Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50 B. Boknummer. 13 dec. 1933 - Carl Björkbom: Vår äldsta bok och boken på 1850-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Vi kan alltså i dessa dagar fira
fyra-hundrafemtioårsminnet av
boktryckarkonstens införande i Sverige. Med
anledning av detta jubileum har i kungl,
bibliotekets visningssal anordnats en
utställning belysande det svenska
boktryckets historia från älsta tid till mitten
av 1800-talet.
Denna utställning är i så mån
märklig, som det är den första i Sverige, som
sökt giva en bild av hela den historiska
utvecklingen. Tidigare
boktryckeriutställningar har begränsat sig till
antingen det allra älsta eller det allra
modernaste trycket.
Det är naturligtvis i första hand
kungl, bibliotekets rika bestånd, som här
utställes, men dessutom har unika
böcker m. m. inlånats från andra bibliotek
och museer, särskilt från Uppsala
universitetsbibliotek.
De svenska böckerna från 1400-talet
är samtliga stora rariteter och en hel
del är kända endast i ett exemplar.
Andra har bevarats blott i sparsamma
fragment. För deras bevarande ha tvänne
omständigheter varit av betydelse.
Vid reformationens genomförande
upplöstes klostren och deras egendom
indrogs till kronan. Deras boksamlingar
blev härvid i stor utsträckning
förstörda. De papistiska böckerna betraktades
ju som onyttigt skräp, när man ej
ansåg dem som positivt farliga. Bland
böckerna fanns emellertid även sådana på
pergament, både handskrivna och
tryckta, och pergamentet var en dyrbar vara,
som kunde komma till praktisk
användning. De löstagna bladen användes i
många fall till att inbinda handlingar,
särskilt fogderäkenskaper för den
kungliga räknekammaren. Tillsammans över
30 000 blad ha på detta sätt bevarats
som omslag i Kammararkivet i
Stockholm, representerande rester av inemot
5 000 olika arbeten. På 1860-talet påbör-
jade dåvarande riksbibliotekarien
Klemming en undersökning av
arkivalieom-slagen och lyckades bl. a. hopsätta ett
så gott som fullständigt exemplar av
den första större tryckta boken i
Sverige, ett missale för Uppsala ärkestift,
tryckt 1484, vilket tidigare varit
fullständigt okänt. Detta exemplar är nu
utställt jämte andra på samma sätt
rekonstruerade svenska tryck.
Anteckningar på bladen bära vittne om deras
tidigare användning.
Här gäller det i första hand de
större bokverken, som på så sätt räddats
undan vandalismen och bevarats till vår
tid. Nu finnes emellertid även mindre
och obetydligare tryckalster, som ingen,
ens av praktiska hänsyn, kunde tänka
att bevara och som därför kunde anses
förutbestämda att gå helt förlorade.
Dessa tryck (ettbladstryck som
avlats-brev, cirkulär; skolböcker m. m.) har
ett stort värde för den historiska
forskningen samt erbjuder dessutom ofta ett
kulturhistoriskt intresse. Även dylika
tryck har bevarats till vår tid på grund
av följande omständigheter.
Vid bindningen av böcker behövdes
till fyllning i pärmarna m. m. även
papper, och härvid användes makulatur,
bestående av restupplagor av icke längre
kuranta tryck samt dessutom provblad
och korrekturark m. m. Under senare
tid har forskarna börjat i allt större
utsträckning rikta uppmärksamheten på
de gamla bokbanden och ur deras
pärmar har ytterst viktiga dokument till
den älsta boktryckarkonstens historia
framdragits. Det nämndes ovan, att ett
fragment av den tidigaste svenska
tryckta boken bevarats på detta sätt.
Kungliga bibliotekets utställning ger flera
intressanta prov på dylika fynd, dels
löstagna, dels ännu fastsittande i
pärmarna. Så finns t. ex. en del avlatsbrev och
delaktighetsbrev, samt vidare korrektur-
Ett uppslag ur den första l Sverige med kartor illustrerade boken, tryckt 1858.
1346
blad, vilka visar sättet att rätta
korrektur under medeltiden. De tecken, som
därvid användes, skiljer sig föga från
de nu brukliga.
De älsta trycken i Sverige som
annorstädes utgöras av böcker för
gudstjänstbruk, folkliga uppbyggelseskrifter,
skolböcker och ettbladstryck. Flera av
de större trycken utmärker sig för stor
skönhet, ja de måste anses som de
vackraste tryck, som utgått från svenska
pressar. Särskilt bör påpekas de av
Bartholomeus Gothan utförda liturgiska
böckerna.
Medan man vid utställningens
anordnande för 1400-talets vidkommande
eftersträvat en viss fullständighet, var
man för den följande tiden tvungen att
göra ett urval, Man har därvid sökt giva
karakteristiska prov på de olika
pressar-nas alster, både prakttrycken och de
mera vanliga. Dessutom har även utställts
kulturhistoriskt intressanta böcker, som
den första psalmboken, katekesen,
almanackan m. m.
Från och med 1526 finnes i Sverige,
under femtonhundratalet endast ett
tryckeri, nämligen det av Gustav Vasa
inrättade Kungliga boktryckeriet i
Stockholm, vilket dock under åren 1540
-41 var överflyttat till Uppsala i och
för tryckningen av den nya
bibelupplagan. 1520- och 30-talen karakteriseras av
de små kvartvolymerna av Olaus Petris
småskrifter, som i vidaste kretsar
spri-de reformationens läror i vårt land.
Gustav Vasa bibeln, det största verk som
under detta århundrade utkom i vårt
land är ur alla synpunkter ett
praktfullt tryckalster, utfört av liibeckaren
Jurgen Kichojff och prytt med en
mängd träsnitt. Bland de utställda
1500-talstrycken finnes även en liten
kuriositet, som kan påräkna ett allmännare
intresse. Det är ett exemplar av den
av Johan III utgivna skriften om
orsakerna till Erik XIV:s avsättning, där
konungen själv gjort rättelser för en ny
upplaga, vilken utkom 1575. Vidare kan
påpekas Johan III :s liturgi tryckt 1576,
varav utlagts tvenne exemplar, ett för
att visa det vackra trycket med dess
invecklade sats av olika typsorter, samt ett
annat inbundet i det röda
sammetsbandet, som antagligen givit denna bok dess
namn »Böda boken».
1600-talet uppvisar en stark
utveckling av boktryckarkonsten i vårt land.
Vid början av århundradet fanns i hela
landet endast ett tryckeri, medan
antalet vid seklets slut uppgick till sjutton.
Flera landsortsstäder, såsom Uppsala,
Strängnäs, Västerås, Kalmar m. fi. fick
nu egna tryckerier. Den största
betydelsen hade dock tryckerierna i Stockholm,
där under detta århundrade verkade
män som Anund och Olof Helsing,
Christian Reusner, Ignatius Meurer, de
tre medlemmarna av familjen Keyser,
Georg Gottlieb Burchardi m. fi., vilka
gott kunde taga upp tävlan med
utlandets boktryckare. Vi lägger i första
hand märke till den stora Gustav
Adolfsbibeln, tryckt 1618 av Olof Helsing, av
vilken finnes utlagt ett praktfullt exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
