Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 22 nov. 1933 - Läst och återgivet - Hur många lärare blir överflödiga? - Ungdomslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boklån är väl några av huvudfaktorerna, när
man strävar mot bättre ungdomeläsning. Men
man skulle onekligen också önska, att det
fanns en stor, bra tidskrift för ungdom, som
kunde verksamt konkurrera med de torftiga,
tanklösa alster, som för närvarande är svenska
folkets litterära huvudrätt. Den borde skötas
journalistiskt lika skickligt som förefintliga
veckoblad med jätteupplagor, bestås lika
dyrbar utstyrsel och undvika varje pedagogisk
skylt och pedagogisk auktorisering - en stor
tidskrift med ansvar och entusiasm men fri
från amatörjournalism och pedagogisk
klåfingrighet. En sådan tidskrift skulle just nu
kunna få en stor mission.
En vid passande tillfällen och
försiktigt given anvisning till barn och
ungdom angående valet av lämplig
litteratur kan nog, även om de lämnas av en
»skolmagister», bli ett utsäde, som ger
rika skördar. Huvudsaken är emellertid,
att de ungas intresse för god litteratur
väckes och näres, samt att föräldrarnas
uppmärksamhet riktas på detta viktiga
problem. Utan tvivel har den nu
avslutade Ungdomens bokvecka därvid haft
en viktig mission att fylla. Detta
initiativ liksom uppslaget om startandet av
en för ungdomen lämplig tidskrift borde
fullföljas och icke lämnas att rinna ut i
sanden.
En sinnets förvildning framlyser ur en
inlaga till Göteborgs folkskolestyrelse
från en skolnämndsledamot,
kontorschefen Åke Wastensson, vilken
påtalar det enligt hans mening
oriktiga förfarandet, att vissa barn till i
byggnadskonflikten indragna föräldrar
erhållit fri skolmateriell, fri bespisning
m. m. Herr W. skriver bl. a.:
Kravet på samhällets absoluta neutralitet
vid pågående arbetskonflikt måste anses vara
berättigat och torde väl icke av någon kunna
bestridas såsom varande orimligt. Med
utgångspunkt ifrån denna uppfattning måste
man anse, att understöd från det allmännas
sida icke i någon form ska lämnas annat än i
sådana fall, då särskilt ömmande
omständigheter motiverar detta, såsom vid oförvållad
arbetslöshet, sjukdomsfall och dyl. En
arbetskonflikt kan således icke anses vara en giltig
orsak, som motiverar understöd från
samhällets sida. Jag erinrar om att
arbetslöshetsunderstöd icke utgår till personer, som är
indragna i arbetskonflikt. Under sådana
förhållanden hörde icke heller understöd i form
av fri skolmateriell, bespisning, fotbeklädnad
m. m. lämnas, då detta innebär ett brytande
mot principen om samhällets neutralitet. Då
arbetskonflikt utbrutit, bör resp.
fackorganisationer övertaga försörjningsplikten för sina
medlemmar och deras familjer och icke såsom
nu sker överlåta ansvaret och kostnaderna på
samhället.
I första hand är ju föräldrarna
försörjningspliktiga gent emot sina barn. Om
målsman på grund av vissa förhållanden som
sammanhänger med hans medlemskap i viss
fackorganisation avstår ifrån arbetstillfällen och
därigenom kommer i ekonomiskt trångmål, bör
detta icke ur samhällets synpunkt betraktas
som förmildrande omständighet, enär han ju
vid sitt inträde i fackorganisationen måste
ha klart for sig de konsekvenser detta
medlemskap medför.
Den ovannämnda skolnämndsledamoten
rekommenderas att ta del av
folkskolestadgans § 49, som föreskriver fökjande:
»Där föräldrar eller målsmän
icke äger tillgång att bekosta barnens
kläder och underhåll vid skolan, bör de
genom kommunens fattigvård
härutinnan understödjas.» Författningen
känner sålunda ingen skillnad mellan
oförvållad och vad herr W. tydligen anser
självförvållad oförmåga att försörja
sina barn. Parallellen, att
arbetslöshetsunderstödet ej utgår till personer, som
är indragna i arbetskonflikt, är i hög
grad missvisande, då det här gäller
barnen och icke en stridande part.
Samhällets åberopade neutralitet vid
arbetskonflikter kan givetvis icke innebära, att
oförskyllda lidanden dragas över
barnen, vilkas neutralitet i politiska och
sociala fejder måste lämnas oförkränkt.
Folkskolan-grundskolan bör värnas
mot ett överdrivet besparingsnit
framhåller Kalmar folkskolestyrelse i en
inlaga till stadsfullmäktige med anledning
av den lokala besparingsnämndens
förslag om t. ex. indragning av
hjälpklasserna, avkortning av den årliga lästiden,
ökat barnantal i klasserna o. s. v.
Skolstyrelsen skriver bl. a. följande:
Efter genomförandet av den nya
läroverksorganisationen har folkskolan blivit den enda
av staten erkända grundskolan för den högre
skolbildningen, och därför gör sig behovet av
ett välordnat folkskoleväsen nu än mera
gällande än tillförne. Särskilt är det fallet i
en stad som Kalmar med sitt nya
förstklassiga läroverk. Det synes folkskolestyrelsen
mycket egendomligt, att man omedelbart
efter invigningen av denna läroanstalt, vilken
får c:a 3/4 av sina elever från stadens
folkskolor, framlägger förslag till åtgärder, vilka,
om de genomföras, skulle i avsevärd grad
försvaga den grund, på vilken
undervisningsarbetet i det nya läroverket ska byggas.
Hittills »har barn, vilka fått sin grundläggande
utbildning i Kalmar folkskolor, stått sig väl
i konkurrensen vid inträdesprövningarna, och
föräldrar av olika samhällsställning har med
ytterst få undantag förtroendefullt sänt sina
barn till folkskolan för att där få sin
grundläggande utbildning.
För egen del fogar tidningen Östra
Smålånd, vilken återgivit
skolstyrelsens utlåtande, till detsamma följande
välbefogade erinringar.
Det är ostridigt, att folkskolestyrelsen lagt
mycket starka sakskäl som grund för sitt
utlåtande. Naturligtvis kan den dag stunda,
då man nödgas rubba på anslagen till vår
folkskola. Men det bör väl vara en av de sista
åtgärder man tillgriper sedan alla andra
vägar är stängda. Och så illa ställt är det
dess bättre inte för Kalmar stad, att man av
budgetära skäl ser sig nödsakad att beskära
möjligheterna för folkskolan att lämna en
förstklassig undervisning.
Det anförda borde kunna tjäna som
en tankeställare för de större eller
mindre »Geddeskommittéer» lite
varstans i landet, vilka med betydligt mera
frejdigt mod än sakkunskap gått till
värvet att sätta folkskolan på
indragningsstat. Ett varningens ord mot att
under trycket av en visserligen svår
men dock övergående ekonomisk kris
rasera, vad som under årtionden byggts
upp till fromma för vårt lands barn, är
sannerligen väl på sin plats.
Hur många lärare
blir överflödiga?
Den till skolöverstyrelsen först
inkomna förteckningen över antalet
lärartjänster, som kan indragas
inom ett inspektionsområde, avser
Dalamas östra inspektionsområde
och upptar följande skoldistrikt och
antal indragbara lärartjänster:
Domnaryet 3 folksk.-tj., l
småsk.-tj.; Stora Tuna 5 sm.; Silvberg 2
sm.; Gustavs 2 sm.; Säters
landsförsaml. l f., 2 sm.; Hedemora
landsförsaml. 4 f., 3 sm.; Husby 2 f., 4
sm., l mindre folksk.-tj.; Folkärna
l sm.; By 7 f., 4 sm.; Garpenberg 2
f.; Grytnäs 3 sm.; Falun 3 sm.; Falu
landsförsaml. l f., 3 sm.; Sundborn
4 sm.; St. Skedvi 6 sm.; Torsång 2
sm., l ml; Aspeboda l sm.; Vika l
f. och Hosjö 2 sm., l mf.
Övertaliga är således inom
inspektionsområdet 21
folkskollärartjänster, 48 småskollärartjänsier och
3 tjänster vid mindre folkskola utom
de tjänster, vilka kan indragas utan
lärares förflyttning till annat
skoldistrikt.
Vi tar säkerligen icke miste, om vi
antar, att folkskolinspektör E. G. C.
Brandt kommer att stå främst icke
blott däri, att han först avlämnar
sin förteckning utan även i förmåga
att finna överflödiga lärartjänster
bland dem han förut förklarat
erforderliga.
Härpå tyder en tidningsuppgift,
att 17 folkskolinspektörer kommer
att redovisa sammanlagt 320
överflödiga tjänster, varav icke mindre
än 72 skulle falla på Dalarnas östra
inspektionsområde.
Ungdomslitteraturen.
Ungdomens bokvecka blev en
succé, större än arrangörerna ens
vågat drömma om. Press, radio,
skolor och bibliotek har ägnat »veckan»
en storartad uppmärksamhet, och
resultaten av propagandan torde
inte utebli. I ungdomsbiblioteken har
man redan kunnat konstatera många
nyamnälningar på låntagarlistorna
och åtskilligt flera boklån än under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
