Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Förliden natt har jag betänkt mitt öde,
Och mitt beslut är fattadt; jag blir qvar,
Ett lydigt offer vid min broders altar.
Dock var det väl, att jag ej hört dig då
Med dina öar, diktade i molnen,
Der oftonrodnan ligger ständigt kring
En enslig blomsterverld af frid och kärlek..
Hvem vet, hur svag man är? Min barndoms drömmar,
De länge tystade, stå upp igen
Och hviska i mitt öra med en röst,
Så välbekant, som vore det en systers,
Så öm, som vore det en älskares.
Jag hör Er icke, nej, jag hör Er icke,
I lockande, I fordom kära stämmor!
Hvad skulle jag, ett Nordens barn, i Södern?
Jag är för blek för rosorna deri,
För färglöst är mitt sinne för dess glöd,
Det skulle brännas af den heta solen,
Och längtansfullt mitt öga skulle se
Mot Nordens stjerna, hvilken står alltjemt,
En himmelsk skildvakt, öfver fädrens grafvar.
Min ädl$ Frithiof skall ej flykta från
Det kära land, han föddes att försvara,
Skall icke kasta bort sitt rykte för
En sak, så ringa som en flickas kärlek.
Ett lif, der solen spinner år från år
Den ena dagen alltid lik den andra,
Ett skönt, men evigt enahanda, är
För qvinnan endast, men för mannens själ,
Och helst för din, blef lifvets stiltje tröttsam.
Du trifves bäst, när stormen tumlar kring
På skummig gångare utöfver djupen,
Och på din planka, uppå lif och död,
Du kämpa får med faran om din ära.
Den sköna öcltaen, som du målar, blefve
En graf för bragder, icke födda än,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
