Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 6 dec. 1933 - Läst och återgivet - Småskollärarinneutbildningen och läraröverskottet - Mjölbystriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
med anledning av debatten gjort ett
klarläggande uttalande:
Slöjdundervisningen vid folkskolorna avser
i främsta rummet att bibringa eleverna ’håg
och aktning för kroppsligt arbete, utveckla
deras ordningssinne och uppöva deras
iförmå-ga av praktiskt omdöme. Slöjden är med
andra ord icke att betrakta främst som ett
fackämne utan snarare som ett viktigt medel i
uppfostrans och karaktärsdaningens tjänst.
iSåsom påtagligt resultat av (undervisningen i
slöjd i folkskolan bör framstå kunnighet i
hanterandet av slöjdverktyg, insikt i
verktygens vård samt förmåga att självständigt
förfärdiga enkla föremål. Naturligtvis kan man
lika litet i slöjd som i andra ämnen - på
grund av elevernas omogenhet - begära
några märkvärdiga resultat av undervisningen i
»folkskolan.
Vad undervisningen vid
folkskoleseminarierna beträffar, så avser den ju att utbilda
.folkskollärare och icke slöjdlärare. Att
folkskolläraren i de flesta fall är väl skickad att
handha även undervisningen i slöjd vid
folkskolan, kan betvivlas endast av den, som icke
är insatt i frågan eller som begär av
undervisningen i slöjd i ’folkskolan något annat än
vad den är avsedd att giva.
I samma ämne skriver en lärare i H
a-parandabladet:
Med all aktning för siiickarskrået och den
manuella färdigheten, men pedagog blir man
inte utan medfödda anlag och utbildning.
Märk väl, man bör nogsamt skilja mellan
pedagogiskt snickeri och hantverksmässigt
driven undervisning. Undervisarens kall
fordrar en stor portion tålamod, och den, som inte
är van att handleda barn, ger ofta tappt
redan i portgången och hellre än att ge dem
handledning för att kunna mtföra ett
slöjdföremål låter dem utföra arbetet till stor del
själva och till skada för barnet, som
därigenom kommer att lida av
mindervärdighets-komplex. Detta händer ofta, om inte en
skolad lärare handhar undervisningen.
I slöjdundervisningen gives även
rikliga tillfällen att förena det nyttiga med det
nöjsamma. För sådana ämnen som geometri,
räkning och naturkunnighet gives
säkerligen mer än ett tillfälle att på ett mera
åskådligt sätt förtydliga genomgångna
kursmoment.
Med dessa rader har jag endast åsyftat att
i någon mån försöka korrigera uppfattningen
om skolslöjdens värde, vilken nog inte delas
av blott en del ledande personligheter i
»Nedertorneå utan även av ledande personer i
andra kommuner.
Skolstrid med sällsamma poänger är
den rubrik, S o c i a 1-D emokraten
försett en relation av förhållandena i
Södra Sandby med. Tidningen återger
efter Sv. Ltg det passerade och
anknyter härtill följande reflexioner:
Naturligtvis är det här relaterade fallet
alldeles unikt i sitt slag. Anhängare av en
folklig självstyrelse måste emellertid djupt
beklaga den allvarliga brist på ansvarskänsla,
som ådagalagts av dem, vilka placerat den
ifrågavarande skolstyrelseordföranden på en
så betydelsefull kommunal förtroendepost.
Varje S.A.F.-medlem
bör ha
SVENSK
LÄRARTIDNING
O DECEMBER
Småskollärarinneutff
bildningen och
läraröverskottet
Äntligen tycks skolöverstyrelsen
börja inse, att statsmakternas
politik i fråga om
småskollärarinneut-bildningen varit ansvarslös. Här har
planlöst och omotiverat pågått en
examination, som skapat ett
arbetslöst småskollärarinneproletariat. När
varnande röster höjts mot ett
fortsättande på denna väg, har man
med mer eller mindre artiga fraser
viftat bort obekväma kritici. Ännu
i våras, då antalet arbetslösa
lärarinnor uppskattades till 700,
fattades beslut om inrättandet av nya
småskoleseminarier i Strängnäs och
Landskrona, Att skolöverstyrelsen
tillstyrkte detta och att
överstyrelsen icke med kraft understödde den
aktion Svensk Lärartidnings
redaktör igångsatte för att förhindra
användandet av statsmedel för en
ökning av arbetslösheten bland
småskollärarinnorna, måste anses
mycket anmärkningsvärt. Regeringen
justerade som bekant siffrorna för
nyintagning vid
småskoleseminarierna genom att sänka antalet från
föreslagna 140 till 105. Men
startandet av två avdelningar i första
klassen i Strängnäs och en i
Landskrona forcerades fram, trots de
kraftiga varningar häremot, som
motionsvis och i förstakammardebatten
i år framfördes av den som skriver
detta.
Huvudlösheten i detta beslut får
sin blixtbelysning i den utredning
överstyrelsen nu presterat.
Överskottet på småskollärarinnor har i
stället för att minskas visat tendens
att ökas, framhåller
skolöverstyrelsen, som föreslår en ytterligare
minskning av nyintagningen vid
småskoleseminarierna nästa år.
Sålunda bör enligt överstyrelsens
mening seminarierna i Strängnäs,
Landskrona, Skara och Härnösand
icke nu utvecklas till
dubbelseminarier. I Landskrona bör någon ny
klassavdelaiHg icke intagas, och vad
beträffar seminarierna i Skara och
Härnösand bör vid vartdera av dessa
endast en klassavdelning intagas
såsom ersättare för den andra klass,
som utexamineras på våren nästa år.
Icke heller i Strängnäs anser
överstyrelsen bör intagas mer än en
klass. Vidare synes nyintagning
icke böra ske vid seminarierna i
Lycksele och Haparanda. Enligt
överstyrelsens förslag skulle alltså
intagning i första klassen äga rum
endast vid seminarierna i Strängnäs,
Skara, Härnösand, Linköping och
Falun. Överstyrelsen förutsätter, att
.antalet elever i varje klassavdelning
sänkes från 15 till 12.
Vad överstyrelsen nu föreslagit
innebär ett decimerat antal elever i
klasserna samt en i st. f. beräknade
två avdelningar i första klassen i
seminarierna i Strängnäs, Skara,
Landskrona och Härnösand.
Dessutom sker ingen nyintagning i
Haparanda och Lycksele. I våras
fattades beslut på överstyrelsens
tillstyrkan om inrättandet av två nya
småskoleseminarier. Dessa
seminarier har knappast hunnit starta,
förrän överstyrelsen blivit övertygad
om att kraftiga inskränkningar av
lärarinneutbildningen är
nödvändiga. Här om någonsin gör
reflexionerna sannerligen sig själva.
Mjölbystriden
Sedan åtskilliga år tillbaka har en
stundom mycket tillspetsad strid
utkämpats i Mjölby. Upprinnelsen till
att denna fejd drogs inför
offentligheten var ett förfaringssätt från
därvarande överlärare, som sökte
inau-gurera ett system med promemorior,
-av någon anledning kallade
»tjänstepromemorior», vilka hade
karaktären av en anmärkningsjournal.
Frågor rörande en misshaglig lärares
tjänsteförhållanden och privatliv -
t. o. m. ärekränkande beskyllningar
- sammanfördes och överlämnades
av avgående överlärare till dennas
efterträdare. Till historien hör, att
innehållet i dessa anmärkningar
hemlighölls för den ifrågavarande
läraren.
Att förfaringssättet är rättsvidrigt
och innebure - om det finge ostört
florera - ett allvarligt hot mot
folk-skollärarkåren, torde envar inse.
Värner Eydén biträdde också på sin
tid den förfördelade läraren och
fastslog, att dennes förmän var på
villovägar, då de sökte genom
författningshänvisningar göra troligt, att
de haft rätt att föra privata
anmärkningsjournaler, som skulle gå i arv
från överlärare till överlärare.
Rydén framhöll, att ingenstädes i folk-
1301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
