- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
1275

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 51. 20 dec. 1933 - Johan Forssell: Språk och stil i barnens »bredvidläsning» - Skolvärlden runt - Folkskolinspektörsmötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följaktligen, oberoende av
sammanhanget, konsekvent heta exempelvis:
»vi kommer», »vi satt», »ha^i ska säja»,
»hon sa» o. s. v., ifall fråga nämligen
är om utkommande moden, litteratur.
Den existerande äldre litteraturen
beröres naturligtvis inte av vad som ovan
sagts.

Beträffande rikstalspråket i dettas
skiljaktighet från (det äldre)
skriftspråket må särskilt hänvisas till lektor
Odal Ottelin: »Scenspråket. Motsatsen
mellan skrift och tal», rörande
spörsmålet om skriftsvenskans modernisering
till rektor Harald Dahlgren: »Det nya
skriftspråket» samt slutligen i fråga
om den aktuella diskussionen i ämnet
till iindertecknads uppsats »Om
talspråk och skriftspråk i skolan»
(Folkskolans årsbok 1934).

SVENSK LÄRARTIDNING

SKOLVÄRLDEN RUNT

Holländska universiteten stänger till
om sig.

Regeringen har förelagt parlamentet
ett lagutkast, genom vilket
möjligheterna för utländska studenter att få
studera vid holländska universitet
beskäres, varjämte tillåtelsen för
utlänning-är att avlägga universitetsexamina
eller statliga prövningar, vilka medför
befogenhet att bekläda ämbeten,
inskränkes. I motiveringen till
lagförslaget heter det, att ’utlänningars
oinskränkta utövande av vissa yrken,
såsom tandläkar-, lakar-, advokat- och
apotekaryrkena, kan leda till icke
önskvärda konsekvenser o-ch att en sådan
fara måste förebyggas i tid.

Åtgärden har sin grund i den starka
tillströmningen av tyska flyktingar till
de holländska högskolorna.

Franska lärare på resor.

Syndicat National har under ferierna
1933 förmedlat resor i utlandet för 300
medlemmar. Grupper av franska
folkskollärare har vistats i England,
Belgien, Holland, Schweiz, Österrike,
Tjeckoslovakien, Polen och Ungern.
Föreningen hoppas att genom dessa
gruppresor stimulera ett internationellt
tänkesätt hos sina medlemmar.

Hollands lärarföreningar.

Under de sista åren har man försökt
att åstadkomma en sammanslagning
mellan Hollands två största lärarföreningar,
Nederlandsch Onderwijzers Genootscap
och Bond van Nederlandsch
Onderwij-zers. Försöket har misslyckats på grund
av att de föreslagna stadgarna ej
garanterat den nya föreningens politiska
neutralitet.

U. S. Ars skolor och krisen.

American Federation of Teachers har
till administrationen av National Ke-

covery Act överlämnat ett förslag
angående folkskolan och lärarna.
Föreningen påminner om att skolans
verksamhet har beskurits i hög grad under
krisåren, ett otal skolor har stängts och
25 % av en lärarkår på mer än en
miljon står arbetslös. Föreningen påpekar,
att uppbyggandet av nya skolhus och
reparation av de nu fallfärdiga skulle
ge arbete åt industri och
byggnadsverksamhet.

Föreningen begär följande: 1. En
löneskala ska bestämmas med fastställd
minimilön och med tillägg vart 5 :e år,
till dess maximum nåtts. Lönerna ska
baseras på löner för andra statens
ämbetsmän. (Hittills har de amerikanska
lärarnas löner bestämts godtyckligt av
stat eller annan myndighet, som tillsatt
lärare. I Amerika finns ingen lag, som
bestämmer lärartillsättningar. och
lärarlöner, utan varje stat och t. o. m. varje
kommun är suverän i fråga om
skol-angelägenheter.)

2. Fasta lärartjänster.

3. Ett maximum av 5 skoltimmar pr
dag, och ett fastställt maximum för
elevantal pr Mass.

4. Möjlighet för lärarna att fortbilda
sig.

5. Hävdandet av en viss pedagogisk
nivå i folkskolan. Föreningen påminner
om att under de senare åren
lärotimmarna förkortats och vissa skolämnen
uteslutits.

6. En lag angående
pensionsförhållandena. Denna lag bör utan undantag
införas i alla stater.

Föreningens skrivelse tyder på allt
annat än idealiska förhållanden i
Amerikas skolvärld.

Skolreformer i Nya Zeeland.

Vid den sista lärarkongressen
formulerades en hel del önskemål, av vilka
man kan utläsa, att Nya Zeeland även
i fråga om folkskolan vill vara ett
föregångsland.

Lärarna uttalar först en förhoppning
om att varje barn ska få möjlighet att
åtnjuta en utbildning, som utvecklar
alla dess goda anlag. Man begär
vidare, att den obligatoriska skolgången
ska fastställas från 5 till 15 års
ålder, och att rigorösa avgångsexamina
ska avskaffas vid folkskolan. Varje
barn, som genomgått den obligatoriska
folkskolan ska ha rätt att få ett intyg
från skolan, och detta intyg ska på
samma gång ge en anvisning om
barnets speciella anlag, detta till hjälp för
den fortsatta undervisningen. Man
kräver, att åtgärder vidtages för
undervisning av efterblivna och abnorma barn.
För att skolarbetet ska kunna bedrivas
effektivt, bör klassernas elevantal
begränsas till 30, undantagsvis 35, och av
samma skäl bör all Skolmateriell
tillhandahållas gratis.

[-Folkskolinspek-törsmötet-]

{+Folkskolinspek-
törsmötet+}

Den 6-9 december hölls en
konferens i skolöverstyrelsen med
folkskolinspektörerna i landet samt vissa
kommunala folkskolinspektörer. Mötet
öppnades av generaldirektör O. Holmdahl,
Det första överläggningsämnet var
indragning av lärartjänster, de nya
bestämmelserna om tillsättning och
förflyttning av lärare. Inledare var
undervisningsrådet S. Nylund.
Undervisningsrådet Almkvist inledde därefter
en diskussion om skolskjutsar samt
inackordering av skolbarn. Den första
dagens sista överläggningsämne gällde
biblioteket i skolans tjänst, och inledare
var förste bibliotekskonsulenten TynelL

Andra mötesdagen ägnades åt
fortsättningsskolan samt ett obligatoriskt
sjunde folkskolår. Den första
diskussionen - om fortsättningsskolväsendets
centralisering - inleddes av
undervisningsrådet J. Engvall. Därpå följde en
överläggning om ett obligatoriskt
sjunde folkskolår, vilken inleddes av
folkskolinspektör Nils Persson, Simrishamn.
En diskussion om medborgarkunskap en
i fortsättningsskolan med
folkskolinspektör Hofstedt som inledare och ett
kort orienterande föredrag av
folkskolinspektör Grälen om förslag till
nor-malundervisningsplaner för
fortsättningsskolor avslutade den dagens
program.

Den tredje dagen, som helt ägnades
åt gymnastiken, var kapten Berg von
Lindes. Det var Sundbybergs folkskola,
som var i elden. Sedan gossorkestern
spelat upp och borgmästare Scherling
hälsat gästerna välkomna tog
uppvisningen genast vid under ledning av
respektive klassavdelningslärare.
Belåtenheten och behållningen bland
inspektörerna var synnerligen stor.

Den 9 december avslutades
folkskolinspektörernas möte. Det första
överläggningsämnet - i vad mån kan och
bör man kräva bestämda, påtagliga
resultat av folkskolans undervisning f -
inleddes av folkskolinspektör Helge
Haage.

Sedan diskuterades erfarenheter
angående individuell undervisning i
folkskolan, vilken fråga inleddes av
folkskolinspektör Gierow. Mötets sista
överläggningsämne var folkskolans
läroboksfråga, vilken inleddes av
folkskolinspektör Paradis. Undervisningsrådet
Bruce lämnade några korta
meddelanden om fördelningen av anslaget till
folkskolinspektörernas
resekostnadsersättning, om grunderna för befrielse
från skolgång av barn före det år de
fyller tretton år och om minimiantalet
lärjungar i slöjdavdelningar.

Utbytet av mötet betecknas såsom
synnerligen gott och vid förfrågan
vitsordas, ., att de för folkskolan aktuella och
vitala frågor, som stått på
dagordningen, rönt utomordentligt intresse, vilket
bl. a. tagit sig uttryck i långvariga och

lar»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:33:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/1287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free