- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
1165

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 29 nov. 1933 - Sven Jerring och Thure Åkerlund: Vi bildar en skolidrottsförening! - Karl Nordlund: Skolan i det tredje riket. Den tyska nationalsocialismens ställning till skolan och uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hög, som salar ihop. Jag ska räkna upp,
vad som bör finnas:

1 liten kastboll, som väger 60–70 gr. ... 1: 25–1: 50
2 st. slungbollar på 7 hg. och 1 kg. ... 15:–
1 st. handboll eller fotboll ... 10:–
1 st. tidtagarur ... 22:–
1 st. måttband, 10 meter långt ... 7:50
S:a kr. 50:–.

Ett par hoppställningar kan man lätt
slå ihop i träslöjden.

Till löparbana duger mycket väl en
jämn skolgård eller en skogsväg. Den
får dock inte luta utför mer än högst
1/2 meter på 60 meter. En hoppgrop för
längdhopp kan merendels lätt anläggas
i kanten eller förlängningen av
skolgården. På ramens långsida kan man ha en
fast markering för hopplängderna
genom att skruva fast ett stålband, på
vilket finns instansat minimimått för
olika märkesprov.

J.: Det låter ju betydligt mera
ofarligt, än jag föreställde mig, och det
förvånar mig nu inte alls, att så många
föreningar är anslutna till
skolidrottsförbundet. Men Ni har kanske plats för
flera?

Ä.: Det har vi. Och framför allt vill
vi ha flera föreningar i folkskolorna –
vi har alla högre allmänna läroverk med
och nästan alla samrealskolor, men
bland folkskolorna bara var 25:e. Den
siffran är ledsam, och vi hoppas, att
den snabbt ska snyggas till. Sätt i gång,
flickor och pojkar, och hjälp oss lärare!
Dra er inte för de extra besvär, som ni
tror är förenade med ett
föreningsbildande. Ger man sig bara i kast med
besvärligheterna, ska man snart finna, att
det är ett tacksamt arbete.
Skolidrottsförbundets strävan sträcker sig inte så
långt som till en skolidrottsförening i
varje folkskola, men däremot till en
förening i varje skoldistrikt, så att
arbetet kan fördelas på flera lärarkrafter.
En skolidrottsförenings ekonomiska sida
behöver inte utgöra någon stötesten, om
man inte låter planerna flyga för högt
i fråga om materiell och utrustning.
Många skolidrottsföreningar håller så
låg avgift som 25–50 öre per läsår, och
detta täcker väl de viktigaste
utgifterna. Och betänk, vad en sådan förening
kan uträtta! – även oavsett det
idrottsliga. Att verksamhetsområdet kan växa
utöver skolgårdens eller idrottsplanens
gränser, då det finns en intresserad
ledning, det hörde jag ett exempel på
härom året i Stockholm, då en förenings
styrelse, bestående av en lärare och sex
elever strax före jul stegade in till
skolans överlärare och överlämnade 700
kronor till fattiga skolkamraters
beklädnad. Och ändå var inte kassan
renskrapad. Beloppet hade åstadkommits
genom soaréer och
gymnastikuppvisningar, som skolans lärare och elever
ensamma stått för. Så arbetar en riktig
skolidrottsförening! Den vill göra sina
medlemmar till goda idrottsflickor och
idrottspojkar ... och till goda
människor på samma gång.


J.: Det där var så vackert och så bra
sagt, herr Åkerlund, så jag tror vi
slutar med det.


<b>Skolan i det tredje riket<7b>

Den tyska nationalsocialismens
ställning till skolan och uppfostran

Nationalistisk dogmatism och brist
på andlig frihet


Av förste folkskolinspektören fil. dr KARL NORDLUND

Den nationalsocialistiska regimen i
Tyskland grep sig på ett mycket tidigt
stadium an med inorganiserandet av
den tyska skolan i det tredje riket. Som
organisatoriska ledare för detta arbete
kan nämnas ordföranden i den
nationalsocialistiska lärarföreningen Hans
Schemm, tillika kultusminister i
Bayern, vidare Tysklands
riksinrikesminister doktor Frick samt Preussens
kultusminister Rust. Den pedagogiska
opinionsbildningen dirigerades genom de
pedagogiska tidningarnas och tidskrifternas
inordnande under nationalsocialistiskt
inspirerade redaktioner. Av de främsta
läroboksförlagen bildades en
förlagstrust under Schemms ledning. I
skolorna bortrensades s. k. otillförlitliga
lärare: judar, frimurare, marxister o. s. v.,
och särskilt hårt gick utgallringen fram
över ledande skolmän inom
skoladministrationen. Slutligen sammanslogs
efter ingående och ömtåliga förhandlingar
samtliga de tyska lärarföreningarna till
en enda på det sättet, att en del lärare
anslöt sig till den nationalsocialistiska
lärarföreningen och ett stort antal av
de existerande föreningarna korporativt
ingick i denna förening. Under pingsten
försiggick en stor instiftelsefest för det
nybildade lärarförbundet i Magdeburg,
och det förkunnades, att nu hade
pingstundret skett. Målet var nått: »Ett folk,
en skola, ett lärarstånd.»

Nationalsocialismens pedagogiska
idévärld är icke framsprungen inifrån
skolan själv; den är först och sist att
betrakta som uttryck för vad skolan är
skyldig stat och folk. Skolan är alltså
statens tjänare och är underordnad
obetingade statliga krav.
Nationalsocialismens pedagogik är följaktligen i
väsentliga delar ett uttryck för
nationalsocialismens statsåskådning. Denna
åskådning betraktar statshänsynen såsom det
obetingat primära i motsats mot den
liberalistiska åskådningen, som utgår
ifrån de enskilda människorna. Men
staten är betraktad som liktydig med
rasen: utan en enhetlig ras kan icke en
stark stat uppbyggas. Allt som verkar
splittrande inom stat och folk förkastas

illustration placeholder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:33:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/1177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free