- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
74

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

kunne göra oss allmänna begrepp, som, ehuru bestämda, dock
i tillämpningen, utan enskilld erfarenhet, måste blifva falska och
vacklande just derföre, att de ej äro enskillda. Vi känne
con-tourerna, men de finare dragen och färgorna undfly oss. Och
hvad är det mest allmänt’ intresserande i ett arbete? hvilka
skrifter finna de mesta läsare ? — Menniskan, utbrotten af hennes
begär, utvecklingen af hennes moraliska värde under omväxlingen
af hennes öden, föreställningen af de idealer, som i mån af
förståndets verkliga odling lifligt sysselsätta inbillningskraften,
detta endast kan gifva själen den fulla näring, som den fordrar,
äfven då dess förmögenheter ej kallas till verksamhet af behofven.
Detta är vitterhetens egentliga fält. Deri ligger äfven den mest
utmärkande skiljaktigheten emellan gamla och nyare snillen. Hos
de förre finne vi ett rigtigare ögonmått och en noggrannare
blick vid enskillda observationer på menniskan, i en mängd
varierade ställningar; de sednare röja en djupare kännedom af
henne. De gamle följa henne nogare i verkningarna af de
orsaker vi upptäckt. Det individuella i deras föreställningar
gifver deras originalitet.

It. Höijer.

Midsommaren.

Midsommaren med all sin fröjd gör mig dock sorgsen. Den
är vänningspunkten för solen, för lifvet. Båda taga efterhand
sina håfvor tillbaka. När jag ser ett barn bredvid mig på
vägen, då ser jag mig sjelf växa upp ånyo, då lefver jag
tillbaka i lifvets sorgfria ålder, som ingenting vet om en myras
stöp, som tar hvad den får, och ger hvad den äger. Hvad
vinna vi på att blifva äldre? sällan annat än att blifva tunga
jordiska kroppar. Se -på den ena som far efter ära och rykte
och fröjdande sig i sin villa — huru efter allt detta, ur den
ofantliga narrkåpan kryper en usel mask, och huru åt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free