Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 15 nov. 1933 - Skolradio - Esperanto - Dödsfall - P. Nilsson - Erik A. Lundström - V. A. Gätje - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
SKOLRADIO
.Nästa veckas program.
Fredagen den 17 november l-1.10:
Mueik-etund. Mendelsohn. iSe hä’fte (24, sid. 58.
Fredagen den 17 november 1.10–1.30:
Dansk uppläsning av E l le n H ar t m å n n.
Se häfte 24, sid. 58 och häfte 15, sid. 59.
Måndagen den 20 november -.1-1.20: Vi
bildar en idrotteförening. Av överlärare
Thure Åkerlund och .Sven Jerring. ’Se
häfte >24, eid. 58.
Måndagen den 20 november 1.20-1.30:
Gymnastik. (5, 6 kl.) Av gymnastikdirektör
Gunnar Persson. Se häfte ’24, sid. 59.
Tisdagen den 21 november 2.45-3.10: The
British Empire. Talk by S. J. C h a r l e s t o n.
Se häfte 26, sid. 26.
Onsdagen den 22 november l-1.10:
Moisik-stund. Sibelius. ;Se häfte 24, sid. 60.
Onsdagen den !22 november 1.10-1.30: Kuno
- en svensk bondby i främmande land.
Föredrag av museilektor Ernst Klein. Se
häfte 24, sid. 60.
ESPERANTO
Kulturella föredrag på esperanto.
Kedan föregående radiosäsong sände
man från radiostationen i Tallinn
kulturella föredrag på esperanto, och
uppmuntrade av det intresse, som dessa
föredrag väckte, har nu Akademiska
Esperantoklubben i Dorpat och
Estlands Esperantoförening föranstaltat
om föredrag även denna säsong från
radiostationen i Tallinn. Föredragen,
som berör olika sidor av Estlands
kultur, hålles av framstående
kulturpersonligheter. Programmet följer här
nedan.
Den 19 november föreläser fil. mag.
E. Laid om »Estona industrio kaj
ko-merco».
Den 17 december ordföranden i
Industri- och Handelskammaren Dir. J.
Puhk: »Klero en Estonio.»
Den 18 februari 1934 professorn vid
universitetet i Dorpat J. Uluots: »La
sendependeco de Estonio.»
Den 18 mars 1934 direktören för
socialförsäkringsväsendet i social- och
undervisningsministeriet J. Sonin:
»Estona socia politiko.»
Den 15 april 1934 slutligen följer en
föreläsning av borgmästaren i Tallinn
(ev. någon stadsfullmäktig) om
»Tallinn, la chefurbo de Estonio».
Alla dessa föreläsningar infaller, som
man finner, på söndagar, och tiden är
kl. 18.00 efter mellaneuropeisk tid.
Tallinn sänder på våglängden 298,8 m.
Anteckna dessa föreläsningar!
Resekonsuler! i Tysklands
esperantoklubbar,
Arbetsledningen för avdelningen
»Esperanto och samfärdseln» i tyska
esperantoförbundet har föranstaltat om att
inom varjje esperantoklubb skall utses
en person med särskilt uppdrag att gå
resande tillhanda i förekommande fall.
De sachsiska grupperna har omedelbart
gått i författning om att utvälja dessa
1130
representanter. Esperantoförbundet
framhåller, att det är nödvändigt att
på varje ort finns en bestäm d- adress,
dit de resande kan hänvända sig för
erhållande av upplysningar etc.
Gullivers resor på esperanto.
»Gullivers resor», som ju är en bok,
som inte behöver någon särskild
presentation, har nu utkommit i
esperantoöversättning.
D~ö~
D S F A L L
P. Nilsson.
F. d. rektorn vid Malmö borgarskola
överläraren Per Nilsson avled den 29 okt. i
en ålder av 77 år.
Den bortgångne var född i Igelösa år 1856
och avlade folkskollärarexamen i ’Lund år
1878. E-fter några års verksamhet som lärare
i V. IJoby erhöll ’N. höstterminen 1885
anställning vid Malmö folkskolor, där han år
1886 befordrades till ordinarie. Redan från
början av sin lä rar ti d här fick 1N. sin
tjänstgöring förlagd till Malmö Borgarskola, och
år 1905 f or ordnades han till denna skolas
överlärare. År 1910 blev N. därjämte ordinarie
lärare vid den inom Borgarskolan då
inrättade högre folkskolan med fortsatt uppdrag
som hela läroanstaltens överlärare, och 1918
utnämndes han till rektor vid högre
.folkskolan. Sina befattningar innehade han till år
1920, då han avgick med pension. N., som
under en lång följd av år även varit anställd
som lärare vid Malmö lärlings- och
yrkesskolor samt lett preparandkurser för
inträdessökande vid tekniska läroverket, har under sin
långa lärarverksamhet nedlagt ett betydande
arbete inom stadens undervisningsväsende.
Framför allt har han verksamt bidragit till
den utveckling av överbyggnaderna på Malmö
folkskolor, som för ett kvartsekel sedan
ledde till grundandet av kommunala
mellansko-lan och högre folkskolan här. Närmast
sörjande är förutom maka tre barn.
Erik A. Lundström.
F. folkskolläraren Erik Anton L un
d-ström, Mo, avled den l november i en
ålder av nära 75 år.
Den bortgångne blev vid 30 års ålder
folkskollärare i Mo, där han under åren 1888-
1922 utförde en mycket nitisk lärargärning.
Han var en präktig och arbetsam man med
ett hjärta av guld under den litet sträva ytan.
För religiös kristlig verksamhet var han
liv-livt intresserad, och han offrade under årens
lopp betydande summor för missionen.
Behövande hade också i honom en god vän.
Som närmast sörjande står hustru och fem
döttrar, samtliga folkskollärarinnor.
V. A. Gätje.
F, folkskolläraren och klockaren i Tveta
Vilhelm »August Gätje har hastigt
avlidit i en ålder av 66 år.
Den bortgångne, som var född i Skaraborgs
län, avlade folkskollärarexamen i Karlstad
1888 och efter förordnanden på olika håll
valdes han 1895 till folkskollärare och klockare i
Tveta. Från denna befattning avgick han för
några år sedan med pension. Q. har utfört
en högt uppskattad lärargärning i Tveta, och
även i socknens kommunala liv har han varit
mycker verksam. Han har sålunda tillhört
kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen,
under en tid varit ordf. i stämman och
nämnden, och därjämte har han innehaft en hel
del andra kommunala förtroendeuppdrag. I
ungefär 30 år har han varit
poststatioasfÖreståndare i Tveta. För något år sedan erhöll
han patriotiska sällskapets guldmedalj.
Sympatisk och ’flärdfri har den ’bortgångne
förvärvat en stor vänkrets. ’Närmast sörjande är
en son och en dotter.
LITT E RA TUR
Lekboken av Gösta Ternström.
Sveriges Scoutförbunds förlag. Pris kr. 2: 75.
Denna bok innehåller c :a 200 lekar.
Den är skriven av en seoutledare, som
under många års arbete bland pojkar
lärt sig förstå betydelsen och värdet av
lek, ej blott som ett roligt tidsfördriv
utan även som den viktiga faktor i
barnuppfostran, som leken onekligen
är. Den är skriven huvudsakligen för
scoutledare. Emellertid ska t. o. m. en
flyktig blick i boken visa, att även
andra grupper’ ungdomsledare kan ha
stor användning av densamma.
Läraren, som ska leda ungdomens
lek-och idrottsstunder, har behov av
omväxling och uppslag, när det gäller val
av sådan sysselsättning. Lekboken
utgör ett värdefullt tillskott till den
alltför knappa svenska litteraturen på
detta område.
Boken är roligt illustrerad och
dessutom instruktivt. Bland de olika
kapitlen märkas: Lekledaren; ett kapitel om
lekens betydelse och en hel del goda råd
vid lekars anordnande. Därefter
kommer ett kapitel: Provlekar, som till
största delen väl knappast har något att
ge oss lärare. Kapitlet Motionslekar är
uppdelat i a) Stafettlekar, b) Bollekar,
c) Lekar i ring och d) en avdelning
Diverse. Nästa kapitel gäller: Lekar som
träna sinnena, ett annat: Intellektuella
lekar och slutligen några:
Uppvisningslekar. Boken är värd att läsas.
Även om denna bok som sagt närmast
är avsedd för scoutledare, så kan alla
uppfostrare ha nytta av den. Där finns
lekar för folkskolans alla åldrar,
enkelt och lättfattligt skildrade. Den
lärare, som tar del av boken, ångrar det
inte. Han får nya uppslag för barnens
sysselsättning.
N W.
Ordlista till geografien. Av
Klintéen-Nilsson. Eget förlag, Gärds Köpinge. Pris 65
öre.
För två år sedan utkom i tryck
Ordlista till historien av Klintéen-Nilsson,
och nu i dagarna äro de båda herrarna
färdiga med en ny ordlista. Framför
mig ligger ett 62-sidigt häfte, Ordlista
till geografien, som de båda författarna
ha all heder av. I förordet säges, att
»ordlistan vill lämna förklaring till de
enklaste geografiska begreppen, till de
ord, som böra komma till användning
vid den begynnande
geografiundervisningen i folkskolans 3:e och 4:e klass.
Men ordlistan torde även gagna den
fortsatta undervisningen, framför allt
torde detta vara fallet vid genomgången
av den sammanfattande framställningen
av fäderneslandets geografi i
folkskolans sista klass.»
Denna lilla uppslagsbok i geografi har
enligt undertecknads mening stora
förtjänster. En bok med så lättfattligt
språk för barnen, som denna ordlista
har, är just vad vi behöva i folkskolan.
Våra vanliga lexikon och uppslagsböc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
