Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 15 nov. 1933 - Läst och återgivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
LÄST OCH ÅTERGIVET
En tjänstemännens organiserade
samverkan ska utredas enligt beslut på en
konferens i Stockholm den 5 och 6
november. Några av de i mötet
deltagande har låtit intervjua sig i Dagens
Nyheter.
Auditör N. Hellichius, Sveriges
fattigvårdsfunktionärers förbund,
anför:
Bakom det initiativ som tagits av
Svenska polisförbundet ligger en stor
framtidstanke. Befattningshavarna landet runt har
viktiga ekonomiska och sociala intressen att
bevaka, och alldeles givet är att om
tjänstemannakårerna i stället för att som nu stå
.splittrade får en enhetlig hela landet
omslutande organisation, så kan de bättre
tillgodose sina intressen. Den stora allmänheten har
ju den uppfattningen att den offentliga
tjänsten är en säker kaka bröd, men så är
ingalunda alltid förhållandet, utan stora grupper
av de i allmän tjänst anställda sitter mycket
osäkert. Jag kan t. ex. erinra om att under
krisåren entledigades cirka 11 000 extra
järnvägstjänstemän.
Inom vår egen kår sitter också
befattningshavarna ute i landet tämligen löst; de har
endast kontrakt med tre månaders
uppsägning. Även reglerandet av denna sak, om den
också endast gäller en detalj, är en nog så
viktig fråga för en sådan organisation som
den ifrågavarande.
Lönerna inom vår kår är också
fullkomligt urusla ute i landet - jag talar härvid
inte alls om oss här i Stockholm. På
landsbygden sitter föreståndarinnor för vårdhem
med en månadslön av 50 kronor jämte allting
fritt, och de har ändå en ansvarsfull
befattning både ur ekonomisk och vårdsynpunkt.
Dessutom är de ofta utsatta för
sockenintriger, och det har förekommit många
uppsägningar av kontrakt på den grunden.
Allt som allt kan jag säga, att vi för vår
del önskar lycka och framgång åt den nya
organisation, som nu ska bildas.
Folkskolinspektör Martin
Liander deklarerar:
Vi är egentligen här som observatörer. Vi
har icke av våra organisationer erhållit
fullmakt att på något som helst sätt binda oss,
utan vi ska endast avlyssna stämningen för
en sammanslagning av olika
tjänstemannakårer. Vilka fördelar ett sådant
centralförbund skulle kunna innebära för
folkskollärarna, kan vi ännu inte avgöra. ’Givetvis är det
en fördel att tjänstemännen har en
sammanslutning:, så att man inte behöver befara, att
d-e olika tjänstemannakårerna så att säga
går i vägen för varandra. Å andra sidan har
folkskollärarna på grund av sin ställning
såsom både kommunalt och statsanställda en
position som gör att vi ännu inte är på det
klara med huruvida det är till förmån för
vår kår att ansluta sig till denna
organisation.
Vi betraktar detta möte mera som ett
tillfälle att få diskutera sammanslutningstanken,
O’0h sedan får vi framlägga saken inför våra
kommittenter.
Kapten Folke Bergholm:
Svenska kommunaltjänstemannaförbundet
följer med intresse denna fråga, och det
överensstämmer med vår inställning s-edan
gammalt att arbeta för ett närmare samgående
med andra närstående organisationer. Vårt
förbund har tidigare två gånger inbjudit till
liknande konferenser, både 19-26 och 1927.
Förbundet är ganska omfattande, det har
avdelningar i ett 70-tal av landets städer, från
Kiruna till Trälleborg, och räknar 3 000
medlemmar.
Vi följer sålunda med intresse frågan om
bildandet av en centralorganisation och ställer
oss tills vidare avvaktande inför denna
konferens.
I den igångsatta utredningen ska
också ingå undersökningar om att skapa
en organisation, omfattande icke blott
stats- och kommunalanställda
tjänstemän, utan även privatanställda. Arbetet
skulle sålunda bedrivas på tre linjer.
Den tredje skulle i så fall representeras
av Daco eller De anställdas
centralorganisation. Den ska arbeta på sin
speciella linje, men i fråga om centrala
spörsmål för alla tjänstemän i landet gå
tillsammans i de båda andra linjerna i den
stora organisationen, meddelar
Aftonbladet, som åberopar sig på ett
uttalande av vice ordföranden i Daco,
samtidigt ombudsman i Sveriges
arbetsledar-förbund, hr E. Ahlberg.
Ännu är det emellertid för tidigt att
yttra sig om de närmare detaljerna, då
.utredningen, icke kommit i gång, men förslaget
o<m ett gemensamt uppträdande av landets alla
tjänstemän måste hälsas med glädje, sade hr
Ahlberg.
Från olika håll har nu betonats, att
den nya tjänstemannaorganisationen
politiskt ska vara fullt neutral.
De anmälningar mot lärare, som
emellanåt göres från föräldrars och
målsmäns sida, är så gott som
undantagslöst av ganska betydelselös art, betonar
Östergötlands Dagblad. Å
andra sidan kan de komma mycken
skada åstad:
Det betänkliga ligger i publiciteten, den
nyhetshungriga pressens vana att av en
fjäder göra en stor höna. Den ena
anmälningen föder den andra, och detta ständiga
skol-trassel i tidningarna förvrider skolungdomens
begrepp. Då seklet var ungt, var behandlingen
i läroverken ofta hård och ej sällan även
nyckfull. Den tidens ungdom gick dock mot
en »ljusnande framtid»; våra dagars
läroverksungdom, som uppfostras med
silkesvantar, går en hård framtid till mötes, då den
lämnar skolbänken. Får den som vana att i
tid och otid anmäla sina lärare, då
behandlingen ej helt faller den på läppen, eller att
i diskussioner och press häckla dem, så
kommer den ute i livet att få dyrt sota för den
frihet oitan tvång, som den moderna skolan
lämnar i överensstämmelse med tidens
slappa anda.
För några år sedan ifrågasattes -
initiativet torde ha kommit från
skolöverstyrelsen - att anmälningar mot
lärare skulle hemligstämplas, intill dess
överstyrelsens dom fallit:
Från läroverkslärarna själva restes
emellertid en klar protest häremot;
hemlighetsmakeriet skulle blott sätta ökad fart i det
intrigspel bakom kulisserna, för vilket enskilda
lärare redan nu kunnat bli utsatta från
inflytelserika målsmäns sida. Det hedrar kåren,
att den velat ha rent spel. Det är dock
angeläget, att skolöverstyrelsen ägnar
disciplinförhållandena vid läroverken all
uppmärksamhet. Läroverksstadgan bör givetvis utan prut
följas av alla parter; kan ej disciplinen med
nuvarande bestämmelser upprätthållas, bör
stadgan ändras. Så som dess
disciplinparagrafer nu är formulerade, kräves fasthet från
skolans sida och sunt omdöme av alla
parter, hemmen, lärarna och skolöverstyrelsen
som dömande myndighet. Den humanitet i
behandlingen, som 1928 års läroverksstadga
velat garantera läroverksungdomen, kommer
eljest att bli dess olycka.
Hemligstämplandet av anmälningar
är i varje fall säkerligen ej att
rekommendera.
Filmen är vår tids folkkonst, skriver
Svenska Dagbladet och granskar
både fördelar och nackdelar av dess
masspsykologiska påverkan. En god sida
betonas särskilt:
I vissa hänseenden har filmen bidragit att
ge den moderna ungdomen en friare och
säkrare hållning, en större ambition och en
bättre smak än som kännetecknat en tidigare
generation. Den har bortarbetat mycken
drul-lighet och otymplighet i det yttre
uppträdandet. Man behöver blott tänka på den numera
försvunna typ av manlig storstadsungdom,
som i Stockholm representerades av
»söder-amrisen». Det är förvisso inga särskilt
upphöjda ideal den moderna ungdomen i gemen
hämtar från filmen, men när kontorsflickan
och springpojken av i dag på ett stundom
litet löjligt sätt söker imitera filmstjärnornas
utseende och manér, så betyder det dock, att
denna ungdom fått en ny stil på sig.
Observationen är säkert riktig. Tänk,
om den kunde leda till att filmens
väldiga möjligheter utnyttjades mera också
för att sätta litet stil på samma
ungdoms tänkande och uppfattning av
annat än »utseende och manér»? Varför
ska praktiskt taget bara nazister och
kommunister ta filmen i sina idéers
tjänst, medan andra åskådningar synas
förakta denna nya konstart? Här
menas dock inte någon politisk
filmpropaganda !
Ungdomens bokvecka. Ungdomens
bokvecka har blivit en succé, därom råder
ingen tvekan. Press, radio, skolor och
bibliotek har gått in för att påvisa,
hur viktig och betydelsefull frågan om
ungdomens nöjesläsning är. Särskilt
inom folkskolorna har intresset för
»veckan» varit påtaglig. Svensk
Bokhandelns tidning skriver
härom:
Tidningspressen (har, som det vill synas,
över hela landet omfattat »veckan» och det
förberedande arbetet till densamma med stor
uppmärksamhet ooh välvilja. I det
sammanhanget må särskilt nämnas Svensk
Lärartidning, som torde ha sin del i att intresset
i folkskolevärlden är så betydande. I det
senaste numret har f. ö. B-numret, bokbilagan,
helt ägnats åt Ungdomens bokvecka.
1119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
