- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
282

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

Som han slamrar, hör! Då sjunger kolsvart fågel ifrån qvist:
uSkynda, Frithiof, drap den gamle, sluta på en gång er tvist.
Tag hans Drottning, dig tillhör hon, dig har hon som brudgum kysst,
Intet menskligt öga ser dig, och den djupa graf är tyst." —

Frithiof lyssnar: hör! då sjunger snöhvit fågel ifrån qvist:
4tSer dig intet menskligt öga, Odens öga ser dig visst.
Niding, vill du mörda sömnen? Vill du värnlös gubbe slå?
Hvad du vinner, hjelterykte vinner du dock ej derpå." —

Så de bägge fåglar sjöngo; men sitt slagsvärd Frithiof tog,
Slängde det med fasa från sig fjerran i den mörka skog.
Kolsvart fågel flyr till Nastrand, men, på lätta vingars par,
Som en harpoton den andra klingande mot solen far.

Straxt är gamle kungen vaken: uMycket var den sömn mig värd,
Ljufligt sofver man i skuggan, skyddad af den tappres svärd.
Dock, hvar är ditt svärd, o främling? Blixtens broder hvar är han ?
Hvem har skilt er, I som aldrig skulle skiljas från hvarann ?" —

uLika mycket," Frithiof sade: wsvärd jag finner nog i Nord;
Skarp är svärdets tunga, Konung, talar icke fridens ord.
Mörka andar bo i stålet, andar ifrån Niffelhem,
Sömnen är ej säker för dem, silfverlockar reta dem." —

uJag har icke sofvit, yngling, jag har blott dig pröfvat så:
Obepröfvad man och klinga litar ej den kloke på.
Du är Frithiof, jag har känt dig, alltsen i min sal du steg,
Gamle Ring har vetat länge, hvad hans kloka gäst förteg.

Hvarför smög du till min boning, djupt förklädd och utan namn?
Hvarför, om ej för att stjäla bruden ur den gamles famn?
Äran, Frithiof, sätter sig ej namnlöst uti gästfritt lag,
Blank är hennes sköld som solen, öppna hennes anletsdrag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free