Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 52. 27 dec. 1933 - Historiska vykort. En intressant artikelserie för Svensk Lärartidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK
Årg. 52 1933
27 Dec.
Nr 52
LÄRARTIDNING
ORGAN FOR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
HISTORISKA VYKORT
Fabian Månssons syn på vikingatiden
Svenskarna och folkvandringarna
Kristendomen i Västerlandet
En intressant artikelserie
for Svensk Lärartidning
Fabian Månsson.
Svensk Lärartidning har haft nöjet
att från fil. dr Fabian Månsson få
mottaga en artikelserie under den
gemensamma rubriken Historiska
vykort. Dr Fabians originella
uppläggning av ämnet ska säkerligen
tilldraga sig stort intresse i
folkskol-lärarkretsar. De följande artiklarna
införes under 1934.
Det är intet tvivel om att icke de
nordiska folken tagit livlig del i den
stora emigration i Europa, som föregick
de mot romarriket riktade två stora
folkstormarna, vilka vi kallar
folkvandringarna, Redan Tacitus, som skrev
halvannan mansålder efter Kristus och
väl kände vad han skrev om, då hans
svärfader Agricola var romersk
ståthållare i England ’och Tacitus själv
sannolikt mer än en gång färdats vägen
dit upp, omtalar Sverige som ett land,
rikt på vapen, skepp och stridbara män.
Att det här bedrivits skeppsbyggeri och
sjöfart -både då och tidigare kan vi se
av hällristningarnas skeppsbilder,
vilka måste vara framställda åtminstone
ett halvt tusen år innan Tacitus skrev
sin historia. Av hans beskrivning av
Östersjöns skepp på hans tid finner man
också att de båtar, som framställes på
hällristningarna, i stort sett är
identiska med dem han skildrar liksom med
dem vikingarna brukade 800 år senare,
endast med det undantaget att båtarna
på hans tid enbart roddes och saknade
segel. I stort sett fanns dessa fartyg i
något förminskat format som
fiskefartyg i Östersjön ännu för femtio år
sedan och förde även då endast ett
råsegel, ehuru något högre och annorlunda
ställt än på vikingatiden, i det att
fiskebåtsseglets övre bakre hörn sköt upp i
något mera spetsig vinkel än
vikingabåtens.
Att Nordens länder var* rika på va-
pen vid den tiden är sannolikt redan
därav att sådana förekom både väl
utarbetade och talrika redan under
bronsåldern. I inga andra delar av Europa
har man funnit så sköna bronsvapen
som i Danmark och Sydsverige. Endast
i de förhistoriska städer som en gång
beboddes av den grekiska rasen har
deras like sett dagen.
Däremot har vi svårare att avgöra
om hans upp?fattning är riktig att
Sverige även så tidigt som under aposteln
Johannes verksamhetstid var rikt på
män. Men man kan antaga det då man
vet, att de som efter folkstormen
övertog makten i romarriket till stor del
höll fast vid den traditionen att deras
förfäder en gång flyttat från den
skandinaviska halvön ner till Europas
fastland och till och med betecknade
Skandinavien som den ariska rasens
ursprungskälla. Det var fallet med goterna,
vilka sade sig ha farit över till Weich-
.A<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
