Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
måga att skapa sjelfva händelserna, ändra sjelfva läget, ooh
öppna för nationerne nya verkningskretsar; så voro de dock
mera riktige, emedan de omedelbart härflöto ifrån objecterna,
mera säkre, emedan de tillika voro omedelbara verkningar af
egen kunskaps förmåga, och ifölje ’deraf mera tillämplige, än
våre. De hade sitt ursprung i verksamheten, men de återgingo
äfven dit. De voro tillräcklige för de kända ställningarna, och
ofta, genom sjelfva verksamhetens bana, genom den styrka och
dristighet, och den rådighet, som åtföljer känslan af försökta
krafter, äfven för nya uppträden, hvilka ej mera likna de gamla.
I sjelfva föreställningarnes natur låg således den oundvikliga
egenskapen hos de gamla, att de måste vara originelle; de
härflöto alla blott af ägarens egna krafter. Huru skulle de
förlora dem, då de icke meddelades? Men då åskådningarne alltid
äro enskillda, begreppen åter allmänna, måste äfven särskillda
menniskors föreställningar närmare likna hvarandra och förlora
det caracteristiska, som de mera bestå i begrepp, och i samma
mån, som dessa begrepp äro mera allmänna och således mera
grundade i det gemensamma i kunskapsförmågan.
Men om de gamles’kunskaper och föreställningar eftergåfvo
våra i synpunkternas vidd, så öfverträffade de dem åter i
föremålens mångfaldighet Intet, som blott på längre afstånd
interesserade menskligheten i deras läge, var för en bildad
menniska främmande. Likheten i stånd och förrättningar, der hvar
och en deltog i regeringen och lagstiftningen, och der behofvens
och den yttre odlingens tillväxt» ännu ej verkat så stor skillnad
i professioner, — lemnades tillfälle att lära känna alla menskliga
lifvets förhållanden, och att i sina observationer samla de finare
föreställningar om caracterer och egenskaper, som alldrig torde
kunna bringas till begrepp. De hade en oføttfåftfiTTgare
kännedom af menskliga själens driffjädrar, än vi — denna kännedom
beror af begrepp —; men de kände den verkligt handlande
menniskan bättre. De hade sjelfve medverkat, eller sjelfve sett
andra, i alla vigtigare uppträden, och kände åtminstone af
umgänget alla folkclasser: då vi, inskränkte inom våra
bekantskapers och våra små syslors krets, om menniskor utom dem högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
