Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44 A. 1 nov. 1933 - Gunnar Thylén: Skolslöjden är främst ett uppfostringsmedel. En syntes av pedagogik, teknik och estetik - Ett kollegium med 1000 lärare. Radion ett betydelsefullt inslag i skolarbetet. Intervju med rektor Yngve Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter etc., att ge akt på proportioneringen
samt att observera verkan av olika
färgsammanställningar. Man bör i
form-oeh färggivning eftersträva enkelhet i
enlighet med tidens inställning. Ur
gammal folkkonst och modern nyttokonst
finns en del att hämta och vidare
bearbeta, och föremålet kan bli vackert,
om det ansluter sig vare sig till en äldre
formgivning eller en rationell »funkis».
Genom lämplig ytbehandling får
föremålet sin slutliga gestaltning. Bland
ytbehandlingsmetoderna synes den lätt
utförda och effektfulla laseringen samt
målningen med oljefärg vara de för
slöjden lämpligaste.
Med ovanstående har ej åsyftats att
ge något allena saliggörande program.
Jag har endast velat fästa
uppmärksamheten på några huvudsyften för
nutida skolslöjd. Viktigare än alla
riktlinjer är lärarens kunnighet och intresse
för sitt arbete. Allra viktigast är
hänsynen till barnet och dess fostran. Varje
ny idé på detta område måste prövas
och varje nytt uppslag undersökas med
hänsyn till dess värde för barnets
fostran och dess möjlighet att mera allmänt
kunna realiseras i våra skolor.
SVENSK LÄRARTIDNING
EH KOLLEGIUM MED 1000 LÄRARE
Radion ett betydelsefullt inslag
i skolarbetet
Intervju med rektor YNGVE HUGO
Resultaten av den enkät angående
skolradion, som skolöverstyrelsen och
Radiotjänst anordnade vid vårterminens
slut, är nu i det närmaste slutförd.
Svensk Lärartidning har från
Radiotjänsts föredragsavdelning, under
vilken skolradion sorterar, erhållit
följande meddelande angående resultatet av
enkäten.
Till de 103 högre skolor och 1325
folkskolor, som under läsåret 1932
-1933 rekvirerat Skolradions
programhäften, utsändes ett frågekort
.angående det gångna läsårets verksamhet.
Från folkskolorna har ingått över l 100
svar, utgörande c :a 85 % av antalet
till dessa skolor utsända frågekort.
Största antalet, 101 svar, har ingått från
Värmlands län (9,17 % av samtliga).
De närmast följande är Kopparbergs
län med 85 svar (7,75 %), Älvsborgs
län med 72 svar (6,54 %). Minsta
antalet uppvisar Gotland med 8 svar
(0,75 %), Blekinge med 17 svar
(1,54 %) samt Göteborgs- och
Bohuslän med 21 svar (1,91 %). Av de 103
högre skolorna har 20 lämnat begärda
uppgifter (14,42 %), därav 3 högre
allmänna läroverk.
Med anledning härav har vi vänt oss
till föredragsavdelningens chef, rektor
Yngve.Hug o, för att få höra hans
mening om syftet med denna enkät.
- Enkäten avser helt enkelt att vara
ett lärarkollegium för skolradion, svarar
rektor Hugo. Det är ju klart, att en
skola med 70 000 elever och 2 000 lärare
inte kan skötas diktatoriskt. Då vi
givetvis inte kan samla skolans lärare till
överläggning, är det nödvändigt, att vi
brevledes kommer i kontajrfc med dem.
Under de fem år, som skolradion
existerat, har det hållits fem sådana
lärarkollegier per korrespondens. Vid det
sista kollegiet har över 1100 lärare
yttrat sig, och ett stort antal av dessa
yttranden är av utomordentligt stort
intresse.
- Ämnar Radiotjänst alltså fortsätta
med sådana här enkäter?
- Ja, naturligtvis. Men vi kommer
inte v^rje år att besvära lärarna med
så många frågor som denna gång. I
stället hoppas vi, att alla lärare, som
har någonting på hjärtat, utan att bli
påstötta muntligt eller skriftligt
delger oss detta. För övrigt tänker vi
oss att i allt större utsträckning
komma i mer personlig kontakt med
lärarna runt omkring i landet. Våra
skolra-dioexperter, lektor Gösta Bergman och
folkskollärare Henrik Berglind, har
redan varit i tillfälle att deltaga i
överläggningar med större och mindre
lä-rarsammanslutningar i olika delar av
landet. Jag hoppas, att det ska bli oss
ekonomiskt möjligt att i större
utsträckning ordna sådana instruktionsresor.
- Vad är rektorns totalintryck av
den sista stora enkäten?
- Jag skulle vilja säga, att denna
enkät visat, att skolradion definitivt
slagit igenom. Man räknar med den som
ett nödvändigt inslag i skolarbetet. Det
är som med radion i dess helhet - man
börjar ta den på fullt allvar. Det är inte
endast den tekniska leksaken, som
intresserar, nu är det framför allt
innehållet.
- Det förekommer väl både ros och
ris i de insända svaren?
- Ja, naturligtvis. I stort sett måste
jag säga, att enkäten ger ett uttryck av
erkänsla för det sätt, varpå skolradion
under dessa fem år lyckats anpassa sig
efter skolornas undervisningsplan,
framför allt genom att ge sådant, som
kompletterar lärarens undervisning. Men
det ges också anvisningar om hur detta
i ännu större utsträckning kan ske. Det
ligger i sakens natur, att alla framförda
önskemål inte genast kommer att
realiseras, och att en del aldrig kan
realiseras bl. a. därför att de är så diametralt
motsatta. Det är ett så oerhört
ansvarsfullt och svårt arbete att göra upp
schemat i en skola, som är så stor och så ny.
- Hur tänker Radiotjänst nu
närmast ordna detta arbete?
- Att börja med har det visat sig
nödvändigt att öka ut arbetskrafterna.
Vi har sålunda för detta läsår anställt
folkskolläraren Henrik Berglind som
assistent för den för folkskolan avsedda
radion. Det är också hr Berglind, som
bearbetat enkäten. Vad den vidare
utvecklingen av skolradio angår, får väl
denna närmast bli föremål för
behandling av rundradioutredningen.
- Efter vilka riktlinjer kommer
rundradioutredningen att behandla
denna fråga?
- Det kan jag inte yttra mig om.
- Kan det tänkas, att
rundradioutredningen kommer att förorda anslag av
radiomedel för inköp av radioapparater
för skolorna? Sådana anslag vore väl
mycket önskvärda?
- Naturligtvis är’ anslag till inköp
av radioapparater till skolorna inte
endast önskvärda utan helt enkelt
nödvändiga, om skolradion verkligen ska
komma till användning särskilt i de
fattigare skoldistrikten, som kanske bäst
behöver den. Huruvida
rundradioutredningen kan förorda, att licensmedel
användas härtill, är emellertid en annan
fråga. Jag skulle därför vilja vädja till
alla kommunala myndigheter, som så
kunna, att så snart som möjligt anslå
medel till inköp av radioapparater. Det
rör sig dock inte om alltför stora
summor.
1O30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
