- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
118

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

hvad sida naturen betraktas. Men ibland dessa olika sätt att se
lågo Nicanders åskådningar nära intill måleriet, hvarföre också
ban sjelf kunde lämpligen jemföras med en landskapsmålare
samt hans stycken vid taflor, en jemförelse, den vi vilja vidare
utveckla.

Den, som vill bedömma en landskapsmålares talang, torde
förnämligast ha att besvara följande frågor: För hvilket slag af
naturskönhet hade ban mesta sinnet? Hur valde han sin vue?
Hvilket afseende gjorde han på färg, på form och på afstånd?

Första frågan — eller hvad slag af naturskönhet den
hädangångne skalden med förkärlek uppfattade — har redau fått
sitt svar i hans nämnda längtan till söder. En sydländsk
omgifning var hans glädje och sällhet. Endast der kände han sig
rätt lycklig, der naturen gifver för intet åt menniskan det hon
behöfver, der hon fördenskuld har få behof, fredad från ifvern
efter egendom, emedan hon känner sig aldrig kunna bli fattig.
Och Nicander (efter han skulle vara i Sverge) kunde svårligen
finna en mera passande uppehållsort än Stockholm, hvars
syd-artade omgifningar andades öfver honom en lifsflägt, en flägt
för den södersjuke från hans hälsas land, Italien. Der hade
både han sjelf och hans stycken deras rätta hemvist. Hans
stycken voro luftiga, bevingade väsenden, hvilka, likt Tegnérs
flyttfoglar, sträckte kosan mot söder, mot söder. 1 södern hade de
sitt rätta lif, sin rörelse och varelse, hvaruppå, såsom bevis, må
tjena den anmärkningen, att, ehuru författaren var idel trånad,
märkes dock ingen sådan i hans poesier, derför att ban under
inspirationens ögonblick förflyttades till söder, var der verkligen,
och kunde således ej tråna dit Man läse hans uMinnen från
Södern," der han utan trånad eller vemod går fram genom de
härligaste ödemarker, och läsaren följer honom med en egeu
känsla att finna det så yppiga landet menniskotomt

I att välja rätta punkten för en utsigt var han mästare.
Den sällsynta förmågan — ty oftare finner man naturhärmningar
än taflor, aggregation än organisation, får på en gång tusende
ting i stä]ilet för ett enda — den sällsynta gåfvan att kunna se
enheten i en utsigt var i hög grad gifven åt Nicander, hvarom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free