Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Anförtro sin ljufva smärta;
Han har vingar blott och hjerta,
Ej ett välljud för sin vän —
From, som blomman, stum som den!
En förtjenst dock ödet gaf:
Han bar mod, att se sin graf
1 sin älskarinnas skötS;
Blott för detta enda möte
Spratt han fram ur jordens dröm,
Stänktes han af ljusets ström.
Lif och död i sällt förbund
Bilda nu hans herdestund;
Famn i famn är makan hunnen,
Famn i famn är flamman brunnen!
Lifvet blott en längtan är,
Slockna bör med sitt begär.
Lundens alfer, stora, små,
Fira hans begrafning då:
Klaga med små röda läppar,
Ringa flinkt med blåklocks-kläppar.
I en mussla svept, hans lik
Jordas vid en trasts musik.
Himlens azur, sommarns lust,
Solens glans och rosens must,
Ljusets prakt på vingen strålad,
Lifvets fröjd för ögat målaà;
Sist en sömn, när kärlek bjöd: —
Hvilken lefnad! hvilken död!
Atterbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
