Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’199
Ser du, kring den starke anden
Växa alltid starka Tingar.
Hyad rår örnen väl derför?
Dufvan plockar korn i sanden,
Men Han tar sitt rof och svingar
Mot den ban, der solen kör.
Frågar stormen, när han ryter,
Frågar himlens höga dunder,
När det öfver jorden far,
Om det någon lilja bryter,
Om det i de gröna lunder
Störer ett förälskadt par?
Evigt kan ej bli det gamla,
Ej kan vanans nötta lexa
Evigt repas opp igen.
Hvad förmultnadt är, skall ramla,
Och det friska, nya, växa
Opp utur förstörelsen.
Icke jag har häijat fälten,
Ej bvälft Södern opp och Norden,
Det hör högre makter till.
Skalden, tänkaren och hjelten,
Allt det herrliga på jorden,
Verkar blindt, som anden vill.
Uppe bland de höga stjernor
Skrefs den väldiga bedriften,
För hvars skull jag kom hit ner.
Icke tidens kloka hjernor,
Ej den falska lyckans skiften
Hämma hennes fortgång mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
