Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 52. 27 dec. 1933 - Fria ord - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Prissänkning1 å * kol m ateriell!
Härmed meddelas att nedanstående firmor fr. o. m. den l januari 1934 tillämpa
nedsatta priser å skriv^ och räkneböcker samt å en hel del andra artiklar.
Det valutatillägg, som hittills beräknats å vissa ^importvaror, har samtidigt slopats,
och katalogpriserna satts med hänsyn till nu gällande valutakurser.
A.*B. Magnus Bergvall
Stockholm
Ehlins Skrivmaterial A.*
Stockholm
Borås Pappersförädlings A.*B.
Göteborg
Svenska Skolmateriel A.*B. Gevalia
Gävle
Gransholms Aktiebolag
Gemla
Skriv* och Ritboksaktiebolaget
Arlöv-Gävle-Nässjö-Stockholm-Göteborg
Skrivboksaktiebolaget J. Stenqvist
Kvidinge
sätt, som kan vara förrädiskt och som Sv. Ltg
fördömer, när det gäller kåranslutna lärare -
utan därför att tidningen vägrade införa ett
svar. Sv. Ltg söker nu skydd bakom
aktualitetedjävulen. Sv. Ltg är dock ingen
dagetidning. Vill väl inte heller jämställas med
Vecko journalen. En månads mellanrum eller
något mer hade icke ’behövt utgöra något
hinder för en allvarligt syftande pedagogisk
facktidning. Man diskuterar i månadstidskrifter.
Icke heller bruka brev från Tallberg till
Stockholm taga 4 dagar; svaret avsändes från
Tallberg den 6 jan. Som ytterligare skäl för
sin vägran anför tidningen, att jag själv
skulle ansett det »inte vara mycket att svara».
Tidningen underskattar läsarnas intelligens.
Det faller på sin egen orimlighet att jag
skulle skriva och skicka iväg ett svar till
tidningen och bedja den icke taga in det!
Bristen på bärande skäl belyses bäst, när man
måste uppta ett annars så dyrbart utrymme
med dylika plattityder och lek med lösryckta
citat.
Det andra exemplet rörde artikeln om
professor Rothe. Det svar, som lämnades som skäl
till dess refusering, var ordagrant: »Den
åtföljdes ej av annonsmanuskript.» Det
avgörande tycks nu vara att det jag kallat »en
kort orienterande artikel om Richard Rothe»
det vill Sv. Ltg beteckna »en längre
reklamnotis» om iSiljanskolans kurser. Läsarna
kunna själva döma. Samma artikel, som vägrats
införande, inflöt i Sv. Ltg den 17 juni 1931,
ehuru placerad i notisavdelningen, och satt
med petitstil och med rubrik av Sv. Ltg,
sedan annons beordrate. I en redogörelse på 95
rader om Rothe omnämnes endast på islutet
den blivande kursen som’ en hänvisning till
djupare självstudium. Är detta reklamnotis,
då är i långt högre grad en bokrecension
reklamnotis om författare och bokförläggare.
Och Sv. Ltg:s egen artikel om Rothe skulle
enl. denna terminologi bli en reklamartikel
om Rothe, som ju inte höll sina kurser gratis.
Det var icke som »gratisreklam», jag anhöll
om artikelns införande utan som något
pedagogiskt värdefullt. Sv. Ltg tycks, bländad av
den moderna reklammentaliteten, som ser
reklam i allt, glömma sina prenumeranter,
glömma, att den är jsn pedagogisk facktidskrift och
»organ för ’Sveriges Allmänna
Folkskollärarförening». Prenumeranterna erlägga sin tribut
och ha därför rätt att utan hinder av ge-
schäftssynpunkter få reda på det pedagogiskt
värdefulla. Sv. Ltg ger själv belägg för att
det här gällde något sådant.
Tidningens försvar kulminerar i en rent
o vederhäftig beskyllning. Siljanskolan och
dess kurser kallas »privatgeschäft». Med
geschäft menar man i dagligt tal ett företag
inställt endast pä ekonomisk vinst och gärna
på i ett tvetydigt sätt. Jag ber tidningen ge
skäl för sin beskyllning. Vore den sann, borde
den hålla sig för god att göra betald
textreklam för ett geschäft i pedagogik, såsom
tidningen nu gör genom att »privilegiera»
annonser med text i notisavdelningen, som
sålunda blir en annonsavdelning i dubblett. På så
sätt gynnas »privatgeschäften» och motverkas
de pedagogiskt motiverade företagen, som
alltid ha svårt att betala annonser. Detta är
geschäft men hänsyn till tvetydigheten att
förtjäna. Men Sv. Ltg tycks finna systemet
legitimt att låta ekonomiska synpunkter
inverka på texten. Kanske det även existerar
ett samband mellan de böcker, som recenseras
och de annonser som tydligen finansiera
boknumren ?
Eller är enligt Sv. Ltgrs terminologi allting
privatgeschäft, som icke är statligt? I så fall
är Pestalozzi, »folkskolans fader»,
Rudenschöld, Anna Sandström, den långa raden av
pedagogiska pioniärer, geschäftsmakare. Men
konsekvensen blir egendomlig. De människor,
som av synnerligen rena pedagogiska motiv
ge bort sina pengar och sitt arbete och
riskera sin livsexistens - den inställning, utan
viljen Siljanskolan och dess kurser aldrig
kommit till - de äro geschäftsmakare. Men
de, som äro avlönade och bli pensionerade av
staten, de skulle endast därför ha rena motiv!
Ordf. i S. A. F. kommer i en mycket
egendomlig motsatsställning till redaktören för
Sv. Ltg, trots att det ju fysiskt sett är en
och samma person. S. A. F. har nyligen gjort
ett berömvärt initiativ och i en skrivelse
uppmanat regeringen »främja den frivilliga
utbildningen» för hjälpklasslärare. Ett bidrag
till en sådan frivillig utbildning vill
Siljanskolans kurser vara. I samråd med Svenska
föreningen för psykisk hälsovård av barn
och ungdom har där de första kurserna i
Sverige i psykisk hälsovård av barn och
ungdom hållits under så framstående
psykopeda-goger som professor Hanselmann och med.
och fil. dr Hoffer. Kurser, som hittills icke
visats annat intresse från Sv. I/t g: s sida än
annonsintresset.
Är det för mycket begärt att anmoda
ordföranden i S. A. F. att uppmana redaktören
för Sv. Ltg att likaledes »främja den
frivilliga utbildningen» i stället för att nu
motarbeta den genom personliga
misstänkliggö-randen och grundlösa beskyllningar och igenom
att till på köpet geschäftsmässdgt slå mynt av
de frivilliga uppoffringarna.
Riksdagsman Wagnson har ju nyligen i
fallet Radiotjänst visat sig kunna hävda
all-mänt-kulturella intressen gentemot trånga
ge-schäftesynpunkter.
Siljanskolan, Tallberg, den 20 dec. 1933.
Harald Alm.
Som den uppmärksamma läsaren
torde märka, innehåller hr Alms
ovanstående artikel visserligen några nya
insinuationer men i sak ingenting, som inte
blivit belyst i det redaktionella
uttalande, mot vilket han vänder sig. Vi
förstår; att hr Alm är övertygad om att
han har rätt. De, som intresserar sig för
denna tvist, kan genom att ögna genom
notisen om Rothes kurs vid Siljanskolan
sid. 560 (1932), Miss X:s artikel i nr
52 (1932) samt vårt uttalande nu i nr
50, lätt avgöra, vem som har rätt.
Red.
TILLKÄNNAGIVANDEN
För inträdessökande
till seminarier anordnas förberedande kurs i
.Strängnäs l februari-slutet av maj.
Anmälningar insändas fore 15 januari till
undertecknad E. Haking, som även lämnar närmare
upplysningar.
Edvin Aspling. Ernst Haking.
Helmer Wikström.______Ossian Carlsson.
Förberedande kurs i Skara
för inträdessökande till småskoleseminarier
börjar den 15 januari.
Elin Olsson. Erik Åkerström.
’Sem.-lär. ’Sem.-lär.
Tel. Skara 580.
1299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
