Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 47. 22 nov. 1933 - Dödsfall - A. E. Larsson - L. M. Bergqvist - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men. Efter kortare vikariat vid Västanfors
skolor blev han vikarie vid Norr Kivsta skola
v. t. 1899 och ord. lärare vid samma skola
fr. o. m. höstterminen detta år. Samtidigt
tillträdde han befattningen som organist ooh
klockare vid kyrkan. Han kvarstannade i
socknen, ända tills han med uppnådd
pensionsålder med utgången av 1929 avgick från
sina tjänster. Försynt och plikttrogen skötte
han sin dagliga gärning i skolan och kyrkan,
och hans minne lever säkert bland de många,
som han under sin 30-åriga lärartid fostrat.
L. M. Bergqvist.
Efter en tids sjuklighet har f. d.
folkskolläraren och kantorn i Holm Lars Magnus
Bergqvist, Kungsbacka, avlidit. Den döde
var född den 14 febr. 1848 i Nöttja
församling. Efter avlagd folkskollärarexamen
innehade han en del folkskollärartjänster på
olika platser i Småland och kom därefter
omkring år 1880 till Holm, där han blev
folkskollärare och kantor. I Holm stannade han
till 1909, då han avgick med pension.
LITTERATUR
Hembygd och fosterland. Lärobok i medborgarkunskap.
Av A. G. Joelsson.
J. A. Lindblads förlag. Uppsala 1933. Häft.
kr. 0: 90. Inb. kr 1: 25.
Fortsättningsskolan har f. n. ett
20-tal läroböcker och handledningar i
ämnet medborgarkunskap att välja
emellan. Det senaste bidraget utgöres av
Joelssons »Hembygd och fosterland».
Förf. har särskilt haft i sikte
fortsätt-ningsskolestadgans bestämmelse om det
religiöst-sedliga momentet vid
undervisningen. Denna synpunkt -
»lärjungens utveckling som människa, hans
personlighets utbildning, hans karaktärs
daning» - fasthålles konsekvent hela
arbetet igenom, och man får den
uppfattningen, att förf. löst uppgiften på
ett både modigt och lyckligt sätt.
Bokens disposition är ny och självständig.
Sålunda talar Joelsson under
avdelningen hemmet även om fattigvård,
barnavård och hälsovård. Efter redogörelsen
för skolan och kyrkan har lagts in ett
stycke om trafikkultur -. där man med
glädje ser en hänvisning till Rimbys
lilla förträffliga skrift »I trafikvimlet»
- varefter de kommunala
myndigheterna behandlas under samlingsrubriken
»Styrelse». Den enskildes, hemmets och
samhällets ekonomi behandlas i avd.
»Pengar», varefter bokens första del
avslutas med en redogörelse för länet och
stiftet. Andra delen handlar om
riksdagen, regeringen och konungen. Förf.
kommer ingalunda med några torra
uppräkningar av departement och
ämbetsverk e. d. I stället låter han oss på
en rundvandring genom de olika
departementen se, v a d som göres och hur
det göres. Några fel i framställningen
har jag inte kunnat finna med
undantag av en liten lapsus å sid. 65 i bilden
över riksdagens sammansättning och
uppgifter. Förf. har här. glömt bort, att
1933 års riksdag upphävde
valbarhets-census till första kammaren! Till de
olika avdelningarna hör förträffliga
arbetsuppgifter och i regel även utmärkta
litteraturanvisningar.
Genom hela arbetet går en stark
personlig ton, som dock icke på minsta sätt
stör eller verkar påträngande. Man
känner sig tvärtom tacksam mot förf.,
som vågat och velat göra en personlig
insats i fostrande riktning. Detta jämte
bokens disposition i övrigt gör, att
arbetet blir ett utmärkt hjälpmedel även
för fortsättningsskolans
nykterhetsundervisning. Nykterhetsfrågan kommer
in naturligt i sitt rätta sammanhang
under samlingsrubriken »I
socialdepartementet», där vi får höra talas om
bostadsfrågan, arbetslöshet,
yrkessjukdomar, olycksfall, industrifrågan,
hälsovård, barnavård och fattigvård samt
nykterhetsfrågan. På 2^2 sidor har
Joelsson givit en fullt tillfredsställande
framställning av alkoholfrågan i
enlighet med fordringarna i det kungl,
cirkuläret av år 1928. Han får med något
om alkoholbrukets orsaker, han
framhåller den falska lyckokänsla, som
alkoholen ger, och han erinrar om de
alkoholhaltiga dryckernas ödesdigra inflytande
på precisionsarbete. Rusdryckernas
moraliska och ekonomiska skadeverkningar
på hemmet belyses. För första gången
i en samhällslära för barndomsskolan
blir nykterhetsnämnden såsom
kommunal institution ordentligt framhävd.
Nykterhetsorganisationernas verksamhet
och lagstiftningsarbetet kommer med,
och förf. glömmer inte ens bort
utbildningskurserna för lärare och lärarinnor.
Utom. denna sammanfattande
framställning har förf. även anknutit till
nykterhetsfrågan på andra ställen i boken och
alltid i lämpligt sammanhang. Den enda
anmärkningen man skulle vilja rikta
mot alkoholfrågans behandling är, att
litteraturanvisningarna, som ges vid
arbetsuppgifterna, kunde varit flera och
bättre. Helst skulle de inte hänvisat till
den numera något föråldrade »Handbok
i alkoholfrågan».
Överhuvudtaget framträder i boken
överallt den erfarne pedagogen, som
med säker urskillning valt ut det
viktigaste ur det rika stoffet. Joelsson har
förstått att tala både till hjärtat och
förståndet. Han fostrar lika mycket som
han undervisar. Han har på ett lyckligt
sätt förverkligat det mål, som uppsatts
för ämnet medborgarkunskap, nämligen
att »öppna de ungas blick för de
förmåner det medför att leva i ett ordnat
samhälle, att göra dem förtrogna med de
rättigheter, som tillkommer
medborgaren i ett sådant samhälle, men ock
inskärpa de förpliktelser, dessa förmåners
åtnjutande ålägger varje dess medlem,
samt sålunda göra dem skickade att som
vuxna bruka den medborgerliga
friheten under känsla av ansvar för
samhällelig rättvisa och allmänt väl».
John S. Ericson.
Våra strävanden att individualisera
undervisningen. Uppsatser av Nils
Helger, Nathan ’Stålmarck m. fi.
Ro-etads elevförbunds förlag, Kalmar. Pris
kr. 1:50.
Föreliggande lilla häfte innehåller
flertalet av de uppsatser om
»Lidingöpedagogik», som ingick i
Elevförbundets årsskrift 1932. Härtill har fogats
ett par nya intressanta artiklar: »Indi-
viduell undervisning och dess
tillämpning i historia» av Nathan Stålmarck
och »Något om den individuella
undervisningen i småskolan» av Annie
Fabricius.
I förordet framlägger författarna
principerna för sina försök samt betonar,
att någon särskild »Lidingöpedagogik»
eller något »Lidingösystem» icke
existerar. Detta påpekande synes oss indirekt
innebära en varning för en alltför
bok-stavstrogen efterbildning av de
skildrade förfaringssätten. Och detta kan vara
befogat. Ofta nog har, ej minst inom
pedagogiken, ett gott system, en värdefull
princip blivit misskänd eller kommit i
vanrykte på den grund, att ett slaviskt
efterapande, blottat på personlig
inlevelse, hämmat den bärande
grundtanken.
Hur man vid Lidingö skolor kom att
slå in på nya vägar i fråga om
undervisningen får man besked om i
överlärare Helgers livfulla inledningsuppsats
»Våra strävanden att individualisera
undervisningen». Här lämnas också en
inblick i arbetets uppläggning och
dagliga fortgång i klassen, och man får
uppmärksamheten riktad på hur en del
av den vanliga. klassundervisningens
svåraste stötestenar undviks genom den
den nya ordningen.
Samma förf. lämnar även i
»Arbets-anvisningar och arbetsuppgifter för
hembygdsundervisningen» ett avsnitt av
tillvägagångssättet för detta så
omdebatterade ämnes behandling under
tredje skolåret. Seminarielärare Adolf
Johansson behandlar i
»Hembygdsgeografi» samma ämne i en delvis
kåserande och alltigenom intressant
framställning.
Förutom redan angivna uppsatser
bidrar Nathan Stålmarck med en
tänkvärd studie över »Individuell
undervisning - social fostran». I en
entusiastiskt hållen uppsats om »Arbetsskola
och individuell undervisning»
uppställer Maja Johansson några synpunkter
om hur pass konsekvent vi ska kunna
genomföra dessa nya principer för att
få bästa möjliga resultat. »Några
frågor och svar angående individuell
undervisning» av Rut Svensson upptar
just de spörsmål, som närmast brukar
tränga sig fram, då man försöker börja
med här föreliggande frågor.
Samtliga artiklar är präglade av
hänförelse och intresse för
undervisningsproblemen. Man förstår, att
författarna - alla aktivt verksamma i
folk- och småskolor - förmår skapa en
sådan miljö i sin klass, att »något av
idrottens nimbus kommer över
skolarbetet».
Föreliggande rostadhäfte hör till den
facklitteratur, som varje lärare och
lärarinna bör skaffa. Men också alla
målsmän och. föräldrar med intresse for
undervisningen i våra barndomsskolor
kan säkerligen med nöje och
behållning ta del av detta arbete, vilket skulle
kunna rubriceras som en vägledande och
roande orientering i ett modernt
undervisningssätt.
V. Pn.
1156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
