- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
34

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

ena dagen skal) säga åt den andra, till dess att dagarne hafva
en ända.

Upplåten, 1* ordets tjenare I mine medtjenare! låten upp
bokena for hela folket; läsen ur det eviga förbundets bok hvad
skrifvit är, oss till tröst och lärdom, om vedermödan och
hvilan, förgängelsen och hoppet, döden och odödligbeten.......

Wallin.

En Nyårsnatt.

Bref.

Du har att fordra af mig ett bref, och nu är det ett behof för
mig, att betala min skuld. Jag kan ej, såsom min
kammarkam-rat, somna ifrån det sköna året 1824, som nu spökar till afc
sked, innan väggurets hammare afrättat det; — och i denna
andestund far ensamheten med isig hand öfver hjertat, och
drifver det att söka beröring med ett <annat beslägtadt hjerta. —

— Men hvart har året så hastigt ilat undan mig? Dess
böljan står ej stort aflägsnare för mitt minne, än gårdagens.

Vid fem års ålder bjöd jag också till att famna årets, så
väl som jordens rund; men liksom den trånga tanken ej kunde
utflytta verldens ända längre, än straxt bortom den ännu af mig
obesökta ändan af min födelsestad, så kunde den ej heller då
bättre rymma årets vidlyftiga utsträckning, än den öfvade tanken
rymmer oändligheten. — Tids-scalan är nu förminskad, liksom
i vissa delar jag sjelf.

Dock — menniskan kan hafva flera olika ur- och
tidmätningar inom samma minuter.

Nyss lade jag bort pennan, och ville taga farväl af det
vänliga året, som skänkt mig så mycket godt. Jag tyckte mig
höra dess sorgsna afskedssuckar i den tunga töblåsten, som sve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free