Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
om forbudna böcker 1764). Sven Baiter (1713, † 1760,
Domprost i Vexiö) var ej blott stor predikant (Heliga Tal 1774—78),
utan äfven kyrkohistorisk författare (Kristi Historia 1755—60;
Hist. anteckn. om Kyrkoseremonierna 1762, ny upplaga för ett
par år sedan), det sednare ett lärdt och utmärkt arbete. — Olof
Celsius (1670, † 1756, Prof.) skref i bibliska naturkunnigheten
ett berömdt arbete (Hierobotanicon 1745—47), utom det han
sysselsatte sig med forskningar om Heising runorna och öfver
gamla documenters äkthet. — Som läroboksförfattare bör icke
Jac. Benzelius (1683, † 1747, Erkebiskop) förbigås, emedan
hans Dogmatik (Epitome 1734) länge brukats. — A. Knös skref
en Practisk Theologi 1768. Ecclesiastiska samlingar utgåfvos
af 01. Wallqvist (Biskop i Vexiö, Gustaf III:s statssecreterare;
Eccles. Saml., 1—8, 2 B., 1788 o. ff.; Om ecclesiastiska
be-fördringsmål, ett mästerligt arbete); Troil (Handl. till upplysn.
i Svenska kyrko- och reformationshtst., 5 B.); Rhyzelius (1677,
† 1762, Bisk. i Linköping) skref flera värderika kyrkohistoriska
arbeten om Sveriges kloster och biskoparne (Monasteriologia,
1740; Episcoposcopia 1750), utom ett arbete om Svenska slott
(Sviogothia munita 1752). A. Westén skref Hofclereciets
Historia (4 B., Sthlm 1799 o. IT.). — På gränsen emellan den
gamla och nya tiden, dock mera tillhörande den förra, står den
berömda Theologen Samuel Ödman (1750, † 1829, Prof. i
Upsala), utmärkt både som exeget genom sina öfversättningar af
flera bibliska skrifter, sina naturhistoriska upplysningar och sin
parafras öfver Nya Testamentet, jemte sin anvisning till predik*
ningar, sina psalmer i nya psalmboken och sina många sam*
mandrag af resebeskrifningar, särdeles utom Europa (Strödda
Samlingar ur naturkunnigheten till den Heliga Skrifts
upplysning, 6 H., üps. 1755—94. Strödda Försök öfver N.
Testamentet; Försök öfver Johan. Uppenbarelse; Öfvers, af
Mat-thæus in. m.). Ingen svensk theolog har så verksamt ingripit
i sin tids theologiska bildning inom sitt land. Han har bildat
en stor del af Sveriges-presterskap för närvarande genom sina
skrifter, om ej genom sin handledning. — Biskop Tingstadius
öfversatte i början af 1800talet med poetisk lyftning flera de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
