Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Och deruppå blef denna inskrift skuren:
((Hit skall du komma, haf! till denna muren.
Här skall du hejda dig;
Här skola dina böljor lägga sig."
Se, hafvets härar sig mot muren hvälfva
Hed samlad kraft, att bryta den itu.
De bryta halsarna utaf sig sjelfva;
Men muren trotsar dem, oeh står ännu:
Och i dess skygd, med flydda farors minne,
Med sin förhoppning och sitt fria sinne,
Venedig växte fort,
Blef starkt och mägtigt, ärofullt och stort.
Och Konsten log, och fröjdades i glansen
-Utaf Venedigs ära. Sångens klang
Gaf mod åt unga krigarn, då med lansen
Han glad om bord till segrens möte sprang:
Och Gondolieren på lagunens vågor
Söng Tassos sång vid månens silfverlågor,
Söng om Armidas land,
Och makau svarade från närmsta strand.
Med dygd till grund och äran till sitt syfte
Venedig blomstrade i seklers lopp.
Dess slott, kupoler, torn sig stolta lyfte
Som vattenliljor ur lagunen opp.
Dess flagga segrande kring verlden sväfvar:
Halfmånen flyr, ja sjelfva hafvet bäfvar
Och tystnar, då det ser
Det vingbeprydda Lejonets baner.
Venedigs Doge far vågorna till möte
På Bucentauren, klädd i furstlig skrud.
En ring han kastar uti hafvets sköte,
Och säger: uHaff jag tager dig till brud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
