- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
1234

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 13 dec. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARTIDNING

Svenska Kyrkans
Missionstidning

24 st. 16-sidiga nummer årligen,
uppsatser om Svenska Kyrkans arbete i
Afrika, Indien och Kina, artiklar och
notiser om världsmissionen och
hem-landsarbetet. Kikt illustr.

Pris kr. 2: 15 vid prenumeration å
tidningens (Expedition.

Uppsala, postgiro 22107.

uandhi

nu i
bokhandeln

Satyagraha
i Sydafrika

Bidrag till
GANDHIS
självbiografi

Haft. 5.50 inb. 6.75

Av samme förf.:

Mina experiment med
sanningen. 2 delar.

Haft. 5:50, inb. 6:75 pr del.
Se även: M. G. Polak:
Gandhi i vardagslivet.
Haft. 2:75, inb. 3:75.

Svenska Kyrkans
Diakonistyrelses Bokförlag.

att fylla denna uppgift på ett för
skolan och dess arbetare gagneligt sätt.

Till ordförande vid mötet utsågs hr
Körnings och till vice ordförande hr
Broms i Folkarbyn.

Därefter vidtog behandling av
kretsens egna ärenden. Styrelsen beviljades
full och tacksam ansvarsfrihet för det
gångna räkenskapsåret. För täckande
av möteskostnader m. m. ibeslöts en
tillfällig höjning av medlemsavgiften för
ett år med l kr. pr medlem. De
avgående styrelseledamöterna, samt
revisorerna omvaldes.

Härpå behandlades av
centralstyrelsen till kretsarna utsända ärenden.
Kretsen beslöt för sin del biträda
revisorernas hemställan om ansvarsfrihet
för centralstyrelsen och godkände
förslagen om arvoden till styrelsens
funktionärer. Styrelsens förslag angående
ombudsmöten vartannat år beslöt
kretsen avstyrka men godkände av styrelsen
föreslagna nya bestämmelser vid
ombudsvalen.

Dagens viktigaste överläggning gällde
frågan om införande av ett sjunde
obligatoriskt skolår i folkskolan, varom
centralstyrelsen begärt kretsarnas
uttalande. Frågan inleddes av
folkskolinspektören Edvin S t å l f e 11,
Stockholm, som i ett synnerligen
intressant och med livligaste bifall mottaget
anförande klarlade ärendets innebörd.
Av föredraget anföres här följande
synpunkter, vilka förtjänar allmän
uppmärksamhet.

I Sverige råder skillnad mellan skolålder
och skolplikt. Barns skolålder räknas från och
med det år, under vilket ’barnet fyller sju år,
till och med det år, under vilket barnet
fyller ’fjorton år. Skolplikten däremot
regleras genom ’fastställda kurser. Den allmänna
uppfattningen är visserligen, att skolplikten
är 6-årig, men gällande författningar lägger
intet hinder i vägen för skoldistrikten att
införa 7-årig skolplikt. Utvecklingen härvidlag
visar Skolstatistiken, enligt vilken läsåret
1929-1930 barnantalet i sjätte klassen av
rikets folkskolor utgjorde cirka 80 000, medan
antalet i sjunde klass undervisade barn,
utgjorde cirka 13 000, varav omkring 5 000
tillhörde landsbygdsskolor. I ’Stockholm infördes
redan år 1876 en ’frivillig sjunde årsklass och
år 19’20, då 7-årig obligatorisk skolgång
stadgades för staden, thade denna undervisning
vunnit sådan anslutning, att stadgandet i det
stora hela endast blev en ’fastställelse av en
mångårig praxis.

Motiven för införande av sjuårig skolplikt
är av organisatorisk, saklig och social art.
Organisatoriskt sammanhänger frågan om ett
sjunde skolår med frågan om
fortsättningsskolplikten. Det gäller härvid att ta
ståndpunkt, huruvida man önskar ett sjunde
skolår eller fortsättningsskola eller bäggedera.
Nuvarande bestämmelser medgiver, att
iort-sättningsskolan anordnas som ettårig, om
folkskolan är sjuårig. iFör sin del ville tal.
förorda, att ’fortsättningsskolan finge
bibehållas åtminstone som ettårig. Dess idé är för
god för att slopas.

Det sakliga motivet för ett sjunde skolår är
helt enkelt detta, att barnen i våra 6-åriga
skolor ej hinner inhämta tillräckligt grundliga
och djupgående kunskaper i de olika ämnena.
Såväl bland lärarna som bland barnens
målsmän torde enighet råda därom.

Det sociala skälet -utgöres främst av den
rådande arbetslösheten, som har sin grund
däri, att maskinerna i allt större omfattning
ersätter den mänskliga arbetskraften. Tal. ’gav
en mängd intressanta exempel på huru
maskinerna inkopplas på arbetsplatserna, medan
människan urkopplar. Detta är ingen tillfäl-

lig företeelse, varför arbetslösheten
förmodligen kommer att bestå, såvida icke
arbetstiden förkortas. iSamihället bör därför ha råd
att låta ungdomen gå längre i skolan nu än
förr.

Vilka möjligheter har vi då att erhålla ett
sjunde skolår? Tal. ansåg, att föräldrarnas
inställning till skolan nu är välvilligare än
tidigare. Ett exempel härpå är, att
målsmännen nu så no’ga övervakar barnens skolgång,
att skolkning praktiskt taget ej förekommer.
Ur samhällets synpunkt är tidpunkten för
införande av ett sjunde skolår, genom det
starkt sjunkande barnantalet, också mycket
lämplig. Såväl skollokaler som lärarkrafter
kommer ofta att stå till buds utan
merutgif-ter. För övrigt borde väl skolhus lika väl som
exempelvis vägar kunna byggas för
nödhjälpsanslag.

Tidén måste därför anses vara inne för en
utredning om en generell utökning av
skoltiden. Tal. sammanfattade sina synpunkter
så, att han ansåge införande av ett sjunde
skolår vara en av d^ nu angelägnaste
sam-hällsåtgärderna. Ett upplysningsarbete till
förmån .för reformens ’genomförande kan
därför endast vara till gagn för ungdomen och
för vårt land.

Efter diskussionen, vari bl. a.
folkskolinspektören dr Brandt samt
lektorerna "Wetterfors och Hildinger deltog,
beslöt mötet uttala, att spörsmålet om
en allmän sjuårig folkskola vid
lämpligt tillfälle snarast möjligt bör
framföras till statsmakterna för behövliga
ändringar av gällande författningar,
samt att minst en f ortsättnings&kolekurs
bör följa som’överbyggnad på den
sjuåriga folkskolan.

Då mötesförhandlingarna avslutats,
vidtog samkväm, varunder mötets
’ordförande till folkskolmspektör Stålfelt
framförde Falukretsens tacksamhet för
allt hans hängivna arbete i skolans och
S. A. F. :s tjänst. Hr Stålfelt svarade
med att framhålla betydelsen av
krets-föreningarnas fortsatta trofasta arbete
för skolans framgång.

Vid mötet medverkade fröken D öra
Lindgren, fröken I n g r i
Sandberg och hr O. Willner på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt med sång
och musik.

Burträskkretsen hade den 28 oktober
sitt årsmöte å folkskolan i Burträsks
municipalsamhälle. Ett 25-tal lärare
och lärarinnor hade infunnit sig. Mötet
Öppnades av kretsens ordförande,
folkskollärare Alf r. Zingmark, som i
ett kort tal hälsade mötesdeltagarna
välkomna.

Först behandlades de ärenden, som
rörde kretsens egna angelägenheter. Det
gångna årets räkenskaper föredrogs, och
revisorernas yrkande om ansvarsfrihet
för styrelsen och räkenskapsföraren
godkändes. Av kretsstyrelsens ledamöter
var följande i tur att avgå:
folkskolläraren Alfr. Zingmark, ordf., lärarinnan
Nora Brännström, v. ordf., och
lärarinnan Mimmi Moritz. Samtliga omvaldes.
Till revisorer omvaldes folkskollärare
Paul Burström och lärarinnan Adéle
Brännström.

Mötet övergick härefter till att
behandla de ärenden som av
centralstyrelsen utsänts till kretsarna för
yttrande. Föreningens revisorer hade tillstyrkt
kretsarna att bevilja centralstyrelsen
ansvarsfrihet för 1932 års räkenskaper

1234

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/1246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free