Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44 A. 1 nov. 1933 - Rättsfrågor rörande skolväsendet - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
kor i skolan deltaga i
slöjdundervisningen är en nyhet, som vållar
indragning av ett mycket stort antal
slöjd-avdelningar, varmed följer, att
lärjungarna i en del landsbygdsskolor blir helt
utan slöjdundervisning.
Det är fullt tydligt, att skoldistrikt
icke kan erhålla rätt till statsbidrag
genom att utfylla en slöjdavdelning
med barn, tillhörande småskolestadiet.
Bestämmelsernas ordalydelse, »gossar
respektive flickor», synes också giva
vid-handen, att det icke står i
överensstämmelse med författningens andemening,
att för ernående av stadgat
minimiantal lärjungar upprättas en för gossar
och flickor gemensam slöjdavdelning. I
åtskilliga fall kommer det att inträffa,
att vid skola, där slöjdundervisning
fortgått under vårterminen, sådan
undervisning på grund av de skärpta
villkoren icke kan anordnas under
höstterminen. Statsbidraget utgår då för den
tid undervisningen pågått, även om den
eljest bestämda minimitiden 26 veckor
och 64 timmar icke uppnåtts. Har
genom barns flyttning t. ex. i slutet av
oktober månad antalet lärjungar i
slöjdavdelning nedgått under det föreskrivna
minimiantalet, bör statsbidrag utgå för
den tid slöjdavdelningen uppfyllt
villkoren för statsbidrag.
I detta sammanhang må särskilt
påpekas, att lärarna icke bör på egen
hand upprätta slöjdavdelningar eller
indraga sådana. Beslut därom bör
fattas av skolstyrelsen, som därmed tager
ansvaret, i händelse att statsbidrag
skulle av någon anledning utebli. For
övrigt är det att hoppas, att
skoldistrikten icke anse sig skyldiga inställa all
slöjdundervisning, till vilken statsbidrag
f. n. ej kan erhållas.
Förändringen av bestämmelserna
angående arvode och statsbidrag för
undervisning i slöjd drabbar ganska
kännbart ett stort antal lärare och
lärarinnor. I åtskilliga fall råder också
ovisshet, huruvida skoldistrikt har
befogenhet att minska eller genom nedläggande
av slöjdundervisningen helt indraga det
arvode läraren hittills åtnjutit för
denna undervisning. För bedömande av
detta spörsmål erinras om att den
omständigheten, att läraren under en följd
av år åtnjutit visst arvode, icke i och
för sig medför rätt för läraren att allt
framgent undervisa i slöjd och därför
uppbära samma arvode. Att det i
annons rörande folkskollärartjänsten
meddelats, att slöjd är anordnad vid
skolan, medför icke heller någon
förpliktelse vare sig för läraren eller
skoldistriktet. Till väsentliga delar är lärarens
rätt i berörda avseende beroende av om
skoldistriktet på bindande sätt
tillförsäkrat honom visst arvode för hela hans
tjänstetid såsom slöjdlärare och om han
blivit på sådant sätt anställd som
lärare i slöjd, att han icke omedelbart
eller efter kort uppsägningstid kan
entledigas från slöjdlärartjänsten.
Utgången av rättstvister härom kan
endast i sällsynta undantagsfall
tillförlitligt förutsägas.
Fastställt lärarval.
Hos k. m:t hade skolrådet i Lugnas
församling anfört besvär över
domkapitlets i Skara den 15 februari 1933
meddelade utslag i mål angående
förslag och val till en
folkskollärarinne-tjänst i Lugnas skoldistrikt.
Vid sammanträde den 17 oktober 1932
beslöt skolrådet å förslag till
lärarinnetjänsten vid Torpelunds folkskola i nämnda
församling uppföra Gertrud Viola Gullhilda
Nordkvist, Anna Greta Andersson och Berta
Rahm i nu nämnd ordning. Vid härefter å
kyrkostämma med församlingen den 28
oktober 1932 förrättat val utsågs Berta Rahm
med 53 röster till innehavare av tjänsten
med tillträde den l januari 1933. Gertrud
Viola Gullhilda Nordkvist erhöll 6 röster
och Anna Greta Andersson 2 röster.
Över förslaget och valet besvärade sig
Gertrud Viola Gullhilda Nordkvist, Anna
Greta Andersson och Olga Dorotea
Hallbäck, vilken sistnämnda jämväl var
sökande till tjänsten, hos domkapitlet under
yrkande, att, då förslaget icke blivit
upprättat i enlighet med de grunder, som angåves
i § 19 mom. 6 folkskolestadgan, förslaget
och valet måtte upphävas samt skolrådet
åläggas att upprätta lagenligt förslag,
upptagande å tredje förslagsrummet Olga
Dorotea Hallbäck.
Genom överklagade utslaget utlät sig
domkapitlet: Domkapitlet prövade skäligt
att, med upphävande av förslaget såvitt
anginge tredje förslagsrummet och det å
förslaget grundade valet, med hänsyn
särskilt till Olga Dorotea Hallbäcks väsentligt
längre tjänstgöringstid, förordna, att Berta
Rahm skulle avföras från förslaget samt
att i hennes ställe å tredje rummet skulle
uppföras Olga Dorotea Hallbäck, till följd
varav målet återförvisades till
kyrkostämman, som hade att mellan de sålunda å
förslaget uppförda företaga nytt val för
tjänstens återbesättande.
I besvären yrkade skolrådet, att k. m:t
måtte med upphävande av domkapitlets
utslag fastställa förslaget och valet.
Enär Gertrud Viola Gullhilda
Nordkvist och Anna Greta Andersson, enligt
vad i målet blivit upplyst, icke äro
medlemmar av Lugnas församling och förty
sakna behörighet att i sådan egenskap i
målet föra talan, samt den av Gertrud
Viola Gullhilda Nordkvist och Anna
Greta Andersson åberopade
omständigheten, att Olga Dorotea Hallbäck bort i
enlighet med de grunder, som angivas i
§ 19 mom. 6 folkskolestadgan, uppföras
å förslaget, icke vid det förhållande att
Gertrud Viola Gullhilda Nordkvist och
Anna Greta Andersson uppförts å
första respektive andra förslagsrummet, i
och för sig är av beskaffenhet att på
deras talan föranleda upphävande av det
upprättade förslaget eller valet, ty och
som Olga Dorotea Hallbäck numera
förklarat sig återtaga sin ansökning till
ifrågavarande tjänst och därmed måste
anses hava återkallat sina hos
domkapitlet anförda besvär, har k. m:t den 12
okt. 1933 funnit skäligt undanröja
domkapitlets utslag.
Av k. m:ts utslag framgår, att
den, som uppförts å förslag, icke är
behörig att i egenskap av sökande
anföra besvär rörande besättandet
av lägre förslagsrum än det, vara
han själv uppförts.
"För mitt sätt att se är rundradions
väsentliga uppgift den, att vara ett
folkbildningsinstrument. I och med
radion kan en folkupplysning i verk"
ligt stor stil bedrivas och jag gör
mig icke skyldig till någon över=
drift, om jag säger, att i en
rationellt ordnad och vidsynt ledd
radioverksamhet har våra dagars
kulturstat ett enastående verktyg för
nationens fostran."
(Ecklesiastikminister Arthur Engberg,}
RADIOTJÄNSTS
folkbildningsverksamhet omfattar
Föredrags Musiks Teater
Röster i Radio
och
Skolradions programhäften
innehålla förhandsorienteringar
till
Föredrag^ Musik», Teater
programmen
Studiebrev utgivas i samband med
föredrags* och teateravdelningar*
nas verksamhet till den bild*
ningssökande allmänhetens tjänst
Tillskriv
RADIOTJÄNST
Betygsbok
med jämförelsetabell. Räcker för 18 term.
Prie 14 öre, 10 ex. å 10 öre.
Mineraliesamling å 45 kr., Meteorolog, apparater (hel
sats) a 35 kr., Sorttavla å 14 kr.,
Slöjdskolans pat. iStötlMa ä 25 kr. och spik- och
skruvlåda å 14 kr.
Hjärtstädts Förlag, Kristinehamn.
EHLINS
RÄKNEBOK 1-7
» 35 dre
rekvirerades under ir
1930 av bokhandlare
eller lärare ä på
kar-tan angivna orter.
Obs J Spridd över
hela landet.
0-500-20.000 ex.
. .30-500 ex,
Räkneboken^
har i över 20 år *
använttvid
Stockholms
folkskolor.
EHL1N-SUNDIN
20 K. pr klass
Jy para
LÄROBOK!
\RAKNING
OCH
,EOMETR
A3-A7 k 60 öre.
Modern. Instruktiv, befräm
far själwerksamhet. undei
lättar arbetet.. "Ehlin*
räkneböcker giva de
Lästa resultatet a
ikneundervisningen.,
|A.-B. Ehlins Förlä;
STOCKHOLM
1045
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
