Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 8 nov. 1933 - Achmed Bey: Där lärargärningen står högt i kurs. Undervisningsväsendet i Turkiet före och efter 1923. En återblick med anledning av republikens 10-åriga tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK
Årg. 52 1933
8 Nov.
Nr 45
LÄRARTIDNING
ORGAN FOR SVERIGES ALLMÄN N A FOLKS KOLLA RARFORE N l NG
DÄR LÄRARGÄRNINGEN STÅR HÖGT l KURS
t l
i
t t 4.
H
Undervisningsväsendet i Turkiet
före och efter 1923
En återblick med anledning av
republikens IChåriga tillvaro
Av ACHMED BEY
Den turkiska republikens
tioårsjubileum firades den 29 oktober i hela
Turkiet.
Efter världskriget var den osmanska
staten, »som i verkligheten sönderfallit
i och med vapenvilan, endast att
betrakta som ett andligt kejsardöme. Den
nationella resningen började år 1919 i
maj. År 1920 sammankallades
Folkförsamlingen, vilken enhälligt valde Gazi
Mustafa Kemål till riksföreståndare.
Efter republikens införande den 29
oktober 1923 har staten under ledning av
denne Mustafa Kemål genomfört
reformer och förbättringar på både det
sociala, ekonomiska och kulturella
området. Det nya Turkiet är en modern
republik, helt skild ifrån kyrkan och
med sitt stöd hos folket.
Denna ©instörtning har givetvis
gripit omkring sig på samhällslivets alla
områden, men utan tvekan kan man
påstå, att omvälvningen betytt mest för
kvinnorna och för
undervisningsväsendet.
En västerlänning kan svårligen göra
sig en föreställning om den oerhörda
betydelse, som sultanatets störtande och
revolutionens genomförande haft just
för kvinnan i både andligt och
materiellt avseende.
Förr - ja, då tvingades den lilla
turkiska flickan att dölja sitt ansikte
bakom en tät slöja och dra sig tillbaka
till den del av huset, som var bestämd
för kvinnorna, harem, redan vid 10-12
års ålder. Ofta blev hon omedelbart
bortgift, Dittills hade hon lekt som
andra barn, ridit, dansat och roat sig som
sina europeiska systrar samman med
de jämnåriga manliga kamraterna. Men
nu var hennes frihet slut. De yngre
lekkamraterna såg sin något äldre vän
försvinna från de ’glada lekarna för att
aldrig mer återvända till dem. De små
flickorna fruktade den dag, då det
skulle bli deras tur att i sitt rum finna
slöjan framlagd och bli tvungna att sluta
med spring och lek. De var ju barn
ännu!
Barnen från de lägre
samhällsklasserna erhöll ofta ingen undervisning
alls, i varje fall inte flickorna.
Flickorna från den högsta samhällsklassen och
den rika bourgeoisien fick undervisning
endast ett par år. Tyska, engelska och
franska guvernanter efterskickades,
men, som sagt, detta var en lyx, som
blott kunde komma de i samhället bäst
lottade till del. Efter 12-årsåldern, d.
v. s. sedan de inträtt ^i harem, var det
ytterligt sällan flickorna fick sina
bokliga kunskaper utökade. Pojkarna
hade däremot givetvis tillträde till de
skolor, som fanns, hurudana de nu var.
Och nu - vilken skillnad! Oavsett
kön och samhällsställning har alla lika
rätt att besöka skolor och universitet,
och de flesta skolor är samskolor. Förr
fanns det ju t. o. m. i fråga om vissa
böcker en upplaga för kvinnor och en
för män! Obeslöjade sitter flickorna
sida vid sida med sina manliga
kamrater. Enligt lagen fick visserligen
kvinnorna redan år 1908 tillträde till
skolorna, men - det var en paragraf på
papperet.
Under kriget, då kvinnorna i så stor
utsträckning måste utnyttjas inom
samhällslivet, fick de också tillträde till
universitet. Någon gång kunde man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
