressanta föredrag och framhöll, att
vi kan väcka intresse för och förbereda
frågan om Skoltandvården, tills bättre
tider stundar.
Efter en kort kafferast samlades
deltagarna till överläggning om ett
obligatoriskt 7 :e skolår. Inledare till
diskussionen var överlärare O. S.
Liljekvist, Hallstavik. Hr Liljekvist
påpekade, att i de flesta länder är skoltiden
längre än i vårt land. Ett sjunde
skolår vore att rekommendera, i det fall
fortsättningsskolans plan kunde inrymmas i
detta 7:e läsår. En del inlägg gjordes,
varefter kretsarna gick att besvara de
frågor, som utsänts av centralstyrelsen.
Efter det att kretsarna behandlat sina
enskilda angelägenheter skildes man åt
med förhoppning, att nästa år få
sammanträffa även med Västra
Koslags-kretsen.
Lidköpingskretsen hade den 16 sept.
sitt ord. möte i Gösslunda nyuppförda,
vackra folkskola.
Sedan kretsens ordf., folkskolläraren
E. B. Björselius, Säve, förklarat mötet
öppnat, behandlades omedelbart
allmänna föreningens ärenden, varvid
centralstyrelsen beviljades ansvarsfrihet för
1932 års räkenskaper och förvaltning.
Till sekreterare och kassaförvaltare
beviljades äskade arvoden.
Centralstyrelsens förslag till
stadgeändringar bifölls utan debatt.
Frågan om ett sjunde obligatoriskt
skolår inleddes av folkskolläraren Ivan
S ö d e r l i n d, Trässberg, som skärskå-
kartor
i svenska skolor;
Kartor till
bordens Historia
av docent Hugo Valentin
L-&iiaL, NORDEN 1523 1718 " ww*e«-*
^^~"
Norden 1523-1718
NORDEN 1716-1615
Norden 1718-1815
Varje karta har ett format av 120x180 cm.
och kostar uppf. på väv 25: - kr.
Tf ef fi. för Sveriges Läroverk:
.... Historisk lärdom och sunt
pedagogiskt om döm e ha här skapat ett verk av
bestående värde .... så som en alldeles
särskild förtjänst skulle jag vilja
framhålla, att framställningen uppdelats på
flera kartor .... E« annan förtjänst . . .
är den att de äro ett alltigenom svenskt
arbete .... förlaget förtjänar en särskild
eloge ....
Nordiska Skolmat erielförla get
Ounnar Saietz
Skeppsbron 16 Stockholm.
1000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
