Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’128
att i Sverige finna sig hemmastadd. Den lefde derföre till stor
del på utländska lån, mest af poesiens tyska bankirer. Detta
var så mycket underligare, som den hade rikedom nog inom
sig, om den velat framtaga den och dragit en poetisk sundhets
cordon omkring sig mot utländsk smitta, mot tyskeri och dylikt
Emellertid skola landets djupaste naturer alltid med behag lyssua
till den Åtterbomska sångens djupaste toner, liksom folket till
dess folkmässigaste. Med honom besteg den räddade sångmön
Lycksalighetens tjusande Ö, med honom plockade hon på svenska
jorden evighetsblomster, en krans af oförvissneliga Blommor.
Uuder tiden vandrade skaran kring Sveas åldriga sångartempel,
vanligen i fornfransk stil byggda, men icke derföre utan sin
skönhet i construction och sirater, hvarom än i dag Leopolds
bär vittne: skaran kastade dock sten in i sångartemplen, derföre
att de icke voro göthiska, och öfverkritade med kritik
Minnes-stenarne der utanföre, som nationens kärlek rest. Nästa kritiska
snöglopp rentvådde dem dock. Under detta vapenbrak, detta
hamrande på sköldarne kom en man och bad dem beskedligen
tygla sin skaldeglöds honungstrånad, sin aningsmaning, och låta
templen stå der de stodo, för att af sig sjelfva falla i ruiner.
Men med skämtets finaste gissel hudflängdes den utsända, och
Sömnlösa nätter fick han mer än en. Sjelfva byggde de väl
äfven tempel åt skönheten och konsten, meu ej af marmor, ej
af guld, ej af murtegel, utan af Theorier oeh frusna toner.
Dock hafva dessa ännu icke blifvit upptinade af sens communs
ljumma väderkast; Tankarne voro bestånjlande, Theorien var
sann. Några skiljde sig från den bildstormande skaran och
lefde i allsköns fred för sin sång, hvars grundtoner mera
anslogo folkets käiisla: t ex. den naturfriska Hedborn, och den
* behaglige Grafström, den sinnrika Euphrosyne, moder till den
tjusande Jungfrun i det Gröna.
En annan sångarehär hade gjort en längre resa, än
Romantikerna. De återkommo från Odin och hans tidehvarf; de
hade lefvat med Valhallas kämpar och skalder, och druckit
. Suttungs mjöd, som gaf märg i själen och fasthet åt Sångens
senor; de hade lyckats att vinna Idunas odödliggörande frukter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
