Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’296
Ditt namn, i sagans dar berömdt,
Men Hjalmars dödssång dig ej glömt,
Och skaldens bröst dig evigt gömmer.
Men redan brinner by vid by,
Och barnen skrika, qvinnor dy;
Den känna väl den Ryska fejden,
Och klockorna gå ruudt i nejden
Båd natt och dag förutan ro:
Men ack! de väcka ej de döde.
Ve dig, du arma land, du öde,
I grafven dina kämpar bo!
Doch samlar ännti landets fara
Af gubbar och af barn en skara
Med svärd, som på Germaniens fält
Tjent under Gustaf Adolfs fana,
Och hillebarder, segervana,
Den tid de gingo öfver Belt,
Och en och annan muskedunder
Med rostadt lås och itändt tunder.
Det var hvad Svea ägde då,
En ringa hop, och illa väpnad,
Men utan tvekan, utan häpnad
Den gick mot fienden ändå.
Men icke man mot man han strider,
Sitt moln han vidt kring fälten sprider,
Och ljungar ifrån klippans topp,
Dit intet mod kan tränga opp,
Och döden slår beständigt neder
Ohämnad i de glesa leder.
Då kommer som den vrede Thor
Med hammaren, med Biahdomsbäket,
Så kommer Axel öfver Fältet
Der flykten sprids, och fasan bor,
En hjelpens engel sänd i nöden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
