Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Gamla Testamentets poetiska skrifter.* — De förnämsta
predikanterna under denna tid voro Nohrborg (1725, † 1767) och
Tollstadius (1693—1759), både mindre vältaliga än kärnfulla;
särdeles har den förras predikningar (Den fallna menniskans
Salighetsordniug 1771) varit och är hvarje fromt sinnes säkraste
stödjepunkt, näst Bibeln. Rhetorik och moral, icke orthodo*
Kristendom, innehållas i den akademiska tidens predikningar,
t. ex. den verldsligt vältaliga Lehnbergs (1758, † 1808, Biskop
i Linköping).
Juridiken har några stora namn: Nehrman, Wilde, König,
01. Rabenius m. fl. — Nehrman, adlad Ehrenstråle (1695, †
1769, Juris Prof. i Upsala) har gifvit (or sin tid utmärkta
läroböcker (Inledn. till Sv. Jurisprud. 1729; Ini. till Sv.
Process-lagfarenheten 1732; Sv. Civil Prudent. 1746; Criminal Jurispr.
1755; Förklaring öfver Ärfda och Giftermåls Balken m. m.),
äfvensom Jac. Wilde (1679, † 1755, Rikshistoriograf), den
första, som med pragmatisk blick behandlat Svenska Historien
(Sveciæ Jus Publicum 1731; Puffendorfs Inledning till Sv. Hist.
med anmärkn., 2 D., 1738—43; Svenska statsförfattningars
Hist., 1DV 1749; Sveriges laghistoria 1736). König (1678, †
175*, Prof.) har i Lärdomsöfningar, XI T., 1741 o. ff., lemnat
ett stort lärdt.arbete. — 01. Rabenius är känd för sin lärdom
i laghistorien; Modeer för sin lagsamling (1765); Frosterus för
sin Krigslagfarenhet (1765—70).
Mest blomstrade under denna tid naturvetenskaperna9 emedan
man hade en Linné, som gaf dem lif, betydelse och anseende.
Carl v. Linné (1707, † 1778, Prof. i Upsala) grundlade icke
allenast Botanikens studium i Europa, utan sträckte sin
verksamhet äfven åt andra delar af naturkunnigheten, t. ex. zoologien
(Fauna Svec. 1746) och Medicinen. Här behöfva vi icke
uppräkna hans verldsbekanta botaniska arbeten. I Botaniken bildade
han en mängd svenska lärjungar, af hvilka flera reste till
fremmande länder att skaffa blomster åt sin stora lärare. Så
besöktes Japan af Thunberg, Orienten af Björnståhl (1731, †
1779. Resa 1780—84), Hasselquist (1722, † 1752. Resa
1757) och Forskål (1737, † 1763; bans naturhistoriska arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
