Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 15 nov. 1933 - Nils Helger: Låt grottekvarnen vänta på sin mäld. Bättre att gå i skola än att vara arbetslös. Sjuårig folkskola önskvärd - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
lärjungarna en hel del skriftliga
uppgifter, som jämväl är av värde för
modersmålsundervisningen. Därjämte har
för pojkarna inryckts fyra timmars
handelsundervisning och för flickorna
husligt arbete.
Engelskan lockar.
Det ämne, som emellertid sannolikt
lockat de flesta till sjunde klassen, är
engelska, med 6 timmar i veckan i
sjunde och lika många i åttonde klassen.
Det blir en kurs på samma timtal som
realskolans, ehuru den inhämtas på två
år i stället för tre, och talövningarna
ägnas större uppmärksamhet än de
gram-matikaliska övningarna. Till lärare i
detta ämne har vi använt folkskollärare med
kvalificerad studentexamen eller
normalskolekompetens i ämnet och
språkstudier i utlandet el. dyl. Det har visat
sig, att intresset för ämnet varit stort
och att ingalunda föraktliga kunskaper
och färdigheter i detsamma inhämtats,
i synnerhet av de barn, som genomgått
även åttonde klassen. Det är en
begynnelsekurs, som lärjungarna kan
bygga vidare på. Och tillfälle till förkovran
i engelska gives nu för var och en i
många former, icke minst genom radio
och film.
Även slöjd för både gossar och flickor
har upptagits i folkskolans högre
avdelning. Flickorna syr klänningar och
ändrar klädesplagg. De får också i stadens
barnhem undervisning i hemvård och
barnavård. Pojkarna har skomakeri i
sjunde, metall- och träslöjd i åttonde
klassen. Som exempel på hur dessa
slöjdarter kombineras kan jag nämna,
att pojkarna i träslöjden gör skidor, i
skomakeriet remmar och i metallslöjden
spännen till skidorna.
Det livliga intresset och den stora
anslutningen till sjunde klassen har
förmått folkskolestyrelsen att föreslå
fullmäktige att göra skolgången i klassen
obligatorisk. På grund av särskilda
förhållanden har förslaget ännu icke
vunnit stadsfullmäktiges bifall. Men den
tiden kommer nog både i Lidingö och
annorstädes.
Man kan fråga sig, varför det ska
behövas att göra klassen obligatorisk,
då ändå de allra flesta frivilligt besöker
den. Ja, det är naturligtvis för deras
skull, som inte går där. Det har visat
sig, att bevistandet av en frivillig skola
ofta nog får bero av barnens nycker.
Föräldrarna är alltför belägna att låta
barnen bestämma. Och de begriper ju
sällan sitt eget bästa.
Ehuru det lyckligaste naturligtvis
vore, att obligatorisk skolgång i sjunde
klassen infördes överallt, är icke litet
vunnet med en frivillig, och det borde
vara varje svensk gosses och flickas
rätt att få gå i. s k o l a, åtminstone
till skolålderns slut. I många skolor är
på grund av minskning i barnantalet
så gott om utrymme, att de lärjungar,
som vill gå ett sjunde år i skolan,
mycket väl får plats, och med nuvarande
undervisningsmetoder behöver de visst
inte tröska på den gamla halmen. De
kan få nya och intresseväckande
arbetsuppgifter.
Ett sätt att tillgodogöra sig överflödig
lärarkraft.
På åtskilliga ställen är minskningen
i barnantalet så stark, att ordinarie
lärare blir överflödiga, och man vill
genom särskild ansökningsrätt enligt k.
kung. den 20 juli 1933 skaffa sådana
lärare plats i andra skoldistrikt. Innan
detta sker, borde man överallt
undersöka, om inte en sjunde klass kunde
inrättas, en obligatorisk eller åtminstone
en frivillig. I denna klaiss kunde man
tillgodogöra sig den överflödiga
lärar-kraften.
Ett mycket verksamt bidrag till
folkskolans utveckling till sjuårig skulle
större arbetsgivare kunna ge genom en
mycket enkel åtgärd. I en del
arbetsavtal får minderåriga arbetare i åldern
14-16 år bilda en särskild
avlöningsgrupp, den lägsta. Om nu arbetsgivaren
för produktionskostnadernas sänkning
skulle behöva anlita barn i denna
åldersgrupp, så borde han välja barn ur de
högsta av dessa årsgrupper,
15-16-årixigar och inte 14-åringar. De senare
tvingas då gå i skola.
Om alla ungdomens vänner förenade
sina krafter till att på ett eller annat
sätt förverkliga önskemålet om ett
sjunde skolår för våra folkskolebarn ocii
begagnade sig av det för en sådan
reform sällsynt gynnsamma tidsläget,
skulle det förvisso inte dröja många
årtionden, förrän den svenska folkskolan
vore sjuårig. Jag skulle önska uppleva
den dagen.
SKOLVÄRLDEN RUNT
Hitler som gymnastikfilosof.
Rikskansler Adolf Hitler har
framlagt sina synpunkter på gymnastiken
vid en stor gymnastikfest i Stuttgart och
framhöll bl. a., att »den, som liksom
nationalsocialismen strävar för och längtar
efter ett starkt rike, måste förlita sig
på ett starkt släkte. Den gångna
liberala’ tidsåldern var med sitt halvväsen
och sin halvkultur på god väg att fostra
ett alltigenom sjukt människosläkte.
Överskattningen av förment vetande och
i samband därmed avståendet från
kroppsarbete ledde inte bara till
ringaktning för fysiken och kraften, utan
till och med för kroppsarbetet. Denna
de sjuka människornas tidsålder skulle
till slut ha kunnat leda till att hela
mänskligheten insjuknat inte bara
fysiskt utan även psykiskt. Livet skyddas
inte av stark filosofi - utan av starka
män. När man nu återerövrat .ett
skönhetsideal, som öppnar förståelsen för
antikens folk, så är det en stor tysk som
visat vägen att genom gymnastik skapa
jämvikt mellan kropp och själ. Aldrig
skulle det av gymnastikfadern Jahns
skaror ha blivit denna väldiga, hela
världen omfattande rörelse, om inte
naturen trots motstånd av alla andligt
svaga kommit människorna att intuitivt
ansluta sig. Blott den, som inte kan
förstå idealets makt, kan förneka
betydelsen av en rörelse, som samlar miljoner
människor att arbeta av fri vilja utan
någon personlig materiell vinning. I
anden rika folk utan mod och kraft har
städse degraderats till lärare för de
sundare raserna.»
Rikskanslern betonade, att
gymnastiken under de senaste årtiondena varit en
väldig faktor för det tyska folkets
bevarande. Gymnasterna är de bästa
representanterna för tyska folket. Till slut
bad han dem från Stuttgartmötet
medföra den fasta övertygelsen om
oförstörbarheten av det nya riket. Framför allt
ska de vara övertygade om att i
Tredje riket ska inte bara vetandet utan
även kraften få göra sig gällande.
Den gamla tyska stilen åter till heders.
Frakturstilen eller, som den populärt
kallas, den tyska stilen, har ju på
senare år använts allt mindre även av tyska
boktryckare och bokförläggare, vilket
faktum tacksamt noterats av alla som
av plikt eller till förnöjelse läst tyska
tryckalster. Denna modernisering har
kanske varit av betydelse för det tyska
kulturutbytet med andra nationer.
Nu har emellertid Hitlerregimens
kulturella målsmän beslutat att åter ett
slag vrida klockan tillbaka genom att
vid en s. k. kulturvecka i Leipzig
denna månad slå ett stort slag för
frakturen, »die deutsche Schrift». Detta ska
ske genom en utställning, som dels visar
frakturens utveckling genom tiderna,
dels genom att visa de frakturtyper nu
verksamma typtecknare och stilgjuterier
åstadkommit. I anslutning till
utställningen kommer även ett antal
propagandaföredrag att hållas.
Ombytta roller.
Vid Teachers college vid
Columbiauni-versitetet i New York har en nyhet
lanserats av professor Rugg, som på det
stadium vilket motsvarar våra
gymnasier infört en metod med ett slags
handböcker, som ska utgöra inledningen för
lärjungarna att själva genom frågor
undan för undan sätta sig in i de olika
problemen. Undervisningen blir då inte
som så ofta annars av den typen att
läraren frågar och eleven svarar;
tvärtom får eleverna här i stor utsträckning
överta frågarens roll.
1114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
